Carin Thulin

Formativa framgångar på Rodengymnasiet

/ carinthulin / Lämna en kommentar

Rodengymnasiet har sedan höstterminen 2014 arbetat med att utveckla ett formativt förhållningssätt och en formativ praktik. Som ett led i detta utvecklingsarbete utfördes under vårterminen 2015 en enkätundersökning hos skolans lärare, utformad med Christian Lundahls bok Bedömning för lärande (2011) som underlag. Undersökningen gick ut på att se i vilken grad lärarna dels hade ett formativt förhållningssätt till sin undervisning, dels hur de i så fall hade implementerat detta i klassrummet. Vårterminen 2016 upprepades sedan studien, för att undersöka om någon progression hade skett mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade på en positiv utveckling, både inom de förbättringsområden som hade identifierats 2015, och inom de områden som samtidigt hade identifierats som Rodengymnasiets styrkor.

Förbättringsområden under 2015 var Att undvika att ge sifferomdömen under pågående kurs, Omarbetning av mål och kunskapskrav, Kamratbedömning samt Självbedömning. Rodengymnasiets lärare hade enligt 2016 års undersökning förbättrat sig inom samtliga av dessa områden, jämfört med resultatet år 2015. Som exempel kan påståendet Att eleverna själva kan återge betygskriterierna med egna ord lyftas fram: 2015 svarade 53% av lärarna att de inte instämde i detta påstående, en siffra som 2016 hade sjunkit till 23%. Ett annat exempel är påståendet Att läraren låter eleverna identifiera styrkor och svagheter i varandras arbeten: 2015 svarade 44% av lärarna att de inte instämde i att de lät eleverna göra detta, medan denna siffra 2016 sjunkit till 29%. Ytterligare ett förbättringsområde där Rodengymnasiets lärare har utvecklats positivt rör Att låta eleverna regelbundet använda sig av självbedömning: 2015 var det 38% av lärarna som inte arbetade med detta, vilket 2016 hade minskat till 20%.

BFl 2016 bild 1

Även då det gäller Rodengymnasiets styrkor från 2015, Att regelbundet kontrollera var eleverna befinner sig, Att ge återkoppling som för lärandet framåt, Att ge möjlighet till bearbetning efter feedback och Att se sambandet mellan bedömning och självkänsla, har Rodengymnasiet utvecklats positivt. Den största progressionen rör påståendet Att läraren ger omedelbar återkoppling för att hjälpa eleverna att nå nästa steg i sitt fortsatta lärande, vilket 63% av lärarna instämde i 2015, medan 73% av lärarna instämde i detta enligt 2016 års enkät. Även påståendet gällande Att läraren ger återkoppling som tillgodoser den enskilda elevens behov förtjänar att lyftas fram, där 66% av lärarna instämde 2015, en siffra som 2016 hade ökat till 73%.

BFL 2016 bild 3

Utöver detta visar 2016 års undersökning nya styrkor hos Rodengymnasiets lärare. Framförallt går att konstatera att kompetensen inom Att ge relevant feedback har ökat. Då det gäller så väl Att läraren ger återkoppling som inrymmer kriterier för hur uppgifter ska lösas framgångsrikt, Att läraren ger återkoppling som främst handlar om att hjälpa eleverna att förstå kvalitet och brister i sina arbeten samt Att läraren i undervisningen ger eleverna möjlighet att visa att de förstått de bedömningar de får, så svarar hela 82% av lärarna att de instämmer i samtliga av dessa påståenden. Sammanfattningsvis går det att, utifrån resultaten från de båda enkätundersökningarna, konstatera att Rodengymnasiet har gjort många formativa framsteg, så väl gällande ett formativt förhållningssätt till sin undervisning som hur detta har implementerats i klassrummet.

BFL 2016 bild 2

 

Att tydliggöra mål genom kvalitetsanalys

/ carinthulin / Lämna en kommentar

Ett viktigt delmål inom BFL och formativ bedömning är att eleverna ska förstå vart de är på väg.  Många gånger har jag och säkert många med mig börjat olika kurser med att diskutera kunskapskrav och centralt innehåll för de aktuella kurserna i fråga, och säkert är vi också många som är överens om att kunskapskraven sällan upplevs varken som speciellt konkreta eller särskilt greppbara för eleverna. Begreppen i kunskapskraven är svåra att förstå, särskilt om man inte redan besitter de aktuella kunskaperna ifråga. Det är svårt att känna igen vart man ska, om man inte redan varit där och känner igen hur det ser ut, så att säga.

