Stämningsfullt Luciatåg

 

luciatag-2

Vad är en Luciadag utan Luciatåg? I år fick vi avnjuta ett stämningsfullt klassiskt men också modernt luciatåg framfört av elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Framförandet inleddes med versläsning av Lucia. Verserna brukar ju av tradition ha något viktigt att förmedla om frid och fred. Så även detta år. Versen som lästes av Lucia (egenproducerad av eleverna själva) handlade om jämlikhet och om alla människors lika värde, den handlade om öppenhet och tolerans i vårt samhälle. Genom hela framträdandet löpte en röd tråd spunnen av både allvar och humor, så nu bär vi  med oss det hela dagen, tack alla elever!

 

En dag med fokus på lugn och ro

I dag är en dag med fokus på lugn och ro på Samhällsvetenskapsprogrammet. I en allt mer stressad miljö behöver vi i bland stanna upp och tänka till, varva ner och ta det lugnt. Samhällsvetenskapsprogrammet är det största programmet på Rodengymnasiet med flest antal elever, här samsas 224 elever i en korridor (och vi lånar lite utrymme av ekonomerna). Det kan lätt bli lite trångt och när alla ska förflytta sig samtidigt krävs det högertrafik och att man planerar sitt vägval. Arbetsro är också viktigt för att kunna plugga och kunna koncentrera sig, så i dag den 8 december är det därför dags med en dag där lugn och ro är i fokus. Vi startade upp med yoga i aulan på morgonen för att sedan fortsätta  övriga lektioner, och då med tanken att försöka att stressa mindre, fokusera på studierna och ta det lite lugnt…

yoga

BFL-mässa och avslut…

Så har det till slut gått två år sedan vi startade implementeringen av BFL, formativt arbetssätt eller vad vi nu vill kalla det. Vi har under två år hunnit med så mycket. Vi har haft workshops kring nyckelstrategier, vi har läst litteratur, vi har arbetat med kollegialt lärande i TLC-grupper och vi har haft besök av Dylan Wiliam. Det sista året har alla lärare på skolan arbetat i egen valda fördjupningsgrupper kring formativt arbetssätt och BFL, och då fortsatt med strukturen kring TLC – möten. Vi har delat, prövat, utvecklat metoder och arbetssätt!

Här är några exempel på vad några fördjupningsgrupper har arbetat med under året: Att skapa former för högkvalitativa grupparbeten, att arbeta med elevernas bearbetning av feedback, att skapa metoder för att förbättra och förenkla arbetet med matriser, att utveckla kamratbedömning, SNI (Samhällsvetenskapliga frågor med ett Naturvetenskapligt Innehåll, ett sätt att arbeta elevaktivt inom naturvetenskap, som anknyter till BFL), att utforma en provfrågebank med högkvalitativa frågor, att utveckla metoder och verktyg för att få eleverna att äga sitt lärande t ex genom metaskrivande, att skapa ett bibliotek av elevarbeten på olika nivåer, att utveckla OneNote som verktyg i arbetet med BFL, att utarbeta av metoder för att få teknikelever att ta vara på och använda feedback och självreflektion i alla ämnen.

På vår BFL – mässa som gick av stapeln 13 juni 2016, visade alla grupper upp vad de arbetat med under läsåret. Det var mycket imponerande att se alla gruppers arbeten presenteras under mässan. Något som genomsyrade presentationerna var att elevernas röster (och ansikten) både hördes och sågs, i form av elevmedverkan, i filmer, intervjuer eller textexempel mm. NU kan vi bygga vidare på våra färdigheter, kunskaper och nya erfarenheter som vi tillägnat inför framtida projekt! Vi riktar in siktet mot Läslyftet!

Läslyftet på Rodengymnasiet 2016/17!

Vårt två år långa BFL – projekt går nu mot sitt slut, men den formativa bedömningen och det formativa förhållningssättet kommer leva vidare i vår undervisning här på Rodengymnasiet. Det formativa kommer att smälta in på ett naturligt sätt i vår nya gemensamma satsning, Läslyftet. Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. I Läslyftet deltar samtliga lärare i alla ämnen, samt bibliotekspersonal. Syftet med Läslyftet är att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen i alla ämnen. För mer information om Läslyftet, gå in på länkarna nedan.

Läslyftet – Skolverket

Läs – och skrivportalen

Prova på dagen – då vi välkomnar de nya ettorna!

Tja tja bloggen! 😉

Den 29/1 är det prova på dag på Rodengymnasiet. Vi är två tjejer från samhällsvetenskapsprogrammet i åk 2, som ska uppdatera er om allt som skedde under dagen. Dagen påbörjades i aulan, där alla elever från samhällsvetenskapsprogrammet åk 2, lärare och 9:or samlades och gick igenom dagens schema. Dagens uppgift var att olika grupper skulle ta reda på hur värnplikten fungerar i olika länder, olika länder som grupperna tilldelades. Alla grupper gick och satte sig i varsitt grupprum och satte igång med uppgiften.

