Den 15 mars var det dags för våra drygt åttio treor på Samhällsvetenskapsprogrammet att besöka Öppet hus på Stockholms universitet. Med ena benet i gymnasiet och det andra på väg ut ur gymnasiet, kan det vara kul och intressant att få en inblick i universitetsvärlden. Vi fick gå på många intressanta prova på-föreläsningar som väntade i hörsalarna, det handlade om nationalekonomi, genusvetenskap eller pedagogik och mycket annat. Det bästa av allt kanske var de guidade turerna av studentkåren och också att få höra mer om studentlivet.
Report from exhange in Le Vigan – Diary entries from day 1 (text) and day 2 (film)
Linda Nordgren Kilpeläinen and I are in Le Vigan, France, with students from NA14A+B. The trip is part of an exchange program where 19 students and 2 teachers from Le Vigan will visit us later in the spring. Here are diary entries from day 1 and 2 courtesy of our students:
Day one:
The first day was almost entirely spent on travelling to Le Vigan. First we met at the Arlanda airport and completed all of the pre-flight procedures such as checking in and shopping in the tax-free stores. We then took the flight to Amsterdam, where we had to wait approximately one hour for the next plane which flew us to Marseille. From there we enjoyed a three hour long bus ride to Le Vigan. On the ride we got to experience the true nature of France, with sandstone rocks, grape fields, some random service car accidentally dropping valuable machinery such as hacksaws in a turn, a motorcycle chase, and much, much more. When we got to Le Vigan most of us got picked up (some got picked up a bit earlier) by our host families and driven to their respective homes, and we spent the rest of the evening with them.
Day two: This a link to a vlog (video log)
Like my colleague Jonas Hall usually says: Watch this space! (for upcoming updates…)
Dag 2 i CERN – En rapport från elever i NA14A+B som läser naturvetenskaplig specialisering
Hej bloggen!
Dag två på Cernresan är nu avklarad med FN-besök med guidad tur och Cern-besök med guidad tur som dagens höjdpunkter.
Dagen började med frukost som äts enskilt eller i grupp för att sedan samlas i receptionen på vårt hostell för att påbörja promenaden mot FN:s högkvarter i Geneve. En alternativ resväg till FN:s högkvarter var att ta en buss men större delen av sällskapet promenerade till högkvarteret.
Promenaden Promenaden utgick från vårt hostell och gick direkt ner till vattnet där vi följde vattnet i parken längs med vattnets rand. Vi besökte, under promenaden, den botaniska trädgården där såväl majestätiska växthus med egna ekosystem samt djur i inhägnader gick att skåda. Promenaden kantades dock av små felsteg där vissa i sällskapet hamnade fel vid vissa tillfällen och där även hela sällskapet hamnade fel vid ett tillfälle. Till slut efter en god promenad i väldigt gott väder kom vi fram till FN:s högkvarter. Där mötte vi upp dem som tagit buss dit ställde oss i prydlig kö för att släppas in på FN området.