Jag har inte på något sätt slutat att gå igenom centralt innehåll och kunskapskrav vid terminsstart och under terminens gång, men jag har i allt högre grad arbetat med kunskapskraven på ett annat sätt, i omvänd ordning skulle man kunna säga. I svenska får mina elever studera olika elevexempel skrivna inom en viss texttyp, och sedan får de rangordna dessa exempel och undersöka vilka kvalitetsskillnader som återfinns dem emellan. Självklart har jag på förhand valt ut tacksamma textexempel med kvalitetsskillnader som jag vill att eleverna ska lägga märke till, och dessutom har jag i detalj analyserat dessa. Min analys lyfter jag dock inte fram, utan den ligger snarare som en grund för att jag ska kunna ge så god respons som möjligt på vad eleverna själva kommer fram till.

Elevaktivitet kvalitet

SA14C arbetar med att granska kvalitetsskillnader i utredande text…

Arbetet med att tydliggöra kvalitetsskillnader brukar jag lägga upp så att eleverna i smågrupper får studera de utvalda textexemplen utifrån sina kunskaper om den angivna texttypen, rangordna exemplen, och analysera vad som gör att de skiljer sig åt i kvalitet. Att se att vissa texter är bättre än andra är sällan något problem för eleverna, förutsatt att de har förstått grunddragen och funktionen hos texttypen ifråga. Det brukar dessutom fungera mycket väl för dem att utröna vad som verkligen utgör själva kvalitetsskillnaden mellan texterna, särskilt när de i grupp kan komplettera varandras iakttagelser, tankar och resonemang. När eleverna väl har undersökt, förstått och strukturerat upp kvalitetsskillnaderna delar vi och diskuterar slutsatserna i helklass, och sedan kopplar vi gemensamt dessa mot kunskapskraven – och plötsligt har orden i kunskapskraven fått en konkret innebörd.

…och här är resultatet!

Eleverna har alltså genom att ha analyserat, diskuterat och strukturerat kvalitet fått en förståelse för begreppen och målen i kunskapskraven. Med andra ord: De känner igen vart de ska och hur det ser ut där, även om de inte redan har varit där – och därmed har de självklart också mycket större möjligheter att kunna ta sig dit.

Dylan Wiliam besöker Norrtälje

/ carinthulin / Lämna en kommentar

Norrtälje kommun satsar stort på BFL och formativ bedömning, och under två dagar gästade Dylan Wiliam Roslagsskolans aula, för att sprida inspiration och kunskap till kommunens lärare, ledare och utvecklare. Under gårdagen fick därför hela Rodengymnasiet delta i föreläsningen Embedded formative assessment, en föreläsning där Wiliam både teoretiskt och praktiskt fokuserade på de fem nyckelstrategierna, vilka Att följa lärande är uppbyggd kring. För Rodengymnasiet var föreläsningen ett fantastiskt inslag i vårt tvårsprojekt kring BFL och formativ bedömning, ett kvitto på att vi är på rätt väg, men också inspiration till vidare utveckling i vårt fortsatta arbete.

IMG_5207

Under detta läsår kommer vi på Rodengymnasiet att arbeta vidare med BFL-projektet, men nu i ny form. Vi byggde under föregående läsår en skolgemensam teoretisk grund; nu är det dags att, precis som Wiliam under gårdagens föreläsning förordade, gå vidare och fördjupa oss inom olika intresseområden. Lärarnas eget intresse och drivkraft är en grund för praktisk förändring, och det ska verkligen bli oerhört spännande att få vara en del av denna förändringsprocess under läsåret 2015/2016!

