Entreprenörskap i gymnasieskolan – Entreprenöriellt lärande

Rodengymnasiet i Norrtälje har som tradition arbetat intensivt med entreprenörskap i utbildningen på många olika program. Idag är det framförallt Handelsprogrammet och Ekonomiprogrammet som driver kurserna Entreprenörskap och företagande i samarbete med organisationen Ung Företagsamhet (UF). Kommunalt har vi kommit mycket långt i vårt arbete där en fördjupad samverkan sker med stöd av kommunens näringslivskontor, Norrtälje handelsstad, Roslagens sparbank och Norrtelje tidning. För våra elever är dessa kontakter från näringslivet och samhället en naturlig del av deras gymnasieutbildning. Vi har också ett mycket stort kontaktnät med företagen direkt genom arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesorienteringsveckor för våra elever.

Våra lokala företagare visar genom vårt samarbete hur prioriterat de anser att Rodengymnasiet är och de har förstått betydelsen av att stötta eleverna i ett verklighetsbaserat lärande där de får utvecklas som individer och grupper med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Vi vill här och nu rikta ett stort och varmt tack till alla dessa partners för det goda arbete ni gör och för att vi tillsammans kan förbereda eleverna för framtiden på arbetsmarknaden.

Den 25 maj 2016 kommer Roslagens sparbank i samarbete med Ung företagsamhet att hålla den 11:e stora lokala UF-finalen för våra ungdomar. Eleverna i respektive UF-företag tävlar mot andra UF-företag inom skolan och håller korta anförandet inför en jury bestående av representanter från det lokala näringslivet. De kommer att presentera sina affärsidéer, redovisa hur de samarbetat, hur de har förankrat sina produkter och tjänster samt verksamheter i det lokala näringslivet. En central uppgift som de dessutom ska redogöra för är hur de har miljöprofilerat sig för att erbjuda människor en hållbar produkt eller tjänst.

IMG_0051

Ett entreprenöriellt förhållningssätt i hela skolan

Inom skolämnet entreprenörskap saknas tyvärr idag en gemensam begreppsdefinition när vi kommer fram till det vetenskapliga undersökningsområdet (Otterberg, 2011).[1] Det är inte ovanligt att många människor förknippar entreprenörskap och ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan med det som uteslutande omfattar företagande och ämnet företagsekonomi.

I mångt och mycket är det olyckligt, eftersom själva tanken med kurserna och utbildningen i första hand inte handlar om att skapa profit och vinst, även om det givetvis kan vara ett inslag. Den huvudsakliga tanken med dessa begrepp och kurserna i entreprenörskap är att eleverna ska få arbeta med att utveckla sin självkännedom och sitt självförtroende och att få omsätta idéer som de har utarbetat i samarbeten och pröva dem på exakt samma sätt som vuxenvärlden driver projekt i olika former.

10410694_1282428101772967_5893789819683207111_n

Konsekvenserna av att hänskjuta begreppen ovan till kurser inom ekonomi och handel kan bli att ett flertal andra program och kurser inom gymnasieskolan inte anammar och tar till sig hur vi i skolans värld kan rusta eleverna för framtiden. Om ett entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenörskap ska utvecklas inom den svenska gymnasieskolan behöver vi en starkare vetenskaplig bas som ger andra kurser vägledning om hur de kan arbeta med innovation, kreativitet och projekt som inte uteslutande handlar om företagande och vinstdrivande skolprojekt.

På Rodengymnasiet i Norrtälje har vi prövat den verksamheten med ett mycket gott resultat under vårterminen 2016. I kurserna Svenska, Historia, Samhällskunskap och Företagsekonomi arbetade vi tematiskt med entreprenörskap under en hel vecka med en klass i årskurs 2. Det visade sig att elevernas kreativitet och engagemang ökade väsentlig. Ett inslag var att ta oss utanför skolan och att lägga ut en undervisningsdag på entreprenad till Myntkabinettet i Stockholm. Vi fann att entreprenörskap inte uteslutande är en del av företagsekonomi och handel. Vi kunde se att fler kurser hade stor beröring med begreppen ovan.

Om du är intresserad av att få reda på hur vi arbetade, kontakta mig på Rodengymnasiet i Norrtälje!