Elever arbetar i grupper

Efter ett tag tog grupperna en paus från uppgiften och minglade. Vi tog möjligheten att gå runt och prata med 9: orna om hur dagen har varit hittills. Vi fick lite olika åsikter. En grupp tyckte att det inte var en så rolig uppgift att göra vid första besöket på skolan, men de tyckte att det var helt okej och roligt ändå. De andra grupperna tyckte ungefär likadant, men det fanns lite olika åsikter om hur uppgiften upplevdes.

gruppbild 2

Sen var det dags att återsamlas i aulan och höra de olika gruppernas redovisningar. Grupperna skulle då argumentera för att deras land har den bästa värnplikten och de skulle även lägga till sina egna erfarenheter.

gruppbild 5

Grupperna tilldelades olika platser i aulan där de fick argumentera mot en annan grupp. Det argumenterades för fullt och alla var insatta! När grupperna kände sig klara fick de rösta på hur de upplevde kvaliteten på upplägget och arbetsuppgiften. Majoriteten röstade på att det var bra. Slutligen blev det dags för lunch, då gick vi och åt tillsammans allihop.

bild nr 6

Efter en lärorik dag med många roliga upplevelser så var det dags för att gå hem. Vi hoppas att vi får se er snart igen!

Text och bild: Nansi och Madelene SA 14 A

Dylan Wiliam besöker Norrtälje

Norrtälje kommun satsar stort på BFL och formativ bedömning, och under två dagar gästade Dylan Wiliam Roslagsskolans aula, för att sprida inspiration och kunskap till kommunens lärare, ledare och utvecklare. Under gårdagen fick därför hela Rodengymnasiet delta i föreläsningen Embedded formative assessment, en föreläsning där Wiliam både teoretiskt och praktiskt fokuserade på de fem nyckelstrategierna, vilka Att följa lärande är uppbyggd kring. För Rodengymnasiet var föreläsningen ett fantastiskt inslag i vårt tvårsprojekt kring BFL och formativ bedömning, ett kvitto på att vi är på rätt väg, men också inspiration till vidare utveckling i vårt fortsatta arbete.

IMG_5207

Under detta läsår kommer vi på Rodengymnasiet att arbeta vidare med BFL-projektet, men nu i ny form. Vi byggde under föregående läsår en skolgemensam teoretisk grund; nu är det dags att, precis som Wiliam under gårdagens föreläsning förordade, gå vidare och fördjupa oss inom olika intresseområden. Lärarnas eget intresse och drivkraft är en grund för praktisk förändring, och det ska verkligen bli oerhört spännande att få vara en del av denna förändringsprocess under läsåret 2015/2016!

Carin & Kicki

Språket – nyckeln till att förstå kunskapskraven

Hur får vi eleverna att förstå kunskapskraven? Hur får vi eleverna att veta vad de behöver utveckla för att nå sina mål? Hur får vi lärare eleverna att äga sitt eget lärande? Svenskläraren är en central person som ansvarar för elevers språk -och kunskapsutveckling och ämnet svenska.  Sofia Ask, lektor och forskare i svenska vid Linneuniversitetet i Växjö, beskriver ämnet svenska som det största ämnet i skolan. Ask tar också upp att språket bär undervisning och lärande även i de andra ämnena som finns i skolan (Språkämnet svenska, 2012). Därför har svensklärarens speciella kunskap om språk och språkutveckling en nyckelroll då det gäller att synliggöra ord och begrepp i styrdokumenten på skolan.

Nivåerna för betygsstegen E, C, A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Tabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att eleverna ska för möta samma begrepp i så stor utsträcknings som möjligt och hela gymnasieskolan kan utveckla en gemensam samsyn av progressionen mellan de olika betygsstegen (Gymnasieskola, 2011).

De olika delarna i ämnesplanerna hänger ihop, syftet och det centrala innehållet samt kunskapskraven. Det är dessa dokument som lägger grunden till vad vår undervisning ska handla om. De bestämmer också hur vi ska bedöma elevernas arbeten. För att eleverna ska kunna veta vad de ska kunna måste de känna till kunskapskraven och förstå hur de är kopplade till undervisningen, de måste också begripa vad som står där i. Skolan behöver som vi nämnde tidigare, en gemensam samsyn på progressionen i kunskapskraven. Till detta hör också att skolan bygger upp ett gemensamt språk kring ämnesplanerna och minskar det faktum att kunskapskraven tolkas olika av olika lärare och elever. Roger Fjellström lyfter i Betygsättandets etik (2002) att det är oklart hur betygskriterier (nu mer kunskapskrav 2015) ska tolkas och tillämpas i värderingen av elevernas prestationer, det finns alltså ett spelrum för skolledare och lärare att tolka läroplanen där deras omdöme sätts på prov.

