Dag 2 i CERN – En rapport från elever i NA14A+B som läser naturvetenskaplig specialisering

Hej bloggen!

Dag två på Cernresan är nu avklarad med FN-besök med guidad tur och Cern-besök med guidad tur som dagens höjdpunkter.

Dagen började med frukost som äts enskilt eller i grupp för att sedan samlas i receptionen på vårt hostell för att påbörja promenaden mot FN:s högkvarter i Geneve. En alternativ resväg till FN:s högkvarter var att ta en buss men större delen av sällskapet promenerade till högkvarteret.

Promenaden Promenaden utgick från vårt hostell och gick direkt ner till vattnet där vi följde vattnet i parken längs med vattnets rand. Vi besökte, under promenaden, den botaniska trädgården där såväl majestätiska växthus med egna ekosystem samt djur i inhägnader gick att skåda. Promenaden kantades dock av små felsteg där vissa i sällskapet hamnade fel vid vissa tillfällen och där även hela sällskapet hamnade fel vid ett tillfälle. Till slut efter en god promenad i väldigt gott väder kom vi fram till FN:s högkvarter. Där mötte vi upp dem som tagit buss dit ställde oss i prydlig kö för att släppas in på FN området.

Figur 1

Figur 1 På väg till den botaniska trädgården

FN-besöket FN-besöket började med att vi träffade vår guide i receptionen för besökare. Vi startade sedan en rundvandring av byggnaden där vi besökte först Sal 19 som var en av de större, inte en av dem största men en av dem större. Han berättade där lite om grundandet och historia bakom FN. Guiden som hette Pablo gick även igenom vilka språk som användes och vilka språk som var officiella FN-språk. De 6 officiella språken var Engelska, Franska, Spanska, Mandarin, Arabiska och Ryska. Dessa språk har alla tolkar som översätter konferenser och möten till dessa språk för att alla medlemsländer ska kunna vara delaktiga och förstå. Sedan gick vi vidare till den äldre av de två byggnaderna huvudsakliga byggnaderna som innehåller konferenslokaler. Denna byggnad byggdes på 20-talet till skillnad från den första byggnaden där turen började som byggdes på 70-talet. Den andra byggnaden var mycket mer majestätisk och innehöll även den stora samlingssalen på Geneves FN-område. Samlingssalen kunde ta upp emot 2000 personer och användes även av andra grenar än de som utnyttjade området vanligtvis. Den stora salen användes av bland annat WHO, World Health Organization, för deras årliga sammankomst. Anledningen till att grenar inom FN som har egna lokaler använder den stora konferenssalen på huvudområdet är dess storlek som behövs vid de största sammankomsterna. Under hela rundturen visade guiden även upp detaljer på väggar såsom målningar och skulpturer som skänkts av de olika medlemsländerna för att pynta upp huvudkontoren. I den sista delen av vandringen fick vi gå upp i åskådarläktaren i en av de större salarna där en konferens med humanitära frågor angående barn och kvinnor som utnyttjades borde hjälpas. Vi fick historia om såväl den anrika salen som konferensen hölls i och om själva mötet, vi fick även lyssna på en liten del av konferensen. Salen som var väldigt speciell på grund av dess tak som var en gåva från Spanien 2008. Taket bestod av stalaktiter som var målade i olika färger som symboliserade att alla länder hade olika synvinklar på de saker som diskuterades. Om man studerade en viss punkt av taket såg den annorlunda ut från olika delar av rummet vilket då stod för de olika synvinklar som tillkom vid diskussionerna som hölls i rummet. Vi avslutade besöket på FN med en tur in i deras souvenirshop där en del av sällskapet köpte med sig souvenirer från deras besök på området. Detta fick bli avslutningen på FN-besöket.

Figur 2

Figur 2 Gruppfoto i den största salen i FNs genevehögkvarter. Där ryms 2000 deltagare

 

CERN samt resan dit

Efter vårt besök på Palais de Nations (FNs högkvarter i Genève) så åkte vi buss till Gare Cornavin, en stor station i närheten av vårt vandrarhem. Där tog vi spårvagn 18 mot CERN. På spårvagnen hade några nöjet att träffa Christian, vår guide från dagen innan. Vi vill gärna påminna er om att följa honom på instagram, där han heter @partikelohm.