Carin & Kicki

Språket – nyckeln till att förstå kunskapskraven

/ christinaaronsson / Lämna en kommentar

Hur får vi eleverna att förstå kunskapskraven? Hur får vi eleverna att veta vad de behöver utveckla för att nå sina mål? Hur får vi lärare eleverna att äga sitt eget lärande? Svenskläraren är en central person som ansvarar för elevers språk -och kunskapsutveckling och ämnet svenska.  Sofia Ask, lektor och forskare i svenska vid Linneuniversitetet i Växjö, beskriver ämnet svenska som det största ämnet i skolan. Ask tar också upp att språket bär undervisning och lärande även i de andra ämnena som finns i skolan (Språkämnet svenska, 2012). Därför har svensklärarens speciella kunskap om språk och språkutveckling en nyckelroll då det gäller att synliggöra ord och begrepp i styrdokumenten på skolan.

Nivåerna för betygsstegen E, C, A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Tabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att eleverna ska för möta samma begrepp i så stor utsträcknings som möjligt och hela gymnasieskolan kan utveckla en gemensam samsyn av progressionen mellan de olika betygsstegen (Gymnasieskola, 2011).

De olika delarna i ämnesplanerna hänger ihop, syftet och det centrala innehållet samt kunskapskraven. Det är dessa dokument som lägger grunden till vad vår undervisning ska handla om. De bestämmer också hur vi ska bedöma elevernas arbeten. För att eleverna ska kunna veta vad de ska kunna måste de känna till kunskapskraven och förstå hur de är kopplade till undervisningen, de måste också begripa vad som står där i. Skolan behöver som vi nämnde tidigare, en gemensam samsyn på progressionen i kunskapskraven. Till detta hör också att skolan bygger upp ett gemensamt språk kring ämnesplanerna och minskar det faktum att kunskapskraven tolkas olika av olika lärare och elever. Roger Fjellström lyfter i Betygsättandets etik (2002) att det är oklart hur betygskriterier (nu mer kunskapskrav 2015) ska tolkas och tillämpas i värderingen av elevernas prestationer, det finns alltså ett spelrum för skolledare och lärare att tolka läroplanen där deras omdöme sätts på prov.

I Att döma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag (2014) menar författarna att elevaktiv bedömning främjar lärandet för eleverna. De menar att en eleverna genom undervisningen måste få lära sig att bedöma sitt eget och andras arbeten. När eleven lär sig vad som behöver lära sig s.k. metavetande, utvecklas det egna lärandet och det frigör tid för lärarna. För att göra detta möjligt behöver eleverna involveras i bedömningsprocessen, vi kan börja tala om begreppet formativ bedömning eller bedömning för lärande. Att tydliggöra målen och kunskapskraven är en del i den formativa bedömningen, till detta hör att vi skapar ett gemensamt språk kring ord och begrepp i styrdokumenten.

I svenska och i ett flertal andra kurser skulle det kunna handla om att konkretisera begrepp i kunskapskraven, exempelvis vad menar läraren när hen säger att resonemangen måste bli mer nyanserade eller fördjupade? Läraren behöver visa detta med konkreta exempel i elevens egen text och även i modelltexter. Författarna tar vidare upp att ett problem som eleverna har då det gäller återkoppling är att de har svårt att använda den konstruktivt. Detta beror dels på att de har svårt att förstå begrepp i styrdokumenten, dels har det visat sig att elever tror att begåvning är någonting medfött och statiskt, och att de genom detta rutinmässigt undviker utmaningar och då inte använder sig av återkopplingen.

Ett möjligt sätt att arbeta med att konkretisera så väl progressionsord som kunskapskrav för eleverna är som sagt att titta på modellexempel. I Att följa lärande (2013) föreslår Dylan Wiliam just detta, att arbeta med modellexempel som eleverna får rangordna och analysera. Vårt förslag är att till att börja med låta eleverna undersöka och konkretisera kvalitétsskillnaderna modellexemplen emellan med egna ord, för att sedan knyta elevernas egna beskrivningar till kunskapsmål och progressionsord. Att börja med konkreta exempel för att sedan knyta dem till abstrakta ord, istället för omvänd ordning, verkar enligt oss många gånger göra så väl målen som progressionsbegreppen tydligare för eleverna.