Figur 1 På väg till den botaniska trädgården
FN-besöket FN-besöket började med att vi träffade vår guide i receptionen för besökare. Vi startade sedan en rundvandring av byggnaden där vi besökte först Sal 19 som var en av de större, inte en av dem största men en av dem större. Han berättade där lite om grundandet och historia bakom FN. Guiden som hette Pablo gick även igenom vilka språk som användes och vilka språk som var officiella FN-språk. De 6 officiella språken var Engelska, Franska, Spanska, Mandarin, Arabiska och Ryska. Dessa språk har alla tolkar som översätter konferenser och möten till dessa språk för att alla medlemsländer ska kunna vara delaktiga och förstå. Sedan gick vi vidare till den äldre av de två byggnaderna huvudsakliga byggnaderna som innehåller konferenslokaler. Denna byggnad byggdes på 20-talet till skillnad från den första byggnaden där turen började som byggdes på 70-talet. Den andra byggnaden var mycket mer majestätisk och innehöll även den stora samlingssalen på Geneves FN-område. Samlingssalen kunde ta upp emot 2000 personer och användes även av andra grenar än de som utnyttjade området vanligtvis. Den stora salen användes av bland annat WHO, World Health Organization, för deras årliga sammankomst. Anledningen till att grenar inom FN som har egna lokaler använder den stora konferenssalen på huvudområdet är dess storlek som behövs vid de största sammankomsterna. Under hela rundturen visade guiden även upp detaljer på väggar såsom målningar och skulpturer som skänkts av de olika medlemsländerna för att pynta upp huvudkontoren. I den sista delen av vandringen fick vi gå upp i åskådarläktaren i en av de större salarna där en konferens med humanitära frågor angående barn och kvinnor som utnyttjades borde hjälpas. Vi fick historia om såväl den anrika salen som konferensen hölls i och om själva mötet, vi fick även lyssna på en liten del av konferensen. Salen som var väldigt speciell på grund av dess tak som var en gåva från Spanien 2008. Taket bestod av stalaktiter som var målade i olika färger som symboliserade att alla länder hade olika synvinklar på de saker som diskuterades. Om man studerade en viss punkt av taket såg den annorlunda ut från olika delar av rummet vilket då stod för de olika synvinklar som tillkom vid diskussionerna som hölls i rummet. Vi avslutade besöket på FN med en tur in i deras souvenirshop där en del av sällskapet köpte med sig souvenirer från deras besök på området. Detta fick bli avslutningen på FN-besöket.
Figur 2 Gruppfoto i den största salen i FNs genevehögkvarter. Där ryms 2000 deltagare
CERN samt resan dit
Efter vårt besök på Palais de Nations (FNs högkvarter i Genève) så åkte vi buss till Gare Cornavin, en stor station i närheten av vårt vandrarhem. Där tog vi spårvagn 18 mot CERN. På spårvagnen hade några nöjet att träffa Christian, vår guide från dagen innan. Vi vill gärna påminna er om att följa honom på instagram, där han heter @partikelohm.
Väl framme vid CERN fick vi vänta ett tag till vår guide kom. Sedan tog han oss till en föreläsningssal som påminde om dem vi sett på FN tidigare. Efter lite trassel med tekniken så fick vår guide igång sin föreläsning. Han började med att förklara grunderna inom elementarpartikelfysik. Med detta menar vi alltså inte kärnfysik som handlar om atomkärnor, det vill säga protoner och neutroner. Inom elementarpartikelfysik så studerar man de minsta beståndsdelarna i universum, exempel på detta är leptoner och kvarkar. Dessa beskrivs av en teori som kallas standardmodellen, vår guide förklarade några av teorins svagheter. Några av dessa svagheter är tillexempel att standardmodellen inte förklarar gravitationen eller beskriver en partikel som ligger bakom mörk materia. Guiden berättade även om hur de undersöker elementarpartiklar på CERN och hur de genom att accelererar protoner ger dessa hög energi och kan då skapa nya partiklar med stor massa när de kolliderar genom sambandet Avslutningsvis så berättade han vad man har lyckats skapa på CERN, tillexempel World Wide Web(WWW) och även Higgs bosonen som är en elementarpartikel som interagerar med andra partiklar. Detta interagerande är vad som ger partiklarna massa, desto mer en partikel påverkas av Higgs bosonen desto större massa får partikeln. Vår guide liknande detta med ett fält fullt av snö, där varje snöflinga är en Higgs boson och olika djur(partiklar) har olika svårt att ta sig fram på fältet. En fågel tar sig fram utan att påverkas av snön och har därför ingen massa medan en kanin har svårare att ta sig fram och har därför större massa.
Figur 3 Från föreläsningen på CERN
Efter detta blev vi förda till en byggnad som var tillägnad CERNs historia. I denna byggnad fanns CS (Cyclosynkrotronen) som är den första partikelacceleratorn på CERN, denna accelerator gjorde så att man för första gången lyckades bevisa att π-partiklen sönderfaller till en elektron och neutrino. Detta gav CERN internationell status och uppmärksamhet.