Väl framme vid CERN fick vi vänta ett tag till vår guide kom. Sedan tog han oss till en föreläsningssal som påminde om dem vi sett på FN tidigare. Efter lite trassel med tekniken så fick vår guide igång sin föreläsning. Han började med att förklara grunderna inom elementarpartikelfysik. Med detta menar vi alltså inte kärnfysik som handlar om atomkärnor, det vill säga protoner och neutroner. Inom elementarpartikelfysik så studerar man de minsta beståndsdelarna i universum, exempel på detta är leptoner och kvarkar. Dessa beskrivs av en teori som kallas standardmodellen, vår guide förklarade några av teorins svagheter. Några av dessa svagheter är tillexempel att standardmodellen inte förklarar gravitationen eller beskriver en partikel som ligger bakom mörk materia. Guiden berättade även om hur de undersöker elementarpartiklar på CERN och hur de genom att accelererar protoner ger dessa hög energi och kan då skapa nya partiklar med stor massa när de kolliderar genom sambandet Avslutningsvis så berättade han vad man har lyckats skapa på CERN, tillexempel World Wide Web(WWW) och även Higgs bosonen som är en elementarpartikel som interagerar med andra partiklar. Detta interagerande är vad som ger partiklarna massa, desto mer en partikel påverkas av Higgs bosonen desto större massa får partikeln. Vår guide liknande detta med ett fält fullt av snö, där varje snöflinga är en Higgs boson och olika djur(partiklar) har olika svårt att ta sig fram på fältet. En fågel tar sig fram utan att påverkas av snön och har därför ingen massa medan en kanin har svårare att ta sig fram och har därför större massa.

Figur 3

Figur 3 Från föreläsningen på CERN

Efter detta blev vi förda till en byggnad som var tillägnad CERNs historia. I denna byggnad fanns CS (Cyclosynkrotronen) som är den första partikelacceleratorn på CERN, denna accelerator gjorde så att man för första gången lyckades bevisa att π-partiklen sönderfaller till en elektron och neutrino. Detta gav CERN internationell status och uppmärksamhet.

Figur 4

Figur 4 Gruppfoto vid Cyclosynkrotronen

Sedan åkte vi buss över gränsen till Frankrike och stannade vid CRF (Cryogenic Research Facility) där man forskar kring samt reparerar och testar magneter. Där fick vi lära oss om hur magneterna är konstruerade och att det behövs ett internationellt samarbete med experter inom många olika områden för att lyckas. En av delarna på magneten som är avgörande är supraledare. Detta är material som har 0 resistens. Detta uppnås genom att man kyler ner materialet till väldigt låga temperaturer. I material med resistens finns det elektroner som puttar på varandra, men när supraledande material når en tillräckligt låg temperatur så stöter dem inte på varandra.

Figur 5

Figur 5 Modell med genomskärning av LHC på CRF

Dessa supraledare används i LHC (Large Hadron Collider) som är en stor cirkulär bana 100m under jorden. LHC är världens största partikelaccelerator och används för många olika experiment. I LHC finns 4 olika experiment, ett exempel är ATLAS som vi fick se igår. ATLAS experimentet undersöker just nu främst Higgs bosonens egenskaper. Ett till exempel på experiment i LHC är CMS, och både ATLAS och CMS är inte inriktade på att söka efter specifika partiklar utan är skapta för att detektera alla partiklar som skapas vid kollisionerna. Magneterna som vi beskrev tidigare används i LHC för att styra partiklarna i en cirkulär bana kring LHC och för att koncentrera strålen av partiklar så att inte partiklarna åker in i väggarna av LHC. Magneterna accelererar även partiklarna så att de får den önskade energin.

Efter att vi åkt tillbaka till Schweiziska delen av CERN så gick vi på en kort utställning om CERN och arbetet som utförs där. Vi gick lite snabbt i souvenir butiken också. Det mest intressanta där var autentiska databand med kollisionsdata som hade analyserats. Gruppen gick sedan skilda vägar för att äta mat. En del av oss samlades på vandrarhemmet under kvällen för lite kortspel.

 

Var är robotarna?

Ibland är det skönt att komma hem. Hem till sin egen säng, sin egen kudde och katternas försiktiga tramp på täcket. Men det kan också vara skönt att komma hem till sin egen undervisningskultur.

Efter flera dagar på BETT-mässan i London, där jag bl.a. ledde några guidade turer åt andra medlemmar på DIU’s resa, återkom jag med blandade intryck. Jag visste redan innan jag åkte att det var ett kommersens tempel jag skulle beträda, men det var också en brittisk mässa, med allt som det innebär.