Jonas Gustafsson

jonas.gustafsson2@norrtalje.se

[1] Otterberg, Annica (2011) Doktorsavhandling, No11. Entreprenöriellt lärande. Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Högskolan i Jönköping.

 

Sinusseminariet i Oslo

P1120372Jag fick förmånen att tala på den årliga, två dagar långa förlagsträff för matematiklärare som förlaget Cappelen Damm kallar Sinusseminariet. Där ligger fokus på fortbildning i matematikdidaktik, ämneskunskaper och IKT.

Torsdagskvällen började med att Markus Hohenwarter som är GeoGebras grundare talade om hur GeoGebra lagt upp sin strategi för att överleva de senaste årens teknikskifte med smarta telefoner och plattor och hur de arbetat internt med att säkerställa att de kan fortsätta att överleva framtida teknikskiften. Han presenterade GeoGebras grafräknare för smarta telefoner och GeoGebras nya Exam-mode som låter läraren kontrollera att eleven enbart arbetat i GeoGebra under en provsituation.P1120365

Efter det var det min tur. Jag gjorde en rundvandring i olika sätt att arbeta med IKT i matematikklassrummet och tog bland annat upp användandet av skärminspelningar (screencasting) och video, feedbacksystem, symbolisk algebra, finesser i Excel, GeoGebra och hur man kan jobba med modelleringsuppgifter i undervisningen. Efter det blev det middag och barhäng med Markus, andra lärare, förläggare och författare.

P1120338

Nästa dag talade två norska lärare, Egil Reidar Osnes och Mette Elise Valsgård Bratlie om kompetenser, kollegialt samarbete och undervisning av nyanlända. Norska matematiklärare verkar inte vara så inställda på kollegialt samarbete ännu och jag tror att matematiklyftet verkligen har hjälpt till att få fart på det i Sverige. Å andra sidan är de norska lärarna mycket mer vana vid att använda GeoGebra i undervisningen, särskilt CAS då symbolisk algebra ingår i deras slutexamen. GeoGebra nämns även vid namn i deras läroplan och en hel del läroböcker har med exempel och uppgifter där GeoGebra ingår.

Markus talade sedan igen, denna gång om GeoGebras forum och GeoGebraböcker och hur man kan arbeta kollaborativt i GeoGebra. GeoGebra har introducerat ”följare” vilket gör att ditt GeoGebrakonto börjar fungera som ett socialt nätverk. Det finns även GeoGebraGrupper där man kan skapa klasser och ge dem uppgifter i GeoGebra eller som automaträttade flervalsfrågor etc. I grupper kan elever spara direkt i gruppen och läraren kommer då åt elevernas material.

P1120350

Efter lunch pratade Inger Bergkastet om stöttning av elever och lärare inom ämnet, pedagogiskt och socialt och hon gav många goda tips om vikten av att arbeta systematiskt på skolnivå med ett stöttande klimat. Den viktigaste frågan för eleverna, säger hon, är ”Tycker läraren om mig”. Om inte svaret är ja på den frågan kommer ingen undervisning att fungera.

Hon tog också upp idéer kring bland annat en inledande startuppgift i början på varje lektion som alla bör klara och som kan knyta an från förra lektionen till nästa eller träna viktiga ord i styrdokumenten, eller idéer kring lektionsrytmen och den välplanerade lektionen, exit-tickets, feedback från elever till lärare etc. Hon avslutade med vikten av att ständigt utvärdera sin egen lärandepraktik.

Avslutningsvis fick jag tillfälle att berätta om mitt arbete med differentialekvationer där vi låter datorn lösa ekvationerna och vi fokuserar på problemformulering och analys av lösningarna. På det här sättet kan vi gå längre än traditionellt och studera intressanta system av flera differentialekvationer som t.ex. Lotka-Volterras ekvationer. Inte nog med det, eleverna lär sig även att själva formulera system av differentialekvationer från intressanta egna problem.

P1120369

Föreläsningarna blev filmade. Filmer, presentationsfiler och screencasts kommer att läggas upp på Cappelen Damms webbplats. Länkar kommer men tills vidare kan du rota runt i följande dropboxmapp. Håll till godo.

