Idéer till hösten

Det är nu det är dags att börja fundera på vilka förändringar som ska ske till nästa år och utvärdera de förändringar man genomfört detta år. Några veckor efter påsklovet kommer majstressen med nationella prov, avslutande av projekt, en exploderande våraktivitet och fågelkvitter i hjärnan. Då hinner man sällan planera inför hösten och i augusti är det nästan för sent.

Nej, det är nu det ska ske. Skriv en lista på goda idéer, förändringar, ambitioner och tänk igenom vad som krävs för ett bra genomförande. Gör en plan, informera kollegorna och beställ grejorna. Prata med schemaläggaren och snacka till dig projekttid i din tjänst.

Här är några idéer ”off the top of my head”:

  • Gör en plan för hur ni ska prata om studieteknik på mentorstiden med stöd av UR’s materiel Orka plugga.  Hitta gärna på övningar som klasserna kan göra för att pröva tipsen i filmerna.
    Orka plugga
  • Börja jobba mot negativa attityder till matematik på de program där det förekommer. Skapa ett åtgärdspaket i laget och arbeta stenhårt under höstterminen i ettan. Se gärna Mattecentrums effektrapport för en del inspiration. Kanske jobba för att undersöka vad attityderna beror på i stället för att bara anta något.
  • Planera in datum för projektansökningar i kalendern så du inte missar något datum, t.ex. denna.
  • Sök upp en kollega som har en teknisk kompetens som du inte behärskar ännu och lär dig den så att du kan använda den i höst. Det kanske handlar om att skaffa ett lärarkonto på Facebook bara för att kunna delta i de gruppdiskussioner som förs i ämnet, både i Sverige och internationellt, eller det kan vara hur du skapar ett Youtubekonto och använder Screencast-o-matic för att skapa korta skärmgenomgångar (du slipper synas i rutan) av olika moment i din undervisning (jag använder det för att skapa beskrivningar av hur man använder GeoGebra för att lösa matematikproblem), eller du kanske vill lära dig hur du använder Socrative, Mentimeter, Kahoot eller något annat verktyg för klassrumsfeedback, eller kanske du bara vill lära dig att skriva kortare meningar.
  • Skaffa en personlig laminator, skriv ut snygga, instruktiva, roliga och/eller uppmuntrande bilder och dekorera ett klassrum utifrån ditt ämne. Uppmuntra kollegorna att göra samma sak utifrån deras ämnen, i de andra klassrummen.

    (från Bowman Dickinson, det finns flera…)
  • Bestäm dig för att ta kontroll över dina bokmärken. Varje gång du hittar en bra sida ska den in på rätt ställe i din bokmärkssamling. Strukturera mappar för ämnen och kurser och moment. På så sätt kan du lätt kopiera länkar till elevernas planeringar sedan. Ha väldigt korta namn på mapparna så får du plats med många bredvid varandra i bokmärkesfältet. Aldrig mera glömma en adress!
    Screen Shot 03-24-16 at 11.28 AM

Vad du än bestämmer dig för att göra:

  • Gör en skriftlig planering för din egen del
  • Dokumentera: Fota, anteckna, blogga…
  • Ta med kollegorna och dela idéerna och resultaten
  • Ha kul!

Utställningen Unga Forskare

Tisdagen den 5:e april åker NA14A+B till Tekniska museet Stockholm för Utställningen Unga Forskare tillsammans med sina mentorer. Vi i NA-laget har besökt detta årligen återkommande event med tidigare klasser då både elever och vi lärare tycker att det är väl investerad tid och att det ger god inspiration inför det kommande gymnasiearbetet. Det som gör det extra roligt denna gång är att vi för första gången har haft elever som deltar i själva tävlingen. Dessa elevers handledare, Kristina Ottander, uppmuntrade dem att både delta och skriva ett kort reportage som följer nedan:

Den 11 mars fick vi, Amanda Sommar och Annika Wennlund, möjligheten att åka till Stockholm och ställa ut vårt spännande gymnasiearbete. Det är ett arbete vi har utfört i samarbete med Uppsala Universitets limnologiska fältstation Erkenlaboratoriet och syftet var att undersöka och jämföra vattenkvalitet i olika vattendrag i Norrtälje Kommun. Detta gjorde vi genom att studera bottenlevande djur och deras känslighet respektive tolerans mot miljöförändringar.