I Att döma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag (2014) menar författarna att elevaktiv bedömning främjar lärandet för eleverna. De menar att en eleverna genom undervisningen måste få lära sig att bedöma sitt eget och andras arbeten. När eleven lär sig vad som behöver lära sig s.k. metavetande, utvecklas det egna lärandet och det frigör tid för lärarna. För att göra detta möjligt behöver eleverna involveras i bedömningsprocessen, vi kan börja tala om begreppet formativ bedömning eller bedömning för lärande. Att tydliggöra målen och kunskapskraven är en del i den formativa bedömningen, till detta hör att vi skapar ett gemensamt språk kring ord och begrepp i styrdokumenten.

I svenska och i ett flertal andra kurser skulle det kunna handla om att konkretisera begrepp i kunskapskraven, exempelvis vad menar läraren när hen säger att resonemangen måste bli mer nyanserade eller fördjupade? Läraren behöver visa detta med konkreta exempel i elevens egen text och även i modelltexter. Författarna tar vidare upp att ett problem som eleverna har då det gäller återkoppling är att de har svårt att använda den konstruktivt. Detta beror dels på att de har svårt att förstå begrepp i styrdokumenten, dels har det visat sig att elever tror att begåvning är någonting medfött och statiskt, och att de genom detta rutinmässigt undviker utmaningar och då inte använder sig av återkopplingen.

Ett möjligt sätt att arbeta med att konkretisera så väl progressionsord som kunskapskrav för eleverna är som sagt att titta på modellexempel. I Att följa lärande (2013) föreslår Dylan Wiliam just detta, att arbeta med modellexempel som eleverna får rangordna och analysera. Vårt förslag är att till att börja med låta eleverna undersöka och konkretisera kvalitétsskillnaderna modellexemplen emellan med egna ord, för att sedan knyta elevernas egna beskrivningar till kunskapsmål och progressionsord. Att börja med konkreta exempel för att sedan knyta dem till abstrakta ord, istället för omvänd ordning, verkar enligt oss många gånger göra så väl målen som progressionsbegreppen tydligare för eleverna.

För att hjälpa eleverna att äga sitt eget lärande, behöver lärare i sin undervisning låta eleverna träna på att lära sig och ta emot återkoppling, de måste också i undervisningen få möjlighet att använda sig av återkoppling som hen fått och sedan få göra om en liknande uppgift och då få möjlighet att förbättra sitt arbete. Återkopplingen bör alltså vara framåtsyftande och den måste vara konkret. Att döma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag belyser flera olika sätt att ge feedback och återkoppling på, som t ex gruppbaserad återkoppling, kamratbedömning och användandet av modelltexter.

Bedömningens betydelse och att förstå kunskapsprogressionen är som vi tidigare nämnt av stor vikt för att hjälpa eleverna att äga sitt eget lärande. Dylan Wiliam lyfter i sin bok fem nyckelstrategier som hjälper läraren med att arbeta och bedöma formativt. Dessa fem nyckelstrategier är: att tydliggöra lärandemål, att identifiera tydliga tecken på lärandet, att ge återkoppling som utvecklar lärandet, att aktivera eleverna som resurser för varandra samt att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer.  (Att följa lärande, 2014).

Vi nämnde tidigare vikten av att undervisningen formas för att göra eleverna delaktiga i bedömningsprocessen.  För att det ska bli möjligt behöver läraren lyfta ut de centrala områden som finns i kursen och utgå från detta då hen gör sin planering. Läraren bör sedan fundera på vilka kunskapskrav som ska ingå i de olika uppgifterna samt hur eleverna ska bedömas. I undervisningen ska sedan eleverna ges möjligheter att diskutera ord och begrepp som hör till de uppgifter eleverna ska göra. Läraren kan göra en alignmentmatris och visa för eleverna. Vidare ska eleverna enligt vår mening, ges möjlighet att ge varandra feedback i grupper, samt bearbeta egna texter efter återkoppling.

Så hur får vi eleverna att förstå kunskapskraven? Hur får vi eleverna att veta vad de behöver utveckla för att nå sina mål? Hur får vi lärare eleverna att äga sitt eget lärande? Svaret är inte så enkelt, eftersom en mängs faktorer spelar in, men genom att arbeta formativt och skapa ett gemensamt språk kommer vi en bra bit på vägen.

 Litteratur

 Ask, S. 2012. Språkämnet svenska: Ämnesdidaktik för svensklärare. Studentlitteratur.

Fjellström, R.2002. Betygsättandets etik. I att döma eller bedöma, Skolverket.

Grevette, A. Israelsson, M, Jönsson, A. 2014. Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag. Natur & Kultur.

Gymnasieskola 2011. 2011. Skolverket.

Wiliam, D. 2013. Att följa lärande. Studentlitteratur.