 

Idéer till hösten

Det är nu det är dags att börja fundera på vilka förändringar som ska ske till nästa år och utvärdera de förändringar man genomfört detta år. Några veckor efter påsklovet kommer majstressen med nationella prov, avslutande av projekt, en exploderande våraktivitet och fågelkvitter i hjärnan. Då hinner man sällan planera inför hösten och i augusti är det nästan för sent.

Nej, det är nu det ska ske. Skriv en lista på goda idéer, förändringar, ambitioner och tänk igenom vad som krävs för ett bra genomförande. Gör en plan, informera kollegorna och beställ grejorna. Prata med schemaläggaren och snacka till dig projekttid i din tjänst.

Här är några idéer ”off the top of my head”:

  • Gör en plan för hur ni ska prata om studieteknik på mentorstiden med stöd av UR’s materiel Orka plugga.  Hitta gärna på övningar som klasserna kan göra för att pröva tipsen i filmerna.
    Orka plugga
  • Börja jobba mot negativa attityder till matematik på de program där det förekommer. Skapa ett åtgärdspaket i laget och arbeta stenhårt under höstterminen i ettan. Se gärna Mattecentrums effektrapport för en del inspiration. Kanske jobba för att undersöka vad attityderna beror på i stället för att bara anta något.
  • Planera in datum för projektansökningar i kalendern så du inte missar något datum, t.ex. denna.
  • Sök upp en kollega som har en teknisk kompetens som du inte behärskar ännu och lär dig den så att du kan använda den i höst. Det kanske handlar om att skaffa ett lärarkonto på Facebook bara för att kunna delta i de gruppdiskussioner som förs i ämnet, både i Sverige och internationellt, eller det kan vara hur du skapar ett Youtubekonto och använder Screencast-o-matic för att skapa korta skärmgenomgångar (du slipper synas i rutan) av olika moment i din undervisning (jag använder det för att skapa beskrivningar av hur man använder GeoGebra för att lösa matematikproblem), eller du kanske vill lära dig hur du använder Socrative, Mentimeter, Kahoot eller något annat verktyg för klassrumsfeedback, eller kanske du bara vill lära dig att skriva kortare meningar.
  • Skaffa en personlig laminator, skriv ut snygga, instruktiva, roliga och/eller uppmuntrande bilder och dekorera ett klassrum utifrån ditt ämne. Uppmuntra kollegorna att göra samma sak utifrån deras ämnen, i de andra klassrummen.

    (från Bowman Dickinson, det finns flera…)
  • Bestäm dig för att ta kontroll över dina bokmärken. Varje gång du hittar en bra sida ska den in på rätt ställe i din bokmärkssamling. Strukturera mappar för ämnen och kurser och moment. På så sätt kan du lätt kopiera länkar till elevernas planeringar sedan. Ha väldigt korta namn på mapparna så får du plats med många bredvid varandra i bokmärkesfältet. Aldrig mera glömma en adress!
    Screen Shot 03-24-16 at 11.28 AM

Vad du än bestämmer dig för att göra:

  • Gör en skriftlig planering för din egen del
  • Dokumentera: Fota, anteckna, blogga…
  • Ta med kollegorna och dela idéerna och resultaten
  • Ha kul!

Utställningen Unga Forskare

Tisdagen den 5:e april åker NA14A+B till Tekniska museet Stockholm för Utställningen Unga Forskare tillsammans med sina mentorer. Vi i NA-laget har besökt detta årligen återkommande event med tidigare klasser då både elever och vi lärare tycker att det är väl investerad tid och att det ger god inspiration inför det kommande gymnasiearbetet. Det som gör det extra roligt denna gång är att vi för första gången har haft elever som deltar i själva tävlingen. Dessa elevers handledare, Kristina Ottander, uppmuntrade dem att både delta och skriva ett kort reportage som följer nedan:

Den 11 mars fick vi, Amanda Sommar och Annika Wennlund, möjligheten att åka till Stockholm och ställa ut vårt spännande gymnasiearbete. Det är ett arbete vi har utfört i samarbete med Uppsala Universitets limnologiska fältstation Erkenlaboratoriet och syftet var att undersöka och jämföra vattenkvalitet i olika vattendrag i Norrtälje Kommun. Detta gjorde vi genom att studera bottenlevande djur och deras känslighet respektive tolerans mot miljöförändringar.