 

Amanda

Utställningen var på KTH i Kista, där drygt 50 utställare från skolor runt om i Stockholms län deltog. Syftet med utställningen Unga Forskare är att ge avgångselever en möjlighet att visa upp sina exceptionella projekt inom teknik och naturvetenskap för senare tävla om fina priser och stipendieresor. Allt detta är såklart kombinerat med en livsupplevelse och fantastiska erfarenheter. KTH var bara en av de många platser där en deltävling tog plats, och av de dryga 50 projekt gick ca 15 vidare till finalen som hålls på Tekniska museet i april.

Unga Forskare

Vår bild av utställningen var som nyligen beskrivits, en enastående upplevelse. Vi fick inte bara möjlighet att ställa ut och berätta om vårt arbete för såväl jury som intresserade elever, utan vi bjöds också på lärorika möten med nuvarande och tidigare deltagare. Det var ett ypperligt tillfälle att presentera projektet och att få respons på det av forskare. Vi skulle därför verkligen rekommendera blivande treor att ta vara på möjligheten att ställa ut och utveckla gymnasiearbetet på Unga Forskares utställning.

/Amanda Sommar och Annika Wennlund, Na13

Formativa framgångar på Rodengymnasiet

Rodengymnasiet har sedan höstterminen 2014 arbetat med att utveckla ett formativt förhållningssätt och en formativ praktik. Som ett led i detta utvecklingsarbete utfördes under vårterminen 2015 en enkätundersökning hos skolans lärare, utformad med Christian Lundahls bok Bedömning för lärande (2011) som underlag. Undersökningen gick ut på att se i vilken grad lärarna dels hade ett formativt förhållningssätt till sin undervisning, dels hur de i så fall hade implementerat detta i klassrummet. Vårterminen 2016 upprepades sedan studien, för att undersöka om någon progression hade skett mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade på en positiv utveckling, både inom de förbättringsområden som hade identifierats 2015, och inom de områden som samtidigt hade identifierats som Rodengymnasiets styrkor.

Förbättringsområden under 2015 var Att undvika att ge sifferomdömen under pågående kurs, Omarbetning av mål och kunskapskrav, Kamratbedömning samt Självbedömning. Rodengymnasiets lärare hade enligt 2016 års undersökning förbättrat sig inom samtliga av dessa områden, jämfört med resultatet år 2015. Som exempel kan påståendet Att eleverna själva kan återge betygskriterierna med egna ord lyftas fram: 2015 svarade 53% av lärarna att de inte instämde i detta påstående, en siffra som 2016 hade sjunkit till 23%. Ett annat exempel är påståendet Att läraren låter eleverna identifiera styrkor och svagheter i varandras arbeten: 2015 svarade 44% av lärarna att de inte instämde i att de lät eleverna göra detta, medan denna siffra 2016 sjunkit till 29%. Ytterligare ett förbättringsområde där Rodengymnasiets lärare har utvecklats positivt rör Att låta eleverna regelbundet använda sig av självbedömning: 2015 var det 38% av lärarna som inte arbetade med detta, vilket 2016 hade minskat till 20%.

BFl 2016 bild 1

Även då det gäller Rodengymnasiets styrkor från 2015, Att regelbundet kontrollera var eleverna befinner sig, Att ge återkoppling som för lärandet framåt, Att ge möjlighet till bearbetning efter feedback och Att se sambandet mellan bedömning och självkänsla, har Rodengymnasiet utvecklats positivt. Den största progressionen rör påståendet Att läraren ger omedelbar återkoppling för att hjälpa eleverna att nå nästa steg i sitt fortsatta lärande, vilket 63% av lärarna instämde i 2015, medan 73% av lärarna instämde i detta enligt 2016 års enkät. Även påståendet gällande Att läraren ger återkoppling som tillgodoser den enskilda elevens behov förtjänar att lyftas fram, där 66% av lärarna instämde 2015, en siffra som 2016 hade ökat till 73%.