Figur 4 Gruppfoto vid Cyclosynkrotronen
Sedan åkte vi buss över gränsen till Frankrike och stannade vid CRF (Cryogenic Research Facility) där man forskar kring samt reparerar och testar magneter. Där fick vi lära oss om hur magneterna är konstruerade och att det behövs ett internationellt samarbete med experter inom många olika områden för att lyckas. En av delarna på magneten som är avgörande är supraledare. Detta är material som har 0 resistens. Detta uppnås genom att man kyler ner materialet till väldigt låga temperaturer. I material med resistens finns det elektroner som puttar på varandra, men när supraledande material når en tillräckligt låg temperatur så stöter dem inte på varandra.
Figur 5 Modell med genomskärning av LHC på CRF
Dessa supraledare används i LHC (Large Hadron Collider) som är en stor cirkulär bana 100m under jorden. LHC är världens största partikelaccelerator och används för många olika experiment. I LHC finns 4 olika experiment, ett exempel är ATLAS som vi fick se igår. ATLAS experimentet undersöker just nu främst Higgs bosonens egenskaper. Ett till exempel på experiment i LHC är CMS, och både ATLAS och CMS är inte inriktade på att söka efter specifika partiklar utan är skapta för att detektera alla partiklar som skapas vid kollisionerna. Magneterna som vi beskrev tidigare används i LHC för att styra partiklarna i en cirkulär bana kring LHC och för att koncentrera strålen av partiklar så att inte partiklarna åker in i väggarna av LHC. Magneterna accelererar även partiklarna så att de får den önskade energin.
Efter att vi åkt tillbaka till Schweiziska delen av CERN så gick vi på en kort utställning om CERN och arbetet som utförs där. Vi gick lite snabbt i souvenir butiken också. Det mest intressanta där var autentiska databand med kollisionsdata som hade analyserats. Gruppen gick sedan skilda vägar för att äta mat. En del av oss samlades på vandrarhemmet under kvällen för lite kortspel.
Unga Reportrar – Elever i NA16 tävlar med bidrag från projektet Sustainable Development
Skolprogrammet och tävlingen Unga Reportrar drivs av föreningen Håll Sverige Rent och är en del av den internationella tävlingen Young Reporters for the Environment (YRE) som drivs av Foundation for Environmental Education. Jag blev tipsad om denna tävling av en kollega, Jonas Bäckelin, på Viktor Rydbergs Gymnasium vid Odenplan. Han är sedan tidigare bekant med Kristina Ottanders och mitt projekt Sustainable Development och tyckte att det passade denna tävling som hand i handske.
Förra måndagen stod Kristina och jag på Rodengymnasiets Afternoon Tea-möte och pratade om just detta projekt. Vi berättade om hur vi låter elever i årskurs ett på NA-programmet arbeta ämnesövergripande, i Biologi 1 och Engelska 5, genom att de skapar nyhetsreportage från ett givet verklighetsbaserat problem. Det finns en naturlig koppling till examensmålen på naturvetenskapsprogrammet då eleverna använder engelska som arbetsspråk och arbetar med olika digitala hjälpmedel under projektets gång. Eftersom eleverna arbetar i grupper om tre så tränar de samarbetsförmåga och i projektet finns formativa inslag som peer response på en förhandsvisning och bloggkommentarer på de färdiga filmerna.
Vid Afternoon Tea-mötet hade vi med oss Sara, Ida och Axel från NA16 som fick presentera sitt reportage i form av en OfficeMix. Samtliga elevers produkter finns att ta del av på projektets blogg där ni även kan läsa kommentarerna de har skrivit. Efter att ha blivit tipsad om tävlingen Unga Reportrar har jag uppmanat våra elever att delta. Man får skicka in högst fem tävlingsbidrag i kategorierna journalistisk text/artiklar, foto, film eller podd. Våra elever tävlar i film och ett krav i tävlingen är att filmerna får vara maximalt tre minuter och de ska vara publicerade på YouTube. På elevernas egen YouTube-kanal, Na16 Roden, kan ni själva se tävlingsbidragen.
Jag vill med detta inlägg tipsa om skolprogrammet och tävlingen Unga Reportrar och uppmana elever och lärare att vara med. Anmäl er här! Avslutningsvis önskar jag eleverna i NA16 ett varmt lycka till i årets tävling. Break a leg!