Jag är själv brittisk medborgare, även om jag är född och uppvuxen i Sverige, och har bott där i perioder av mitt liv. Det som jag alltid upplevt som den subtila, men fundamentala skillnaden mellan våra båda kulturer är i relationerna mellan motsatserna. Det är i alla fall min upplevelse att vi i Sverige försöker samarbete mellan gränser. Lärare och elever, anställda och arbetsgivare, föräldrar och barn samarbetar för att uppnå det gemensamma goda. Det är klart det finns undantag, men jag upplever ändå att det finns en grundläggande vilja att sträva åt det hållet här. Inte så i England. Omedelbart som barnet kommer hem från BB finns en strävan att fjärma sig det, ge det ett eget rum, i bästa fall skicka det till internatskola. Väl i skolsystemet är formalia som skoluniform och titlar viktigare än den äkta respekten som duktiga lärare trots allt kan få, men som många aldrig når till på grund av de inneboende motsättningarna mellan dessa båda poler. I arbetslivet är det mycket tydligt ven som är chef och vem som är anställd. Mellanchefer heter managers, ditsatta för att hantera, manage, personalen eftersom den inte antas kunna sköta sig själv utan att riskera jobbet. Låt oss inte gå in på överklass och underklass här, men tro mig, dessa motsättningar mellan olika nivåer genomsyrar deras undermedvetna.

Det här kommer till uttryck även i BETT-mässan givetvis. Jag är väldigt glad att vi inte behöver fundera på att köpa in digital behaviour management tools till våra skolor i Sverige för att med olika poängsystem kontrollera våra elevers beteenden. På samma sätt är jag glad att våra plattformar i alla fall ibland försöker göra det möjligt att publicera innehåll till alla i hela världen, och inte som de engelska, skryter med hur nedlåsta (isolationistiska?) och säkra de är.

På sitt sätt påminde BETT mig om den årliga marknaden i Norrtälje med stånd där godis, leksaker och skämtartiklar bjuds ut, ofta flera gånger av olika stånd, men till samma pris. Jag saknade eftertanken, att faktiskt fundera på vad man vill genomföra och åstadkomma, innan alla rusar till försäljarna för att pröva de senaste VR-glasögonen, arduino-kopiorna och programmerbara robotarna. Hur gör vi något på riktigt och på ett kostnadseffektivt sätt som gagnar eleverna under lång tid framöver?

p1190090

Microsoft Maker Space – Förverkliga din idé med hjälp av ett rum där du kan arbeta med både programmering och limpistol. Men hur mycket kostar det i längden att ha ett resurscenter utan klar bild av hur det ska användas på ett hållbart sätt. Det gäller att tänka till först.

Jag saknade också en del saker. Eftersom mässan är kommersiell och gratis för besökare får företagen betala stora summor för att stå där. Då filtreras vissa aktörer bort, t.ex. GeoGebra, som håller på att transformera matematikundervisningen helt gratis i över 200 länder. Sedan önskar jag att utvecklingen går snabbare. Mitt tema på guidningarna var robotar i alla former. De finns som bilar, humanoider och drönare, javisst, men var är krabborna, bina och myrorna? Var är nanorobotarna, och programvaran som klarar av att låta oss styra svärmar av robotar för att t.ex. städa skolans korridorer eller utforska grottor som är för små att gå in i själv? Och var är 3D-skrivarna som gör fungerande kretskort eller färdiga myrrobotar? Mycket av det här är inte science fiction längre utan existerar i olika experimentella modeller på universitet, men det behöver plockas upp av företagen som jobbar mot skolor och privatpersoner.

Jag behöver myrrobotar till att göra ren min astroturfmatta i hallen. Nu!

Roden – CERN

Idag lades en viktig pusselbit i Naturvetenskapliga programmets resa till CERN: Sparbankens resestipendium delades ut. Vi har av Roslagens sparbank fått 25 000 kr för att de elever som läser naturvetenskaplig specialisering skall kunna göra studiebesök på vad som rimligen måste kallas för världens största laboratorium.

fb_img_1481723901137

På CERN studeras elementarpartikelfysik, som är nära sammanvävt med kosmologin eftersom universums födelse i Big Bang påverkades av vilka partiklar som kunde skapas, och hur dessa senare sönderföll och utvecklades till det universum vi ser och lever i idag.

p1010646

I kursen studeras både praktisk astronomi, kosmologi och partikelfysik. Resan är beräknad till början av mars 2017. Watch this space!