 

Amanda

Utställningen var på KTH i Kista, där drygt 50 utställare från skolor runt om i Stockholms län deltog. Syftet med utställningen Unga Forskare är att ge avgångselever en möjlighet att visa upp sina exceptionella projekt inom teknik och naturvetenskap för senare tävla om fina priser och stipendieresor. Allt detta är såklart kombinerat med en livsupplevelse och fantastiska erfarenheter. KTH var bara en av de många platser där en deltävling tog plats, och av de dryga 50 projekt gick ca 15 vidare till finalen som hålls på Tekniska museet i april.

Unga Forskare

Vår bild av utställningen var som nyligen beskrivits, en enastående upplevelse. Vi fick inte bara möjlighet att ställa ut och berätta om vårt arbete för såväl jury som intresserade elever, utan vi bjöds också på lärorika möten med nuvarande och tidigare deltagare. Det var ett ypperligt tillfälle att presentera projektet och att få respons på det av forskare. Vi skulle därför verkligen rekommendera blivande treor att ta vara på möjligheten att ställa ut och utveckla gymnasiearbetet på Unga Forskares utställning.

/Amanda Sommar och Annika Wennlund, Na13

Formativa framgångar på Rodengymnasiet

Rodengymnasiet har sedan höstterminen 2014 arbetat med att utveckla ett formativt förhållningssätt och en formativ praktik. Som ett led i detta utvecklingsarbete utfördes under vårterminen 2015 en enkätundersökning hos skolans lärare, utformad med Christian Lundahls bok Bedömning för lärande (2011) som underlag. Undersökningen gick ut på att se i vilken grad lärarna dels hade ett formativt förhållningssätt till sin undervisning, dels hur de i så fall hade implementerat detta i klassrummet. Vårterminen 2016 upprepades sedan studien, för att undersöka om någon progression hade skett mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade på en positiv utveckling, både inom de förbättringsområden som hade identifierats 2015, och inom de områden som samtidigt hade identifierats som Rodengymnasiets styrkor.

Förbättringsområden under 2015 var Att undvika att ge sifferomdömen under pågående kurs, Omarbetning av mål och kunskapskrav, Kamratbedömning samt Självbedömning. Rodengymnasiets lärare hade enligt 2016 års undersökning förbättrat sig inom samtliga av dessa områden, jämfört med resultatet år 2015. Som exempel kan påståendet Att eleverna själva kan återge betygskriterierna med egna ord lyftas fram: 2015 svarade 53% av lärarna att de inte instämde i detta påstående, en siffra som 2016 hade sjunkit till 23%. Ett annat exempel är påståendet Att läraren låter eleverna identifiera styrkor och svagheter i varandras arbeten: 2015 svarade 44% av lärarna att de inte instämde i att de lät eleverna göra detta, medan denna siffra 2016 sjunkit till 29%. Ytterligare ett förbättringsområde där Rodengymnasiets lärare har utvecklats positivt rör Att låta eleverna regelbundet använda sig av självbedömning: 2015 var det 38% av lärarna som inte arbetade med detta, vilket 2016 hade minskat till 20%.

BFl 2016 bild 1

Även då det gäller Rodengymnasiets styrkor från 2015, Att regelbundet kontrollera var eleverna befinner sig, Att ge återkoppling som för lärandet framåt, Att ge möjlighet till bearbetning efter feedback och Att se sambandet mellan bedömning och självkänsla, har Rodengymnasiet utvecklats positivt. Den största progressionen rör påståendet Att läraren ger omedelbar återkoppling för att hjälpa eleverna att nå nästa steg i sitt fortsatta lärande, vilket 63% av lärarna instämde i 2015, medan 73% av lärarna instämde i detta enligt 2016 års enkät. Även påståendet gällande Att läraren ger återkoppling som tillgodoser den enskilda elevens behov förtjänar att lyftas fram, där 66% av lärarna instämde 2015, en siffra som 2016 hade ökat till 73%.