Var är robotarna?
Ibland är det skönt att komma hem. Hem till sin egen säng, sin egen kudde och katternas försiktiga tramp på täcket. Men det kan också vara skönt att komma hem till sin egen undervisningskultur.
Efter flera dagar på BETT-mässan i London, där jag bl.a. ledde några guidade turer åt andra medlemmar på DIU’s resa, återkom jag med blandade intryck. Jag visste redan innan jag åkte att det var ett kommersens tempel jag skulle beträda, men det var också en brittisk mässa, med allt som det innebär.
Jag är själv brittisk medborgare, även om jag är född och uppvuxen i Sverige, och har bott där i perioder av mitt liv. Det som jag alltid upplevt som den subtila, men fundamentala skillnaden mellan våra båda kulturer är i relationerna mellan motsatserna. Det är i alla fall min upplevelse att vi i Sverige försöker samarbete mellan gränser. Lärare och elever, anställda och arbetsgivare, föräldrar och barn samarbetar för att uppnå det gemensamma goda. Det är klart det finns undantag, men jag upplever ändå att det finns en grundläggande vilja att sträva åt det hållet här. Inte så i England. Omedelbart som barnet kommer hem från BB finns en strävan att fjärma sig det, ge det ett eget rum, i bästa fall skicka det till internatskola. Väl i skolsystemet är formalia som skoluniform och titlar viktigare än den äkta respekten som duktiga lärare trots allt kan få, men som många aldrig når till på grund av de inneboende motsättningarna mellan dessa båda poler. I arbetslivet är det mycket tydligt ven som är chef och vem som är anställd. Mellanchefer heter managers, ditsatta för att hantera, manage, personalen eftersom den inte antas kunna sköta sig själv utan att riskera jobbet. Låt oss inte gå in på överklass och underklass här, men tro mig, dessa motsättningar mellan olika nivåer genomsyrar deras undermedvetna.
Det här kommer till uttryck även i BETT-mässan givetvis. Jag är väldigt glad att vi inte behöver fundera på att köpa in digital behaviour management tools till våra skolor i Sverige för att med olika poängsystem kontrollera våra elevers beteenden. På samma sätt är jag glad att våra plattformar i alla fall ibland försöker göra det möjligt att publicera innehåll till alla i hela världen, och inte som de engelska, skryter med hur nedlåsta (isolationistiska?) och säkra de är.
På sitt sätt påminde BETT mig om den årliga marknaden i Norrtälje med stånd där godis, leksaker och skämtartiklar bjuds ut, ofta flera gånger av olika stånd, men till samma pris. Jag saknade eftertanken, att faktiskt fundera på vad man vill genomföra och åstadkomma, innan alla rusar till försäljarna för att pröva de senaste VR-glasögonen, arduino-kopiorna och programmerbara robotarna. Hur gör vi något på riktigt och på ett kostnadseffektivt sätt som gagnar eleverna under lång tid framöver?
Microsoft Maker Space – Förverkliga din idé med hjälp av ett rum där du kan arbeta med både programmering och limpistol. Men hur mycket kostar det i längden att ha ett resurscenter utan klar bild av hur det ska användas på ett hållbart sätt. Det gäller att tänka till först.
Jag saknade också en del saker. Eftersom mässan är kommersiell och gratis för besökare får företagen betala stora summor för att stå där. Då filtreras vissa aktörer bort, t.ex. GeoGebra, som håller på att transformera matematikundervisningen helt gratis i över 200 länder. Sedan önskar jag att utvecklingen går snabbare. Mitt tema på guidningarna var robotar i alla former. De finns som bilar, humanoider och drönare, javisst, men var är krabborna, bina och myrorna? Var är nanorobotarna, och programvaran som klarar av att låta oss styra svärmar av robotar för att t.ex. städa skolans korridorer eller utforska grottor som är för små att gå in i själv? Och var är 3D-skrivarna som gör fungerande kretskort eller färdiga myrrobotar? Mycket av det här är inte science fiction längre utan existerar i olika experimentella modeller på universitet, men det behöver plockas upp av företagen som jobbar mot skolor och privatpersoner.