 

Bråda dagar på höstlovet

Senast hördes jag i LR’s lärarpodd och sågs i nyhetsmorgons inslag om undervisning via robotar eller avatarer. Nu har du chansen att se och höra mig igen under höstlovet.


Foto: DIU

Klockan 11 kommer jag att stå på östra scenen på Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö tillsammans med de båda andra finalisterna till Guldäpplet för att få reda på vem av oss som blir den officiella vinnaren av detta prestigefyllda pris som bland annat Datorn i utbildningen och lärarfacken står bakom. På sätt och vis är vi ju alla vinnare – vi får varsitt guldäpple, får följa med på samma mässor och resor etc – men vinnaren kommer givetvis att väga tyngre i medias ögon. Klockan 14-16 är vi med på en paneldebatt där vi delar med oss av våra erfarenheter.

Innan dess, klockan 10.00 kommer jag att medverka vid LR’s monter C08:10 där jag kommer att prata om vår matematiska guldålder, de verktyg vi kan använda oss av såsom GeoGebra och hur vi kan arbeta med eleverna för att utveckla dem till deras fulla potential. Dagen till ära avslutar vi med en matematisk zombieapokalyps.

screen-shot-10-30-16-at-06-35-pm

Under tisdagen är jag inte på skolmässan, men håller i ett webbinarium på Microsoft klockan 12.45-13.30. Märkligt nog har jag inte hittat någon länk dit ännu men jag postar den så fort jag får tag på den. Webbinariet handlar om både Teach Reach (du vet, roboten…), intern lärarfortbildning och digitala verktyg i matematikklassrummet – främst då GeoGebra förstås.

Välkommen!

Teach Reach till Kina

– I am a teacher from Beijing in China, sade Ms Xin till eleverna i Na16. Hon hade hörlurar och satt framför sin dator i ett arbetsrum i sin skola och skypade med oss. Hennes huvud syntes på surfplattan som satt monterad överst på den specialbyggda roboten som vi döpt till MS-D2.teachreach-4

Att plocka in andra lärare i klassrummet är i och för sig inget nytt. Efter att ha sett inslaget på TV4:s Nyhetsmorgon så SMS:ade min moster från arkeologiska institutionen i Uppsala och sade att de har en stående videolänk mellan Visby och Uppsala  och ibland plockar in någon på Skype från Egypten. För föreläsningar och helklassdiskussioner fungerar ju detta redan utmärkt utan robot, så vad tillför den egentligen?

teach-reach-nyhetsmorgon

Låt oss för ett ögonblick tänka oss att tekniken hunnit bli billig, lättanvänd och transparent, precis som SMS, ordbehandlare och digitalkameror blivit idag. Då skulle vi kunna uppnå det som kallas telepresence, fjärnärvaro. Det är i själva mötet mellan lärare och elev som själva magin – inlärningen – uppstår. Genom att vara just närvarande och interagerande kan en lärare i Kina lära mina elever det som hon har som specialitet bättre än vad jag skulle kunna göra det.

I slutet på oktober ska jag undervisa Ms Xins elever. Då lär det bli undersökningar i mitt favoritlaboratorium: GeoGebra. Exakt vad är givetvis upp till Ms Xin att avgöra, det ska ju vara något för hennes elever.

screen-shot-10-06-16-at-09-42-am

Klicka på bilden för att pröva själv

Språket då? I Skype översätts en mening i taget. Allt blir givetvis inte perfekt, vid ett tillfälle då Ms Xin bad mig bläddra till nästa sida i presentationen blev det ”Please invite the teacher to dinner the next page”. Meningen går fram men alla ord blir inte rätt. Mina elever lärde sig trots detta faktiskt något om andragradsekvationer som de inte kunde förut, och de tyckte det var spännande. Närvaron av en annan lärare har ju oftast den effekten och när den andra läraren är i form av en robot blir det givetvis extra spännande. När känslor är inblandade blir inlärningen bättre.