BFL 2016 bild 3

Utöver detta visar 2016 års undersökning nya styrkor hos Rodengymnasiets lärare. Framförallt går att konstatera att kompetensen inom Att ge relevant feedback har ökat. Då det gäller så väl Att läraren ger återkoppling som inrymmer kriterier för hur uppgifter ska lösas framgångsrikt, Att läraren ger återkoppling som främst handlar om att hjälpa eleverna att förstå kvalitet och brister i sina arbeten samt Att läraren i undervisningen ger eleverna möjlighet att visa att de förstått de bedömningar de får, så svarar hela 82% av lärarna att de instämmer i samtliga av dessa påståenden. Sammanfattningsvis går det att, utifrån resultaten från de båda enkätundersökningarna, konstatera att Rodengymnasiet har gjort många formativa framsteg, så väl gällande ett formativt förhållningssätt till sin undervisning som hur detta har implementerats i klassrummet.

BFL 2016 bild 2

 

Thoughts from Maidstone

Tankar och reflektioner från Mrs Rebecca Howard, Maidstone Grammer School for girls
England. Rebeccca och hennes kollega Neil var på studiebesök i Norrtälje för att se hur vi använder oss av IKT i undervisningen. Här är hennes berättelse.

We had such a valuable time visiting Rodengymnasiet this week. We started off our visit with a breakfast meeting with a group of teachers from local schools. Everyone was immensely friendly and keen to find out who we were and why we were here and, a continuing pattern we would experience for the rest of the day, keen to give up their time to help us. We experienced our first Swedish breakfast which was great, especially the copious amounts of strong coffee! We listened to some great talks on Onenote, QR codes and a visit to South Korea. All this and is wasn’t even 8 o’clock in the morning!

Then it was off to a Swedish lesson with the amazing Elsa. We weren’t prepared for the warmth, energy and kindness that hit us when we entered her classroom. Each student came and shook hands with us, introduced themselves and told us where they were from; this ranged from Afghanistan, Eritrea, Syria and Somalia. What struck us the most was how happy and enthusiastic they were; it was period 1 on a dark morning and I’m sure our students back in England wouldn’t be starting the day with such zeal. Each student had an iPad and they used an app called SVA which had a wide range of stories in their respective native languages and also in Swedish and English (we’re definitely going to find this to use back at our school). Elsa’s teaching was inspiring. Her questioning style so effective and her ability to inspire and motivate the students ever visible; hands were up constantly. Thanks Elsa- we we inspired by your teaching and warmth and the students were a credit to you and the school.

si

Next was a maths lesson with Jonas. Students were given a mathematical problem regarding prey and predators. We quickly learned that most of the time was dedicated to encouraging students to think for themselves and the mathematical calculating could be quickly carried out by a computer. Students were clearly used to this style of learning and, in groups, talked at length about the different variables for this problem. This, again, was a great lesson to see, not least for the impact this teaching style had on the students’ ability to think independently. Use of technology here was clearly freeing up time for the students to collaborate and move forward.

After coffee, we had a meeting with Anna who was in charge of organising all of the computers for the school. This was an enormous undertaking and, since September, she had clearly made a huge success of this. One thing we were really impressed with was the fact that the school uses students for IT support. Students helping other students to learn a new app or fix something wrong with their computers is a great way of advancing and collaborating. We gave Anna the email address of our own IT coordinator as we were discussing a different way of organising student and staff laptops. I hope Daniel can help out as much as she has helped us.

Next we have the chance to meet with English man Danny Stacey. We worked out that he was vaguely similar to an OFSTED inspector in England. His role was to visit local schools and offer suggestions on how to improve teaching and learning. It was great to chat to someone and get their perspective on the differences and similarities between English and Swedish education systems. Was chatting whilst we experienced the school canteen, which offered delicious food in comparison to our one in England!

After lunch we have a chance to meet with Kathrin who was English teacher and she showed us the great work she’s been doing with Onenote. She has basically created an online course for her students witch enables them to independently access all the work, collaborate, submit their own work, and for her to give feedback. Again we really appreciated the time she gave us and she was keen to answer all the questions we had and to give us all the advice she could.

The final part of the day was spent with David, who showed us how he uses Onenote and the amazing course he has set up for his students. We then got to see this in practice in one of his politics classes, where students were working in groups to explain different political ideologies and then feeding back to each other. They were working hard and clearly enjoying learning together. Many thanks to David for giving up his time.