BFL 2016 bild 3

Utöver detta visar 2016 års undersökning nya styrkor hos Rodengymnasiets lärare. Framförallt går att konstatera att kompetensen inom Att ge relevant feedback har ökat. Då det gäller så väl Att läraren ger återkoppling som inrymmer kriterier för hur uppgifter ska lösas framgångsrikt, Att läraren ger återkoppling som främst handlar om att hjälpa eleverna att förstå kvalitet och brister i sina arbeten samt Att läraren i undervisningen ger eleverna möjlighet att visa att de förstått de bedömningar de får, så svarar hela 82% av lärarna att de instämmer i samtliga av dessa påståenden. Sammanfattningsvis går det att, utifrån resultaten från de båda enkätundersökningarna, konstatera att Rodengymnasiet har gjort många formativa framsteg, så väl gällande ett formativt förhållningssätt till sin undervisning som hur detta har implementerats i klassrummet.

BFL 2016 bild 2

 

Skolverkets satsning på naturvetenskap och teknik

Giftmord i litteraturen och kemin. Examensmål och gymnasiearbete. Vikten av laborativt arbete. Några exempel på föreläsningar, workshops och teach-meets som arbetslagen på naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet lyssnat på under den andra av tre planerade heldagar som Skolverket arrangerar. Huvudarrangör och presentatör är Ulla Wredle som tidigare arbetade på Teknikprogrammet hos oss här på Roden.

P1100567

Det här blir ett sätt att arbeta vidare på goda idéer vi redan arbetar med, t.ex. att arbeta tematiskt med examensmålen under hela studietiden (men med olika teman) så att det leder fram mot gymnasiearbetet, men givetvis också ett sätt att få nya idéer, träffa kollegor, nätverka och arbeta med ämnena på ett övergripande sätt inom arbetslagen.

P1100569

 

Vintersportdagen 3/2

Onsdagen den 3:e februari hade vi vår årliga vintersportdag på Rodengymnasiet. Cirka 200 elever och lärare var uppe med tuppen och samlades redan 6:15 för avfärd mot Romme Alpin och heldag med skidor och snowboard. Vid ankomst möttes vi av strålande sol, vindstilla förhållanden och välpreparerade backar.

12642808_1248606251821819_3719056738207490207_n

Majoriteten av elever och lärare hade valt mer lokala aktiviteter där några åkte skidor och snowboard i vår lokala backe, Kvisthamrabacken. Vädret i Norrtälje var tyvärr inte lika optimalt som i Romme men tack vare Friluftsfrämjandets ihärdiga arbete var det ändå bra underlag i backen.

RIMG0347

I den allmänna debatten sägs det att vi curlar för mycket med våra ungdomar men trots detta skickade vi cirka 70 elever och lärare till Danderyds Curling AB för att ytterligare utveckla denna förmåga.

12650850_10156517622580215_2659146495549320053_n

För elever och lärare som uppskattar bad anordade vi isvaksbad och tillhörande säkerhetsutbildning genom räddningstjänstens försorg vid sjön Lommaren. Ett stort antal elever och lärare höll sig istället ovanpå den konsfrusna bandyplanen vid Norrtälje Sportcentrum och åkte skridskor.

Vi skulle även haft pulkaåkning i Kvisthamra och längdskidåkning vid Lommaren men på grund av blidväder fick vi ställa in och istället hänvisa elever och lärare till vår promenadslinga där man skulle hitta ett antal QR-koder i terrängen.

 

 

Prova på dagen – då vi välkomnar de nya ettorna!

Tja tja bloggen! 😉

Den 29/1 är det prova på dag på Rodengymnasiet. Vi är två tjejer från samhällsvetenskapsprogrammet i åk 2, som ska uppdatera er om allt som skedde under dagen. Dagen påbörjades i aulan, där alla elever från samhällsvetenskapsprogrammet åk 2, lärare och 9:or samlades och gick igenom dagens schema. Dagens uppgift var att olika grupper skulle ta reda på hur värnplikten fungerar i olika länder, olika länder som grupperna tilldelades. Alla grupper gick och satte sig i varsitt grupprum och satte igång med uppgiften.

Elever arbetar i grupper

Efter ett tag tog grupperna en paus från uppgiften och minglade. Vi tog möjligheten att gå runt och prata med 9: orna om hur dagen har varit hittills. Vi fick lite olika åsikter. En grupp tyckte att det inte var en så rolig uppgift att göra vid första besöket på skolan, men de tyckte att det var helt okej och roligt ändå. De andra grupperna tyckte ungefär likadant, men det fanns lite olika åsikter om hur uppgiften upplevdes.

gruppbild 2

Sen var det dags att återsamlas i aulan och höra de olika gruppernas redovisningar. Grupperna skulle då argumentera för att deras land har den bästa värnplikten och de skulle även lägga till sina egna erfarenheter.

gruppbild 5

Grupperna tilldelades olika platser i aulan där de fick argumentera mot en annan grupp. Det argumenterades för fullt och alla var insatta! När grupperna kände sig klara fick de rösta på hur de upplevde kvaliteten på upplägget och arbetsuppgiften. Majoriteten röstade på att det var bra. Slutligen blev det dags för lunch, då gick vi och åt tillsammans allihop.

bild nr 6

Efter en lärorik dag med många roliga upplevelser så var det dags för att gå hem. Vi hoppas att vi får se er snart igen!