Jag behöver myrrobotar till att göra ren min astroturfmatta i hallen. Nu!
Efter ett år med OneNote ClassNotebook
Till läsåret 2015-2016 så valde de flesta av ekonomiprogrammets lärare att använda OneNote ClassNotebook till att administrera sina kurser. Det var egentligen inte ett gemensamt beslut utan vi inspirerades snarare av varandras idéer om hur man kunde använda verktyget. Det var inte heller ett gemensamt beslut att samtidigt helt sluta använda fronter (vår lärplattform) men det blev så. När man på allvar började att använda OneNote till arbetet i klassrummet så fyllde inte fronter så stor funktion längre. Skulle vi ha fortsatt att använda fronter så hade det inneburit dubbelarbete.
Till viss del hade den här övergången med förändringar i lagets arbetssätt att göra. De senaste åren har vi utvecklat vårt arbetssätt mot att innehålla alltfler inslag av formativ bedömning. Fronter fungerade inte särskilt bra till detta utan är i stort sett helt utformat för att endast fungera vid summativa bedömningar. Detta är inte minst tydligt i hur portfolio- och inlämningsverktyg är utformade. Eftersom OneNote ger läraren så stora friheter att skapa arbetsflöden på gruppnivå så skapade detta verktyg ytterligare en dimension till klassrummet som korresponderade med flera av Dylan Williams nyckelstrategier. Inte minst: Att göra lärandet synligt, att eleverna ska äga sitt eget lärande och i att skapa lärandemål. Att utforma undervisningen på det sättet försvårades avsevärt i fronter.
Under samma läsår som vi började använda OneNote så ökade vi andelen elever som klarade vårt program med gymnasieexamen från 75% till 88%. Detta kan man givetvis inte koppla till OneNote men vi är övertygade om att vårt samlade utvecklingsarbete kring värdegrund, studiekultur, BFL och OneNote är en del av svaret till att vi lyckades bättre.
Eleverna var till en början tveksamma till förändringen men desto mer de lärde sig och desto mer vi lärde oss ju mer positiva blev de. När vi under höstterminen 2016 genomförde en utvärdering av arbetet med OneNote svarade 87% av programmets elever att de föredrog OneNote framför fronter:
Vi bad också eleverna att på en skala från ett till fem ange hur enkelt de tyckte att det var att hitta information i respektive verktyg. I snitt fick då fronter 3,3 medan OneNote fick 4,1. Eleverna tyckte alltså att bägge verktygen var relativt enkla att hitta i men att OneNote var något enklare.
Än mer intressant blir det att läsa de motiveringar till varför de föredrog OneNote framför fronter. En elev skrev såhär:
För att jag tycker att onenote är smidigare även fast jag haft mer erfarenhet av fronter. Man kan lätt arbeta i grupp med hjälp av samarbetsutrymmet och allt är mer kompakt och samlat så man hittar de man vill enkelt.
En annan så här:
Jag tycker att onenote är mycket bättre än fronter då allt känns mycket enklare och smidigare. Dessutom är det väldigt bra då man inte alltid behöver göra word-dokument utan istället kan skriva i onenote direkt. Så jag tycker absolut inte att vi ska jobba med fronter istället, allt skulle bli väldigt mycket krångligare.
De flesta elever framhåller att det är enklare att hitta i OneNote, att samarbetsytan saknas i fronter och att det finns flera funktioner i OneNote. Frågar man lärarna så framhåller de ungefär samma saker men nämner ytterligare några fördelar. Med hjälp av OneNote så kan du i realtid se allt som skrivs i elevernas anteckningsböcker. Det innebär att du med hjälp av några klick snabbt bilda dig en uppfattning om hur arbetet går och ge instruktioner därefter. Du kan snabbt ta upp och berömma goda exempel och därigenom skapa lärandemål för eleverna. Detta innebär att din kontroll över elevernas lärande ökar och du har möjlighet att arbeta formativt snarare än att bara summativt bedöma det som du hittar i en inlämningsmapp.