Roboten bör dock utvecklas mer. Den behöver få bättre rörlighet, fler kameror och måste kunna peka på både böcker och skärmar. Men låt inte det här avhålla dig från att redan idag bjuda in andra lärare i klassrummet, fysiskt eller via Skype eller annan videolänk, istället för att jämföra våra skolor med Pisa-resultat.

teachers

Ms Xin tar inte över min undervisning. Jag bjuder in henne för att ge mina elever något utöver det jag själv ger dem. Vårt samarbete kan dessutom leda till att även jag lär mig något, vilket är grunden i all min undervisning. För det är väl det som ordet lärare betyder?

Guldäpplet 2016

Webbknapp2016_418x101

 

 

Två av Rodengymnasiets lärare har oberoende av varandra nominerats till Guldäpplet, En utmärkelse som bland annat Datorn i utbildningen samt lärarfacken står bakom. Priset delas ut till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Jonas Hall

Jonas Hall är förstelärare i matematik, fysik och astronomi. Han är en av Sveriges ledande experter på GeoGebra och har förutom flera artiklar i Nämnaren skrivit en bok om matematisk modellering med GeoGebra som även översatts till engelska.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en produkt av vår tids lyckosamma giftermål mellan matematik och digital teknik. Jag vill ge eleverna de verktyg som de behöver ha för att kunna hantera vår moderna matematiska värld och därigenom ta sig längre än vad de annars skulle kunna göra utan tillgång till digitala verktyg. Vi arbetar så gott som dagligen i GeoGebra som är ett matematiskt laboratorium för dynamiska interaktiva undersökningar. Det är ett program som används i över 200 länder och är översatt till över 50 språk. Jag är själv ansvarig för den svenska supporten.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
Genom att låta datorerna ta hand om det de är bra på – beräkningar och visualiseringar – så frigörs tid så att eleverna kan gå djupare och längre i matematiken. Det är dessutom orimligt att undervisa utan digitala hjälpmedel i dag om man vill ha ett klassrum synkroniserat med samtiden. Visualiseringar, filmer och simuleringar av matematiska modeller utgör en stark bas att bygga förståelse ifrån.

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Genom att använda flera verktyg än bara lärobok och lärare får eleverna fler ingångar till matematiken. Genom att själv använda fler verktyg kan jag lyssna på eleverna på fler sätt och få mer nyanserad kunskap om elevernas behov. Genom verktygen blir också matematiken modern och intressant vilket får eleverna att bli aktivare.

IMG_1258

Jonas Gustafsson är förstelärare i samhällskunskap och företagsekonomi. Han är Microsoft Innovative Educator Expert och har representerat Roden-gymnasiet i internationella sammanhang. Under 2015 deltog han på Educator Exchange, E2, i Seattle USA.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en nyfiken person som ivrigt engagerar mig i olika aktiviteter. Tennis, löpträning, båtliv och skärgård ligger mig varmt om hjärtat. Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och företagsekonomi och när eleverna och jag får göra lärandet tillsammans mår jag som allra bäst. Det är underbart att vara lärare! En av mina arbetsuppgifter som förstelärare är att i kollegahandledning utveckla IKT-baserad undervisning med hjälp av Microsofts Office 365. Sedan hösten 2014 har jag ingått i lärarnätverket Microsoft Innovative Educator Expert.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
IT är basen för att samla information som vi kan koka ner till kunskaper. Vi är uppdaterade med både det dagsaktuella och det som ligger bakåt i tiden. Vi kan jämföra källorna och se vad som har hänt. Det ger oss möjlighet att också finna vägen till framtiden. Vi blir Up to future!

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Eftersom jag arbetar mycket med att eleverna ska vara varandras lärare – sharing is caring – behövs det en smidig plattform som ger alla elever tillgång till transparens. Med OneNote ser de elever som behöver extra anpassningar många exempel på vägen mot målen. Den har medfört att eleverna har blivit mer involverade i upplägg, genomförande och utvärderingar av kurserna. Eleverna har utvecklat sin digitala kompetens under åren i så hög grad att de till slut blir mina medlärare för att organisera, leda och följa upp olika lektionspass. Microsofts OneNote Class Notebook gör att vi kan dela med oss av varandras uppgifter och är enkel att använda tillsammans med andra applikationer. Det är som om hela världen blir vårt klassrum!

Webbknapp2016_418x101

Snaps for Stanford

”Yeah, Snaps”, bekräftar läraren när en av hennes lärarstudenter från första årskursen just har berömt lärarstudenterna ur andra årskursen som hjälpt dem genom deras femte ”approximation”  (ung. klassrumssimulering) och får medhåll från så gott som hela rummet vilket uttrycks genom att alla eleverna börjat knäppa med fingrarna. En tyst applåd av uppskattning drar genom rummet. Det är första gången jag upplever det.