För att hjälpa eleverna att äga sitt eget lärande, behöver lärare i sin undervisning låta eleverna träna på att lära sig och ta emot återkoppling, de måste också i undervisningen få möjlighet att använda sig av återkoppling som hen fått och sedan få göra om en liknande uppgift och då få möjlighet att förbättra sitt arbete. Återkopplingen bör alltså vara framåtsyftande och den måste vara konkret. Att döma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag belyser flera olika sätt att ge feedback och återkoppling på, som t ex gruppbaserad återkoppling, kamratbedömning och användandet av modelltexter.

Bedömningens betydelse och att förstå kunskapsprogressionen är som vi tidigare nämnt av stor vikt för att hjälpa eleverna att äga sitt eget lärande. Dylan Wiliam lyfter i sin bok fem nyckelstrategier som hjälper läraren med att arbeta och bedöma formativt. Dessa fem nyckelstrategier är: att tydliggöra lärandemål, att identifiera tydliga tecken på lärandet, att ge återkoppling som utvecklar lärandet, att aktivera eleverna som resurser för varandra samt att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer.  (Att följa lärande, 2014).

Vi nämnde tidigare vikten av att undervisningen formas för att göra eleverna delaktiga i bedömningsprocessen.  För att det ska bli möjligt behöver läraren lyfta ut de centrala områden som finns i kursen och utgå från detta då hen gör sin planering. Läraren bör sedan fundera på vilka kunskapskrav som ska ingå i de olika uppgifterna samt hur eleverna ska bedömas. I undervisningen ska sedan eleverna ges möjligheter att diskutera ord och begrepp som hör till de uppgifter eleverna ska göra. Läraren kan göra en alignmentmatris och visa för eleverna. Vidare ska eleverna enligt vår mening, ges möjlighet att ge varandra feedback i grupper, samt bearbeta egna texter efter återkoppling.

Så hur får vi eleverna att förstå kunskapskraven? Hur får vi eleverna att veta vad de behöver utveckla för att nå sina mål? Hur får vi lärare eleverna att äga sitt eget lärande? Svaret är inte så enkelt, eftersom en mängs faktorer spelar in, men genom att arbeta formativt och skapa ett gemensamt språk kommer vi en bra bit på vägen.

 Litteratur

 Ask, S. 2012. Språkämnet svenska: Ämnesdidaktik för svensklärare. Studentlitteratur.

Fjellström, R.2002. Betygsättandets etik. I att döma eller bedöma, Skolverket.

Grevette, A. Israelsson, M, Jönsson, A. 2014. Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag. Natur & Kultur.

Gymnasieskola 2011. 2011. Skolverket.

Wiliam, D. 2013. Att följa lärande. Studentlitteratur.

Reflektioner efter A network experience med Dylan Wiliam

/ christinaaronsson / Lämna en kommentar

Tisdagen den 24 mars åkte vi till Göteborg för att delta på A network experience som anordnades av Lin education. Professor Dylan Wiliam var dagens huvudperson och fokusområdet var, så klart, formativ bedömning. Bland annat diskuterades problematiken kring begreppet Formativ bedömning. Formativ bedömning står för många olika saker och används också olika av olika personer, vilket märks inte minst i vetenskapliga avhandlingar (ytterligare ett av dagens fokusområden). Att få ett gemensamt språk kanske är en av de viktigaste faktorerna med att diskutera formativ bedömning och formativa arbetssätt i TLC – grupper. Alla lärare är olika, precis som elevgrupper är olika, och vi kan aldrig upprepa samma sak år efter år i undervisningen, eftersom vekligheten förändras och vi måste anpassa oss efter den.