Johan had organised the whole program for us and spent the whole day with us, too, which we really appreciate. An extra addition to the original schedule was that we got to visit the vocational building with mechanics carpentry, and electronics This was great to see as it’s so different to what we have in England with the idea of students being able to have the opportunity to learn a vocation alongside other academic subject was a great one. Again huge thanks to Johan for all the time and effort he spent on the programme and for being so welcoming on the day. We really hope we can repay the favour one day; we’d love to welcome visitors from your school to England; both students and teachers!

Reflections and thoughts? Well, we ended the day being overwhelmed with your hospitality and keenness to dedicate your time to giving us help and advice. The school has a lovely, friendly atmosphere and the students have a wonderful opportunity to learn in a supportive and nurturing environment. The use of technology here is clearly completely embedded and has enabled students to become much more independent and helped motivate them. It’s quite simply a lovely school; teachers are happy and the students likewise. We would love to have a chance to come back one day but, in the meantime, we must keep in touch and explore any online links we could have.

Tack!

Mrs Rebecca Howard
Head of MFL

Skolverkets satsning på naturvetenskap och teknik

Giftmord i litteraturen och kemin. Examensmål och gymnasiearbete. Vikten av laborativt arbete. Några exempel på föreläsningar, workshops och teach-meets som arbetslagen på naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet lyssnat på under den andra av tre planerade heldagar som Skolverket arrangerar. Huvudarrangör och presentatör är Ulla Wredle som tidigare arbetade på Teknikprogrammet hos oss här på Roden.

P1100567

Det här blir ett sätt att arbeta vidare på goda idéer vi redan arbetar med, t.ex. att arbeta tematiskt med examensmålen under hela studietiden (men med olika teman) så att det leder fram mot gymnasiearbetet, men givetvis också ett sätt att få nya idéer, träffa kollegor, nätverka och arbeta med ämnena på ett övergripande sätt inom arbetslagen.

P1100569

 

Vintersportdagen 3/2

Onsdagen den 3:e februari hade vi vår årliga vintersportdag på Rodengymnasiet. Cirka 200 elever och lärare var uppe med tuppen och samlades redan 6:15 för avfärd mot Romme Alpin och heldag med skidor och snowboard. Vid ankomst möttes vi av strålande sol, vindstilla förhållanden och välpreparerade backar.

12642808_1248606251821819_3719056738207490207_n

Majoriteten av elever och lärare hade valt mer lokala aktiviteter där några åkte skidor och snowboard i vår lokala backe, Kvisthamrabacken. Vädret i Norrtälje var tyvärr inte lika optimalt som i Romme men tack vare Friluftsfrämjandets ihärdiga arbete var det ändå bra underlag i backen.

RIMG0347

I den allmänna debatten sägs det att vi curlar för mycket med våra ungdomar men trots detta skickade vi cirka 70 elever och lärare till Danderyds Curling AB för att ytterligare utveckla denna förmåga.

12650850_10156517622580215_2659146495549320053_n

För elever och lärare som uppskattar bad anordade vi isvaksbad och tillhörande säkerhetsutbildning genom räddningstjänstens försorg vid sjön Lommaren. Ett stort antal elever och lärare höll sig istället ovanpå den konsfrusna bandyplanen vid Norrtälje Sportcentrum och åkte skridskor.

Vi skulle även haft pulkaåkning i Kvisthamra och längdskidåkning vid Lommaren men på grund av blidväder fick vi ställa in och istället hänvisa elever och lärare till vår promenadslinga där man skulle hitta ett antal QR-koder i terrängen.

 

 

Prova på dagen – då vi välkomnar de nya ettorna!

Tja tja bloggen! 😉

Den 29/1 är det prova på dag på Rodengymnasiet. Vi är två tjejer från samhällsvetenskapsprogrammet i åk 2, som ska uppdatera er om allt som skedde under dagen. Dagen påbörjades i aulan, där alla elever från samhällsvetenskapsprogrammet åk 2, lärare och 9:or samlades och gick igenom dagens schema. Dagens uppgift var att olika grupper skulle ta reda på hur värnplikten fungerar i olika länder, olika länder som grupperna tilldelades. Alla grupper gick och satte sig i varsitt grupprum och satte igång med uppgiften.