P1140427

Att knäppa med fingrarna i stället för att applådera har på senare tid kommit tillbaka som uppskattande gest, framförallt på universitet och poesiläsningar, dels för att det är mindre störande och kan uttryckas mer individuellt men också för att det går att göra med en hand i denna tid då mobilen alltid upptar den andra handen. Det kanske är mest förekommande i USA just nu men kommer säkert att sprida sig.

Vi är sex lärare på studiebesök på Stanford University i Kalifornien, och vi har just bevittnad slutredovisningen av deras ”cross cohort rehearsals”, dvs årskursblandade klassrumssimuleringar. Den här gången har de fått träna på olika frågetekniker och på att försöka öppna upp frågeställningarna. Megan W Taylor, deras lärare, ger följande liknelse:

P1140422

En konsertpianist måste lära sig många olika sorts tekniker: skalor, drillar, rytmer, ackord, pedalteknik, frasering m.m. Den blivande pianisten behöver träna på var och en av teknikerna för sig för att sedan kunna lagra dem på varandra och ge inspirerande konserter. På samma sätt behöver en lärarstudent träna på frågetekniker, konkretisering av kursplaner, planering, klassrumshantering, röstteknik, IT med mera för att sedan kunna ge inspirerande lektioner. Vi visar inte en blivande pianist en video på en färdig konsertpianist och förväntar oss att de sedan ska kunna göra likadant direkt, men av någon anledning så är det tyvärr så många gör med lärarstudenter.

Det här är bara en av många små detaljer jag har sett på de 4 dagarna som jag och mina kollegor hittills har varit i Stanford. Som exempel tycker jag det belyser det genomgående temat: ”Striving For Excellence” (är det inte lite symptomatiskt att det är svårt att översätta det uttrycket?) men det är inte det enda. Vi har sett lysande exempel på samarbete mellan lärarutbildningen och lokala praktikskolor, konceptklassrum där tekniken verkligen hjälper och inte är i vägen för användarna samt hört hur Stanford arbetar konkret med att ta in de bästa forskarna, lärarna och studenterna i världen.

P1140501

Vi kan i Sverige givetvis inte konkurrera med detta men vad vi kan göra är att implementera processer som driver utvecklingen åt rätt håll, och här tror jag vi kan lära mycket från Stanford.

Snaps!

 

 

Hittelön: Digitalt provverktyg för professionella lärare sökes

Kära Skolverket,

Ni ska ju snart göra det möjligt att skriva nationella prov digitalt. Jag har då lite förslag jag skulle vilja dela med mig av.

Om ni ändå ska göra ett verktyg där det är möjligt att hantera digitala prov i såväl matematik som andra ämnen så ber jag er först och främst att göra det möjligt för oss att använda verktyget för våra egna prov också. Jag skulle gärna vilja se ett system liknande Socrative, Fronters provmodul, Google Forms eller Microsoft Office 365 Forms men som faktiskt fungerar hela vägen. Om ni skulle kunna utveckla ett sådant verktyg skulle ni underlätta vardagen för lärarna enormt. Här kommer en kravspecifikation från mig. Om det är någon som känner till ett existerande verktyg som klarar detta så får ni gärna höra av er. Jag letar fortfarande.

Att skapa prov och frågor

  • Många olika typer av frågor
    • Flerval
    • Enval
    • Kort/lång text
    • Fyll i
    • Para ihop
  • Automatisk rättning av även korttextsvar
    • Flera möjliga svar
    • Formateringsalternativ
      • Ignorera versaler/gemener
      • Ignorera mellanslag
      • Skilj inte mellan punkt och komma
      • Plocka ut numeriskt värde ut textsträng
    • Möjlighet till olika poäng och feedback för olika svarsalternativ
  • Ekvationseditor inbyggd för både läraren och eleven (Socrative har enkla formateringsverktyg men inte för svaren som eleven ger)
  • Möjlighet till flera bilder och länkar i frågan
  • Möjlighet att dela både svarsalternativ, frågor och prov
  • Möjlighet att sätta parametrar som ändras slumpvis för olika elever, t.ex. multiplikationstester: 10 frågor av typen a x b där a och b är heltal mellan 3 och 12.