Text och bild: Nansi och Madelene SA 14 A

Nanobeldagen!

Nobeldagen 2015 är också NaNobeldagen 2015, vår egen dag på naturprogrammet där vi idag har delat ut vårt eget NaNobelpris. Vi uttalar NaNobel som om det skrevs ”nano-bell”, för att framhäva att det är ett litet pris jämfört med det stora Nobelpriset. Priset delas ut till framstående elever på Naturprogrammets årskurs 3-elever i Fysik, Kemi, Biologi, Litteratur och i år även Fred.

Nobelmedaljen - undrar hur svårt det är att gravera egna medaljer med de egna pristagarnas bilder med t.ex. 3D-skrivare?

Hela programmet är givetvis finklätt och förväntansfullt när utdelningsceremonin börjar klockan 10.00 och pristagarna tillkännages en efter en. De ringdes upp för ca en vecka sedan av en medlem i NaNobelkommittén och har sedan dess hållit sitt pris hemligt medan de förberett sina tal. Varje pris inleds med en mycket kort introduktion till ämnet av konferenciern, följt av ett videoklipp varefter undervisande lärare presenterar priset och ämnet mer i detalj samt givetvis tillkännager pristagaren och motiveringen till priset. Under nobelfanfar och applåder kommer sedan nobelpristagaren fram och får ta emot ett stort laminerat diplom och en ros ur rektors hand.

Videoklippen är utvalda så att de i så stor utsträckning som möjligt kombinerar wow-känsla, excellens, klassisk musik, humor och korthet. Inte helt enkelt att uppnå men vad sägs om följande två klipp från förra året:

Här är årets spellista.

Vi vill på det här sättet visa vår uppskattning för elever som utöver att vara duktiga i ämnena, också visar särskilt intresse, entusiasm och engagemang för ämnet. Det är inte alls självklart att det är den duktigaste eleven som får priset, snarare är det den mest intresserade eller den som troligast kommer att gå vidare i ämnet. Här spelar också valet av gymnasiearbete viss roll vid valet av pristagare.

Det går givetvis att utforma ett liknande firande på väldigt många sätt, men vi har valt att härma det stora utdelandet så långt det går för att rida på en vinnande idé. Vi försöker alltså hålla på högtidlighet och festlighet i nano-skala och bjuder efter själva utdelningen in till hemgjorda snittar, noblesse och mingel.

P1090821

När jag nu sitter i soffan framför TV:n och tittar på den stora Nobelbanketten så imponeras jag givetvis av glitter, elegans och fullkomligt fantastiska musikaliska framträdanden, men den varma känslan i ryggraden kommer från att ha sett våra duktiga elever glädjas åt varandra när de fem pristagarna mottog sina NaNobelpris tidigare i morse.

De är för de eleverna jag klär upp mig den tionde december varje år.

 

Att tydliggöra mål genom kvalitetsanalys

Ett viktigt delmål inom BFL och formativ bedömning är att eleverna ska förstå vart de är på väg.  Många gånger har jag och säkert många med mig börjat olika kurser med att diskutera kunskapskrav och centralt innehåll för de aktuella kurserna i fråga, och säkert är vi också många som är överens om att kunskapskraven sällan upplevs varken som speciellt konkreta eller särskilt greppbara för eleverna. Begreppen i kunskapskraven är svåra att förstå, särskilt om man inte redan besitter de aktuella kunskaperna ifråga. Det är svårt att känna igen vart man ska, om man inte redan varit där och känner igen hur det ser ut, så att säga.