Elever arbetar i grupper

Efter ett tag tog grupperna en paus från uppgiften och minglade. Vi tog möjligheten att gå runt och prata med 9: orna om hur dagen har varit hittills. Vi fick lite olika åsikter. En grupp tyckte att det inte var en så rolig uppgift att göra vid första besöket på skolan, men de tyckte att det var helt okej och roligt ändå. De andra grupperna tyckte ungefär likadant, men det fanns lite olika åsikter om hur uppgiften upplevdes.

gruppbild 2

Sen var det dags att återsamlas i aulan och höra de olika gruppernas redovisningar. Grupperna skulle då argumentera för att deras land har den bästa värnplikten och de skulle även lägga till sina egna erfarenheter.

gruppbild 5

Grupperna tilldelades olika platser i aulan där de fick argumentera mot en annan grupp. Det argumenterades för fullt och alla var insatta! När grupperna kände sig klara fick de rösta på hur de upplevde kvaliteten på upplägget och arbetsuppgiften. Majoriteten röstade på att det var bra. Slutligen blev det dags för lunch, då gick vi och åt tillsammans allihop.

bild nr 6

Efter en lärorik dag med många roliga upplevelser så var det dags för att gå hem. Vi hoppas att vi får se er snart igen!

Text och bild: Nansi och Madelene SA 14 A

Nanobeldagen!

Nobeldagen 2015 är också NaNobeldagen 2015, vår egen dag på naturprogrammet där vi idag har delat ut vårt eget NaNobelpris. Vi uttalar NaNobel som om det skrevs ”nano-bell”, för att framhäva att det är ett litet pris jämfört med det stora Nobelpriset. Priset delas ut till framstående elever på Naturprogrammets årskurs 3-elever i Fysik, Kemi, Biologi, Litteratur och i år även Fred.

Nobelmedaljen - undrar hur svårt det är att gravera egna medaljer med de egna pristagarnas bilder med t.ex. 3D-skrivare?

Hela programmet är givetvis finklätt och förväntansfullt när utdelningsceremonin börjar klockan 10.00 och pristagarna tillkännages en efter en. De ringdes upp för ca en vecka sedan av en medlem i NaNobelkommittén och har sedan dess hållit sitt pris hemligt medan de förberett sina tal. Varje pris inleds med en mycket kort introduktion till ämnet av konferenciern, följt av ett videoklipp varefter undervisande lärare presenterar priset och ämnet mer i detalj samt givetvis tillkännager pristagaren och motiveringen till priset. Under nobelfanfar och applåder kommer sedan nobelpristagaren fram och får ta emot ett stort laminerat diplom och en ros ur rektors hand.

Videoklippen är utvalda så att de i så stor utsträckning som möjligt kombinerar wow-känsla, excellens, klassisk musik, humor och korthet. Inte helt enkelt att uppnå men vad sägs om följande två klipp från förra året:

Här är årets spellista.

Vi vill på det här sättet visa vår uppskattning för elever som utöver att vara duktiga i ämnena, också visar särskilt intresse, entusiasm och engagemang för ämnet. Det är inte alls självklart att det är den duktigaste eleven som får priset, snarare är det den mest intresserade eller den som troligast kommer att gå vidare i ämnet. Här spelar också valet av gymnasiearbete viss roll vid valet av pristagare.

Det går givetvis att utforma ett liknande firande på väldigt många sätt, men vi har valt att härma det stora utdelandet så långt det går för att rida på en vinnande idé. Vi försöker alltså hålla på högtidlighet och festlighet i nano-skala och bjuder efter själva utdelningen in till hemgjorda snittar, noblesse och mingel.

P1090821

När jag nu sitter i soffan framför TV:n och tittar på den stora Nobelbanketten så imponeras jag givetvis av glitter, elegans och fullkomligt fantastiska musikaliska framträdanden, men den varma känslan i ryggraden kommer från att ha sett våra duktiga elever glädjas åt varandra när de fem pristagarna mottog sina NaNobelpris tidigare i morse.

De är för de eleverna jag klär upp mig den tionde december varje år.