Rättning

  • Anonymisering
  • Rätta en fråga i taget
  • Rätta en elev i taget
  • Distribuera rättning av vissa frågor eller vissa elever till andra – både lärare och elever
  • Enkel-klicks-rättning: Anpassningsbara knappar som vid klick ger en viss poäng och/eller en viss färg på vissa matrisrutor och/eller en viss kommentar, t.ex. ”Du har avrundat för mycket i en deluträkning så svaret har för dålig precision”. Dessa kommentarer är givetvis både anpassningsbara och delningsbara så att man kan dela med sig av kommentarbankar.
  • Möjlighet att markera delar av texten i olika färger och ge kommentarer i texten.
  • Möjlighet att ge fria och fasta kommentarer både per svarsalternativ, per fråga och på provet som helhet.
  • Möjligt att läsa in texter från ordbehandlare i systemet så att eleven kan skriva i Word och sedan ladda upp uppsatsen / provet i systemet för rättning

Kontroll

  • Tidskontroll av när provet görs
  • Elevkontroll av vem som skriver det
  • Stavningskontroll om man vill ha det
  • Både tillgängligt on-line och off-line
  • Möjligt att köra på dator, platta och telefon
  • Programkontroll som låser bort andra program och fönster men tillåter program som definieras i en lista (att använda DigiExam fungerar inte när man vill att eleverna ska få ha tillgång till GeoGebra under provet).
  • Träningsläge med slumpvisa frågor från frågebankar
  • Givetvis möjlighet att exportera frågor, svar och resultat i t.ex. SCORM-standard.

Den som hittar ett verktyg åt mig som klarar detta eller mer, eller som jag i alla fall blir nöjd med, bjuder jag gladeligen på middag och hittelön!

 

Sinusseminariet i Oslo

P1120372Jag fick förmånen att tala på den årliga, två dagar långa förlagsträff för matematiklärare som förlaget Cappelen Damm kallar Sinusseminariet. Där ligger fokus på fortbildning i matematikdidaktik, ämneskunskaper och IKT.

Torsdagskvällen började med att Markus Hohenwarter som är GeoGebras grundare talade om hur GeoGebra lagt upp sin strategi för att överleva de senaste årens teknikskifte med smarta telefoner och plattor och hur de arbetat internt med att säkerställa att de kan fortsätta att överleva framtida teknikskiften. Han presenterade GeoGebras grafräknare för smarta telefoner och GeoGebras nya Exam-mode som låter läraren kontrollera att eleven enbart arbetat i GeoGebra under en provsituation.P1120365

Efter det var det min tur. Jag gjorde en rundvandring i olika sätt att arbeta med IKT i matematikklassrummet och tog bland annat upp användandet av skärminspelningar (screencasting) och video, feedbacksystem, symbolisk algebra, finesser i Excel, GeoGebra och hur man kan jobba med modelleringsuppgifter i undervisningen. Efter det blev det middag och barhäng med Markus, andra lärare, förläggare och författare.

P1120338

Nästa dag talade två norska lärare, Egil Reidar Osnes och Mette Elise Valsgård Bratlie om kompetenser, kollegialt samarbete och undervisning av nyanlända. Norska matematiklärare verkar inte vara så inställda på kollegialt samarbete ännu och jag tror att matematiklyftet verkligen har hjälpt till att få fart på det i Sverige. Å andra sidan är de norska lärarna mycket mer vana vid att använda GeoGebra i undervisningen, särskilt CAS då symbolisk algebra ingår i deras slutexamen. GeoGebra nämns även vid namn i deras läroplan och en hel del läroböcker har med exempel och uppgifter där GeoGebra ingår.

Markus talade sedan igen, denna gång om GeoGebras forum och GeoGebraböcker och hur man kan arbeta kollaborativt i GeoGebra. GeoGebra har introducerat ”följare” vilket gör att ditt GeoGebrakonto börjar fungera som ett socialt nätverk. Det finns även GeoGebraGrupper där man kan skapa klasser och ge dem uppgifter i GeoGebra eller som automaträttade flervalsfrågor etc. I grupper kan elever spara direkt i gruppen och läraren kommer då åt elevernas material.

P1120350

Efter lunch pratade Inger Bergkastet om stöttning av elever och lärare inom ämnet, pedagogiskt och socialt och hon gav många goda tips om vikten av att arbeta systematiskt på skolnivå med ett stöttande klimat. Den viktigaste frågan för eleverna, säger hon, är ”Tycker läraren om mig”. Om inte svaret är ja på den frågan kommer ingen undervisning att fungera.