Formativ bedömning handlar om flera lager av bedömning, det handlar om ett förhållningssätt där olika bedömningar i olika situationer leder oss rätt. Vi lärare bedömer var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, så att vi kan planera lektioner och lärsituationer efter det, vi bedömer läget för att kunna navigera vidare i vår undervisning, och i slutänden bedömer vi vilka kunskapskrav eleven uppnått. På vägen dit behöver vi bedöma vad eleven behöver utveckla för att nå sina mål och kommunicera detta med eleven. För att eleven ska nå sina mål så måste vi också sträva efter att ge eleven möjlighet och verktyg att kunna bedöma sina egna kunskaper och kvaliteter. För att komma dit behöver först och främst vi lärare veta vart eleverna ska, och vi måste bedöma om de uppgifter vi har verkligen prövar och tränar de förmågor som krävs för att nå dit. Ett led i det hela är att sätta ord på styrdokument och själva processen, och tala med eleverna om detta, så vi får ett gemensamt språk. En process är svår att se i förväg och kan kännas luddig medan man är inne i den, men när vi väl etablerat ett gemensamt språk så kan vi tala om mål och kunskapskrav. Detta är ett omfattande arbete och det kräver en ständig bedömning av läget, så att vi kan forma undervisningen efter var vi befinner oss. I detta arbete kan vi inte arbeta tyst och för oss själva. Vi behöver diskutera och lyssna på varandra, vara ödmjuka och ge varandra konstruktiv feedback. Kollegial feedback i TLC-möten behövs och fungerar bra om gruppen talar samma språk, är bredd att lyssna, och att dela med sig av vad som går bra och vad som är svårt. Lev Vygotskij  proximala utvecklingszon gäller även för oss lärare.

Att få ett gemensamt språk kring lärande har positiva effekter både för utveckling av undervisningen och för samtalen och kommunikationen med eleverna. Då vi talar om formativ bedömning finns många olika tolkningar kring vad det faktiskt är och står för. Kanske kan det bero på att begreppet uppfattas och används olika i forskningssammanhang? Viveca Lindberg, en av föreläsarna under dagen,  presenterade ny och intressant forskning kring frågan. Hon har bland annat undersökt på vilka sätt formativ bedömning uppfattats och använts i forskningssammanhang, under senare år. Hon presenterade att begreppet formativ bedömning används i antingen snäv eller vid betydelse. I den snäva betydelsen framstår begreppet som instrumentellt och i den vidare tolkningen framstår formativ bedömning som ett komplext fenomen på flera olika nivåer, allt från styrning, klassrum, lärarutbildning till lokalt utvecklingsarbete. Med tanke på detta är det inte så konstigt att vi definierar begreppet på olika sätt?  Begreppet är värt att vrida och vända på, så att de som arbetar med formativ bedömning i exempelvis ett lokalt utvecklingsarbete talar om samma saker.

Carin    Kicki  

På väg!

/ carinthulin / Lämna en kommentar

Sedan augusti 2014 utvecklar och arbetar vi lärare på Rodengymnasiet i ett tvåårsprojekt med fokus på formativ bedömning eller BFL (bedömning för lärande), eller vad man nu vill kalla det. Vi väljer i den här bloggen att benämna det vi arbetar med för formativ bedömning. Det finns flera definitioner på vad formativ bedömning står för. Skolverket definierar formativ bedömning så här: ”En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.” (Skolverket, 2015).

Dylan Wiliam, författare till boken Att följa lärande (2014) och framgångsrik forskare inom formativ bedömning, definierar formativ bedömning så här: ”Formativ bedömning innebär att få bästa möjliga bevis för vad eleverna har lärt sig och att sedan använda informationen för att avgöra vad som är nästa steg. ”(Att följa lärande, 2014).  Dylan Wiliams forskning och boken Att följa lärande har varit vår största inspirationskälla. Alla lärare på skolan läser boken, testar samt diskuterar tekniker och tankar hämtade ur boken.

Det var någonstans där vi började projektet en varm sommardag i augusti 2014. Då höstterminen startade så började också skolans gemensamma arbete med en inspirationsdag kring hur vi gemensamt skulle förankra och praktisera de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Vi valde att titta på hur andra skolor och kommuner hade arbetat med att liknande projekt för att få inspiration till hur just vår skola skulle arbeta med att implementera och befästa arbetet med formativ bedömning.

En stor inspirationskälla för oss är Särlaskolan och hela Borås kommun, och därifrån har vi bland annat lånat idén om Teacher Learning Community-möten (eller kortare: TLC-möten). Mötena bygger på kollegialt lärande, och vi har hållit TLC-möten ungefär en gång per månad sedan projektstarten. TLC finns bland annat också beskrivet i boken Att följa lärande.

Vidare kommer vi här att fortsätta skiva om formativ bedömning utifrån vad som händer i Rodengymnasiets projekt. Vi hoppas få utvecklas och lära oss massor under vår gemensamma resa  – hoppas du vill följa med!

 

Kicki och Carin