Jag har inte på något sätt slutat att gå igenom centralt innehåll och kunskapskrav vid terminsstart och under terminens gång, men jag har i allt högre grad arbetat med kunskapskraven på ett annat sätt, i omvänd ordning skulle man kunna säga. I svenska får mina elever studera olika elevexempel skrivna inom en viss texttyp, och sedan får de rangordna dessa exempel och undersöka vilka kvalitetsskillnader som återfinns dem emellan. Självklart har jag på förhand valt ut tacksamma textexempel med kvalitetsskillnader som jag vill att eleverna ska lägga märke till, och dessutom har jag i detalj analyserat dessa. Min analys lyfter jag dock inte fram, utan den ligger snarare som en grund för att jag ska kunna ge så god respons som möjligt på vad eleverna själva kommer fram till.

Elevaktivitet kvalitet

SA14C arbetar med att granska kvalitetsskillnader i utredande text…

Arbetet med att tydliggöra kvalitetsskillnader brukar jag lägga upp så att eleverna i smågrupper får studera de utvalda textexemplen utifrån sina kunskaper om den angivna texttypen, rangordna exemplen, och analysera vad som gör att de skiljer sig åt i kvalitet. Att se att vissa texter är bättre än andra är sällan något problem för eleverna, förutsatt att de har förstått grunddragen och funktionen hos texttypen ifråga. Det brukar dessutom fungera mycket väl för dem att utröna vad som verkligen utgör själva kvalitetsskillnaden mellan texterna, särskilt när de i grupp kan komplettera varandras iakttagelser, tankar och resonemang. När eleverna väl har undersökt, förstått och strukturerat upp kvalitetsskillnaderna delar vi och diskuterar slutsatserna i helklass, och sedan kopplar vi gemensamt dessa mot kunskapskraven – och plötsligt har orden i kunskapskraven fått en konkret innebörd.

…och här är resultatet!

Eleverna har alltså genom att ha analyserat, diskuterat och strukturerat kvalitet fått en förståelse för begreppen och målen i kunskapskraven. Med andra ord: De känner igen vart de ska och hur det ser ut där, även om de inte redan har varit där – och därmed har de självklart också mycket större möjligheter att kunna ta sig dit.

Det som krävs (lÄ5lY4t3t)

Jag har just skrivit klart en bok. Det vill säga, det är samma bok som sist, men jag har just översatt den klart till engelska, strukturerat om innehållet, gjort om alla diagram och lagt till lite nytt material. Det vill säga, det är ju inte riktigt klart ännu, men första manuset är inlämnat i alla fall.

Så här gör jag ibland!

The Bookworm

Det är ganska mycket pyssel med att skriva en bok. Det krävs struktur och flit och förmågan att ”pusha” – att trycka bort allt annat och bara se till att få det gjort. Jag vet, det tillkommer korrekturfixande och indexskapande och annat smått och gott men det mesta gjorde jag trots allt klart för ett par timmar sedan. Det känns befriande.

Men jag undrar hur många som kommer att läsa den. Det är sant; det är en handbok, knappast gjord för att läsas från pärm till pärm, men ändå avsedd att läsas på djupet; ett stycke i taget, och jag undrar…

Vi har läst för alla våra barn tills ögonlocken fallit och vi upprepat meningarna tre gånger och till slut somnat med dem. Vårt hem är så fullt av böcker att jag tillämpar Extended Living (Compact Living är för amatörer) och har hälften av mina böcker på jobbet. Vi diskuterar böcker och både uppmuntrar och kräver av dem att de läser, men jag undrar ändå…

Jag hade faktiskt aldrig lagt märke till detta förrän jag skrev detta inlägg.

Böcker är sensuella och kärleksfulla

Jag ser att 10-åringen, den yngsta, är ganska motvillig till att läsa och att det bara är 22-åringen, den äldsta, som önskar sig böcker i julklapp.

Jag ser att skolans SF-bibliotek på naturvetenskapsprogrammet (ett exempel på vad Extended Living kan åstadkomma) lånat ut två böcker under 2015, men 15-20 böcker under 2008.

Jag hör eleverna på naturvetenskapsprogrammet klaga på att läroböckerna är svåra att förstå.

Jag ser sällan ungdomar läsa tidningen. De säger att de får reda på nyheter snabbare via de nya medierna – vilket är sant, jag är själv där och vet hur det fungerar – men jag undrar ändå…

Jag undrar var de djupa analyserna kommer in. Jag undrar var den riktigt djupa förståelsen och förmågan att läsa mellan raderna ska utvecklas. Jag undrar var framtidens författare, debattören, analytiker och skribenter gömmer sig.