Hon tog också upp idéer kring bland annat en inledande startuppgift i början på varje lektion som alla bör klara och som kan knyta an från förra lektionen till nästa eller träna viktiga ord i styrdokumenten, eller idéer kring lektionsrytmen och den välplanerade lektionen, exit-tickets, feedback från elever till lärare etc. Hon avslutade med vikten av att ständigt utvärdera sin egen lärandepraktik.

Avslutningsvis fick jag tillfälle att berätta om mitt arbete med differentialekvationer där vi låter datorn lösa ekvationerna och vi fokuserar på problemformulering och analys av lösningarna. På det här sättet kan vi gå längre än traditionellt och studera intressanta system av flera differentialekvationer som t.ex. Lotka-Volterras ekvationer. Inte nog med det, eleverna lär sig även att själva formulera system av differentialekvationer från intressanta egna problem.

P1120369

Föreläsningarna blev filmade. Filmer, presentationsfiler och screencasts kommer att läggas upp på Cappelen Damms webbplats. Länkar kommer men tills vidare kan du rota runt i följande dropboxmapp. Håll till godo.

 

Idéer till hösten

Det är nu det är dags att börja fundera på vilka förändringar som ska ske till nästa år och utvärdera de förändringar man genomfört detta år. Några veckor efter påsklovet kommer majstressen med nationella prov, avslutande av projekt, en exploderande våraktivitet och fågelkvitter i hjärnan. Då hinner man sällan planera inför hösten och i augusti är det nästan för sent.

Nej, det är nu det ska ske. Skriv en lista på goda idéer, förändringar, ambitioner och tänk igenom vad som krävs för ett bra genomförande. Gör en plan, informera kollegorna och beställ grejorna. Prata med schemaläggaren och snacka till dig projekttid i din tjänst.

Här är några idéer ”off the top of my head”:

  • Gör en plan för hur ni ska prata om studieteknik på mentorstiden med stöd av UR’s materiel Orka plugga.  Hitta gärna på övningar som klasserna kan göra för att pröva tipsen i filmerna.
    Orka plugga
  • Börja jobba mot negativa attityder till matematik på de program där det förekommer. Skapa ett åtgärdspaket i laget och arbeta stenhårt under höstterminen i ettan. Se gärna Mattecentrums effektrapport för en del inspiration. Kanske jobba för att undersöka vad attityderna beror på i stället för att bara anta något.
  • Planera in datum för projektansökningar i kalendern så du inte missar något datum, t.ex. denna.
  • Sök upp en kollega som har en teknisk kompetens som du inte behärskar ännu och lär dig den så att du kan använda den i höst. Det kanske handlar om att skaffa ett lärarkonto på Facebook bara för att kunna delta i de gruppdiskussioner som förs i ämnet, både i Sverige och internationellt, eller det kan vara hur du skapar ett Youtubekonto och använder Screencast-o-matic för att skapa korta skärmgenomgångar (du slipper synas i rutan) av olika moment i din undervisning (jag använder det för att skapa beskrivningar av hur man använder GeoGebra för att lösa matematikproblem), eller du kanske vill lära dig hur du använder Socrative, Mentimeter, Kahoot eller något annat verktyg för klassrumsfeedback, eller kanske du bara vill lära dig att skriva kortare meningar.
  • Skaffa en personlig laminator, skriv ut snygga, instruktiva, roliga och/eller uppmuntrande bilder och dekorera ett klassrum utifrån ditt ämne. Uppmuntra kollegorna att göra samma sak utifrån deras ämnen, i de andra klassrummen.

    (från Bowman Dickinson, det finns flera…)
  • Bestäm dig för att ta kontroll över dina bokmärken. Varje gång du hittar en bra sida ska den in på rätt ställe i din bokmärkssamling. Strukturera mappar för ämnen och kurser och moment. På så sätt kan du lätt kopiera länkar till elevernas planeringar sedan. Ha väldigt korta namn på mapparna så får du plats med många bredvid varandra i bokmärkesfältet. Aldrig mera glömma en adress!
    Screen Shot 03-24-16 at 11.28 AM

Vad du än bestämmer dig för att göra:

  • Gör en skriftlig planering för din egen del
  • Dokumentera: Fota, anteckna, blogga…
  • Ta med kollegorna och dela idéerna och resultaten
  • Ha kul!