Entreprenörskap och digitalisering i skolan – se möjligheterna i våra ungdomar
Att arbeta med unga företagare i gymnasieskolan är ett privilegium. Idag är vi många lärare i gymnasieskolan som efter ett år som UF-lärare pustar ut och tänker, aldrig mera, det är oerhört mycket jobb. NEJ, så är det faktiskt inte, i alla fall inte i mitt fall. Precis tvärtom är det, jag stortrivs. För några veckor sedan samlades flera gymnasieklasser som bedriver Ung företagsamhet från Rodengymnasiet och Naturbruksgymnasiet på Campus Roslagensområdet i Norrtälje. Uppbackade av Roslagens sparbank, Norrtelje tidning, näringslivets representanter och Ung företagsamhet visade våra elever upp sina produkter och innovationer på en Julmässa. Eleverna har precis färdigställt sina affärsplaner. De har sålt riskkapital, engagerat rådgivare från näringslivet, varit i kontakt med leverantörer. De har också flyttat ut verksamheten på webben. Inget direkt nytt påfund, men ändå något som vi borde uppmärksamma.
Julmässan 2016, Campus Roslagen
De flesta skolor som anordnar UF inom ramen för gymnasieskolans kurs entreprenörskap och företagande engagerar idag elever som arbetar mycket med datorn och illustrationer samt designade webbsidor. Eleverna har blivit professionella. De arbetar med infographic, de gör Appar, de säljer i vissa fall reklam åt riktiga företag på dessa sajter. Det nämns som: I samarbete med… D.v.s., de arbetar med Business to Business. B2B. De har Office 365 med alla tänkbara funktioner för kommunikation och driver Webbshops
via Visma E-economi.
Digitala marknadsundersökningar förekommer kontinuerligt och de har direktkontakt med kunder som ger dem respons via inlägg på deras chattar och flöden. De har kontroll över deras kunder, de vet vad de efterfrågar just nu!
De kontaktar företag från när och fjärran. De är helt enkelt helt underbara. De kommer glatt till skolan. De säger: Magistern, kolla vilken häftig pryl. Vi har lagt ut den nu, den är ute i den virala stormen. Ja, för den oinvigde kanske det låter konstigt. De har lärt sig viral marknadsföring och sinnesmarknadsföring. Någon elev ropar i korridoren. Ska jag använda konto 2081 för riskkapital i bokföringen? Ja, svarar jag! Hur gjorde man när man ska fixa till extra konton i Wisma E-ekonomi säger någon annan? Någon annan svarar, kom hit, jag vet, jag visar! Där fungerade helt plötsligt kamraten som lärare, sharing is caring! De känner till hur vi bör uppträda i den bästa av världar!
Hållbart företagande, Regrow UF, 2016
Med andra ord, en helt vanlig dag på jobbet för en lärare, men ändå, väldigt lika en riktig arbetsplats, där kollegorna utbyter information, är kreativa, arbetar i lag, hjälper varandra. De dricker kaffe, de funderar över om hur de bäst ska presentera sitt resultat. Någon säger: Vi tänker på hur hållbar vår produkt egentligen är, är det här företaget verkligen bra på CSR säger de? De har funderat på att berätta för en kund om deras produkt på ett etiskt sätt. De vill vara helt uppriktiga. Någon meddelar mig på lektionen: Vi ska sammanställa en månadsrapport om försäljningsstatistik nu, vår rådgivare önskar se hur det fungerar. Rådgivaren är en person helt utanför skolan, en företagare i kommunen som driver ett företag och som ställer upp och guidar
våra elever i affärernas djungel. Tack för det, ni är
helt fantastiska ni med!
Ja, så här fungerar det, och de är alla någonstans mellan 18-19 år gamla, de är unga, starka, de har kul. Jag tänker; vem är den arbetsgivare som nekar dessa ungdomar ett jobb efter gymnasiet? Den arbetsgivaren skulle jag vilja tala med, tänker jag. Sedan ändrar jag mig. Jag tänker: Den arbetsgivaren skulle behöva gå här i skolan en vecka. Läsa på Handels med Lena och Ina. Kanske en kurs med Sophie eller Anna i Företagsekonomi? Varför inte en kurs med mig i Redovisning 2 och Marknadsföring. Sedan tänker jag om och skrattar en smula för mig själv. Tanken blir klar, så här är det om ni orkar läsa en stund till?