Det är tidens tecken säger du. Men en vind kan bli en orkan och på hösten behöver vi se om vårt hus.

Andra medier tar över en del funktioner säger du. Men historien visar vad som händer om vi berövar folk sin historia och litteratur.

Det är inte så farligt, de som behöver kommer att lära sig läsa bra, men de flesta behöver inte läsa på djupet, säger du. Men det är oerhört farligt att börja vandra på en väg som leder till vi och dom. Se hur det redan ser ut omkring oss idag.

Det här var för länge sedan - Nu är det mycket mer :-)

Matematikbibliotek

Jag är därför väldigt glad att Rodengymnasiet så fort som möjligt tar sig an skolverkets senaste satsning; Läslyftet. Uppbyggt på samma sätt som Matematiklyftet med öppna moduler och kollegialt samarbete med handledare tar det ett samlat grepp om läsningens betydelse i alla ämnen, från låga åldrar till gymnasiet. Bara för att eleverna läser sämre nu än förr måste det inte vara så, och skolan har här, som så ofta annars, en stor roll – kanske den största – att fylla. Vi har inget att tjäna på att låta svaga elever kämpa själva med svåra texter. De behöver hjälp och det är vår plikt och vårt uppdrag att hjälpa dem, oavsett vilket ämne vi undervisar.

För om jag ska lära dig matematik, måste du först kunna läsa.

No hands up

No hands up är en metod som används för att slumpa fram elever, som till exempel, ska svara på en fråga. Fördelen med detta är att man skapar ett engagerande klassrumsklimat där det blir svårare för elever att utveckla undvikandestrategier. Man tillåter helt enkelt inte elever att räkna med att läraren inte ska fråga dem så länge de inte räcker upp handen. Detta gör eleverna mer koncentrerade på lektionen och gör så att de anstränger sig mer för att faktiskt ha något att svara.

För läraren har detta flera fördelar. Denne behöver inte oroa sig för att i högre utsträckning ge ordet till en viss grupp elever. Till exempel så finns det många studier som visar på att vi tillåter manliga elever att uppta mer av talutrymmet än kvinnliga. Men det är också vanligt att man frågar de elever som ivrigast håller upp handen eller de som man vet ger ett bra svar. Detta i sin tur ger eleverna som inte tror att de har ett bra svar möjlighet att tänka på annat än det som pågår i undervisningen.

Man skulle kunna tro att de flesta elever inte tycker om den här metoden. Att de skulle tycka att det är jobbigt att bli utpekad om man inte hade ett bra svar. Mina erfarenheter är dock det motsatta. De flesta elever verkar uppskatta metoden. Den enda elev som har uttryckt ett missnöje var en pojke som normalt sett alltid satt med handen i vädret. Jag tror verkligen att eleverna uppskattar att alla i klassrummet har möjlighet att få komma till tals och att allas svar är lika mycket värda. Det handlar inte om att peka ut det som inte kan utan om att ge alla möjlighet att visa att de kan saker.

Det viktigaste att tänka på att tänka på när man använder metoden är att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det är helt accepterat att inte kunna.

Traditionellt sett så har metoden genomförts med glasspinnar eller kort, med elevernas namn på som läraren sedan drar slumpvis. Jag har dock aldrig riktigt lyckats med att skapa sådana pinnar eller kort. Mina hantverksmässiga kunskaper räcker helt enkelt inte. Först så använde jag en webbapplikation som heter Random name picker där man skriver in elevernas namn och där dessa sedan slumpas fram. Namnen sparas på en unik länk som man kan lägga som bokmärke i sin webbläsare.

Random name picker

Skapa din egen Random name picker här:

Nu har jag faktiskt hittat ett ännu bättre program. Det är ett freeware-program som heter NTI randomizer och är skrivet av Itlararen, Jesper Nilsson. Man lägger in sina elever i en txt-fil och kan därefter slumpa fram ett namn ur denna. En annan fördel med programmet är att man på en milliesekund kan slumpa fram gruppindelningar. Detta är ett mycket användbart alternativ till att räkna in grupper eller att lotta på annat sätt. Vill man så kan man använda programmet till att slumpa fram i stort sett vad som helst.

Zip-filen med programmet laddar du ned härifrån. Därefter packar du upp den någonstans på din dator och dubbelklickar på filen: setup.

En instruktionsfilm för programmet finns på itlararen.se