De här eleverna är väl förberedda för det tjugoförsta århundrandets krav från det omgivande samhället om hur vi ska möta en internationell konkurrens på både djupet och bredden. Jag vet varför, de har fått en utbildning i ekonomi, hållbarhet, entreprenörskap, etik och moral, de har digitala kompetenser som i stor utsträckning överstiger många ledande personer inom det svenska näringslivet. De saknar egentligen bara en sak. Erfarenhet. Då tänker jag, vad bra, då är de inte ännu förda in i en dimridå som säger att allt där ute är omöjligt. Det är de här ungdomarna som ska se till att jag en dag har en hyfsad pension – att du där ute har en bättre ålderdom. Det känns tryggt att känna till, då är det ingen fara och framtiden är här. Grattis till dig som läser och förstår, vi kämpar för dig också, vi lärare!
Öppet Hus 2016, Rodengymnasiet
Entreprenörskap och företagande, Ung företagsamhet på gymnasiet, är numera helt integrerat med en professionell design i digitala miljöer med en förankring i riktiga affärer med externa partners. Vi är med i tiden, ja vi ligger med stor sannolikhet faktiskt ett steg före. Det känns rätt bra att vara en del av det här tillsammans med mina kollegor och eleverna. Tack för att jag fick förklara. Och en uppmaning till er som arbetar i det lokala näringslivet och som flitigt debatterar skolan samt våra studieresultat i offentliga sammanhang! Se möjligheterna i dessa ungdomar! De är er bästa investering, hoppas ni har förstått. Om inte, välkomna på en lektion hos oss en dag i Ung företagsamhet. Vi är förberedda! Nu måste jag sluta, vi ska se hur försäljningen har gått, vi startar datorn. Tack för mig!
Roden – CERN
Idag lades en viktig pusselbit i Naturvetenskapliga programmets resa till CERN: Sparbankens resestipendium delades ut. Vi har av Roslagens sparbank fått 25 000 kr för att de elever som läser naturvetenskaplig specialisering skall kunna göra studiebesök på vad som rimligen måste kallas för världens största laboratorium.
På CERN studeras elementarpartikelfysik, som är nära sammanvävt med kosmologin eftersom universums födelse i Big Bang påverkades av vilka partiklar som kunde skapas, och hur dessa senare sönderföll och utvecklades till det universum vi ser och lever i idag.
I kursen studeras både praktisk astronomi, kosmologi och partikelfysik. Resan är beräknad till början av mars 2017. Watch this space!
Stämningsfullt Luciatåg
Vad är en Luciadag utan Luciatåg? I år fick vi avnjuta ett stämningsfullt klassiskt men också modernt luciatåg framfört av elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Framförandet inleddes med versläsning av Lucia. Verserna brukar ju av tradition ha något viktigt att förmedla om frid och fred. Så även detta år. Versen som lästes av Lucia (egenproducerad av eleverna själva) handlade om jämlikhet och om alla människors lika värde, den handlade om öppenhet och tolerans i vårt samhälle. Genom hela framträdandet löpte en röd tråd spunnen av både allvar och humor, så nu bär vi med oss det hela dagen, tack alla elever!
NaNobeldagen 2016
I lördags firades Nobeldagen med traditionell prisceremoni i Konserthuset och efterföljande bankett i Stadshuset. Idag firade vi på naturvetenskapsprogrammet NaNobeldagen med traditionell prisceremoni i NA-korridorens pentry och efterföljande gemensam lunch och fika. Ceremonimästare Jonas Hall höll ihop festligheterna, rektor Michael Eriksson stod för ett tal och övriga lärare meddelade motiveringar och presentationer av pristagarna. De vinnande eleverna gav i sin tur tacktal och mottog rungande applåder.
Årets vinnare från vänster, Frida Lidén och Wilma Olsson, Biologi, Karolina Linusson, Ekonomi, Gustav Sundin, Litteratur, Svante Brus, Kemi och Oskar Anderhagen Holmes, Fysik.
Roden Bloggar 