Med anledning av klimatstrejken, vill vi lärare säga till er ungdomar att vi gör allt vi kan, och kommer att fortsätta att göra allt vi kan för att ge er de verktyg som ni behöver för att anta de utmaningar som både nuet och framtiden bjuder oss. Ni kommer att behöva vässa era ”21 st century skills” som vi arbetar med i skolan. Det handlar om att argumentera, träna retorik, vara källkritiska, hantera digitaliseringen, lära och se historia, tolka, analysera, försöka förstå och lära om miljön och världen, samarbeta med andra och våga ta plats! Vi och ni har ett viktigt jobb som pågår och väntar. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.

 

Kicki, Thomas, David och Bosse SAM – int.

 

Norrtälje hamn är en av flera nya stadsdelar i Norrtälje och fullt utbyggt kommer ca 4500-5000 människor att bo där i framtiden. Framtiden tillhör ju våra ungdomar och elever och särskilt glädjande är då att Norrtälje kommuns projektplanerare , Norrtälje handelsstad och även ”byggherrar” som bostadsbolaget Index, visar intresse för vad våra ungdomar tycker om samhället, framtiden och städernas utveckling.

I vårt tema drömstaden har vi haft förmånen att besöka projektkontoret i hamnen, bygget av Norrtälje torn i hamnen och även fått delta i en workshop om ”Drömstaden” där eleverna fått komma med idéer och tankar om stadsutveckling, vilka även kommer att delges officiellt i den vidare planeringen av den nya stadsdelen hamnen.

”Hållbar utveckling”, ”Mångfald” och ”Naturnära upplevelser” var teman som grupper i Sam-internationell åk 2:s idéer kretsade kring. Framtiden ser ljus ut.  🙂

David Karlsson, förstelärare Sam-internationell.

Bild 1. Översiktsbild över Andöya Space Center

I nordligaste Norge, på Andöya i Vesterålen/Lofoten ligger den norska rymdbasen ”Andöya Space Center”. Förutom ramper för avskjutning av raketer upp till ca 20 meters längd, så finns i området också flera olika radioteleskop och LIDAR-anläggningar (mer om LIDAR senare).

Vi var ett gäng på ett 30-tal norska och svenska lärare som deltog i ”Nordic Teacher Space Camp” vid rymdcentret veckan efter midsommar 2017. Förutom föreläsningar om raket- och rymdteknik, så ingick också ett grupparbete som innebar att en tämligen stor raket ”Mongoose-98” skulle skjutas iväg upp till 8 km höjd.

Bild 2. Raketen ”Mongoose-98” som förbereddes och sköts iväg till 8 km höjd. Då raketen är tämligen stor, så avlystes all land- sjö- och fartygstrafik inom riskområdet på några mil inför uppskjutningen.

Jag tillhörde fysik-gruppen som gjorde beräkningar och simuleringar av luftmotstånd och den chockvåg som skapas när raketen går genom ljudvallen. Andra grupper satte ihop elektronik och följde raketen under dess bana med radiolänk. Vår grupp var också den som kontrollerade solaktivitet och land- och sjötrafik inför uppskjutningen (vi hade en röd knapp att trycka på om det skulle behövas, och direktkontakt med raketbasen via radio). Dock hade ordinarie personal huvudansvar för säkerheten i parallella system, totalt arbetade ett tjugotal av den ordinarie personalen med uppskjutningen.

 

Bild 3. Vår grupp satt i kontrollrummet och tittade på mätningar av partiklar från solen (sådant som ger norrsken vintertid). Vi kunde också direkt se flyg- och sjötrafik, och möjlighet att avbryta uppskjutningen om det behövdes av säkerhetsskäl.

 

Bild 4. Anläggningen för LIDAR på Andöya använder 1,5 meters speglar för att mäta reflekterat laser-ljus. LIDAR står för LIght Detection And Ranging, dvs ljusdetektion och avståndsmätning.

Vi besökte också en imponerande anläggning för mätningar av atmosfären, och i synnerhet norrsken, med hjälp av LIDAR (Light detection and ranging). LIDAR fungerar som så att man skickar en kort laserpuls mot något objekt, och mäter tiden tills man får tillbaks reflekterat ljus. Då ljushastigheten är känd, så kan man då beräkna avståndet till objektet. Mängden reflekterat ljus ger en uppfattning om tätheten hos objektet. Detektionsutrustningen på Andöya var så känslig att enstaka fotoner kunde detekteras. Genom att välja en lämplig våglängd på laserljuset, så kan man delvis välja vad man ska detektera i atmosfären. Lasrarna var så kraftiga, att man skulle få brännskador på någon sekund om man kom åt strålen.

Vi närmar oss slutet på detta läsår då vi arbetat med Läslyftet som kompetensutveckling. Vi har lärt oss att språkutveckling sker hela tiden, i alla ämnen, och att det är alla lärares ansvar, inte bara språklärarnas att lyfta elevernas läsande och skrivande. Vi har tillsammans läst och diskuterat mängder av artiklar: om kritisk läsning, om textanalyser, om olika läsarter, om läsning i yrkesämnen mm. Vi har utvecklat vår undervisning och har fått verktyg för att utveckla våra arbetssätt, som kan leda till ökad språkutveckling hos våra elever. Även om vi avslutar Läslyftet med stadsbidrag så kan vi fortsätta Läslyfta, eller kanske vi ska kalla det Lärlyfta? Skolverket har nämligen bytt och utvidgat både namn och innehåll i portalen, från Läslyftet till Lärlyftet.

En av modulerna jag själv tittat närmare på är den nya modulen för svensklärare som handlar om perspektiv på litteraturläsning. Här hittar jag en intressant artikel skriven av professor Anders Öhman, vid Umeå Universitet, Att Skugga intrigen. Ungefär i samma veva som jag hittar och läser artikeln, möter jag Öhman i ett annat sammanhang, i en kurs jag just nu läser, Ungdomsromanen i samtiden vid Umeå universitetet. Både i kursen och i modulen om litteratur får jag möta hur Anders Öhman lyfter en sorts litteraturdidaktisk metod för läsning, då man fokuserar på intrigen i en berättelse. Mer om intrig och vad det innebär finns att läsa i Litteraturdidaktik, fiktion och intriger (Öhman, 2015). Metoden att skugga intrigen, fokuserar på händelseförloppet (intrigen) med dess syfte och tilltal i en fiktion. Genom att skugga intrigen kan man komma in på frågor som: Vad hände med den eller den karaktären? Varför gjorde hon inte så i stället? Vad betyder det att hon stannade kvar? De möjliga frågorna är oändliga men poängen är att utgå från förståelsen av berättelsen.

Varför ska vi då ägna oss åt att gå in på djupet i en fiktiv värld, när det är så mycket annan läsning som vi måste göra? Läsningen har enligt tradition ofta handlat om att man ska lära sig att läsa kritiskt. Det är självklart viktig läsning, men om man bara fokuserar på det kan det leda till att läsaren på förhand distanserar sig från berättelsen för att försöka hitta felaktigheter eller något att vara kritisk mot, eller kanske läsaren specifikt letar efter könsroller, ideologier. Kritisk läsning är ett måste, men för att kunna behärska kritisk läsning, krävs att man tagit del av hela berättelsen. Man måste först uppleva för att kunna reflektera över vad man upplevt, menar Öhman. För att elever ska kunna göra analyser av det lästa, få syn på frågor som texten vill ställa, så behöver de få god läsförståelse. En läsare behöver utveckla en förmåga att omvandla ord till bilder, man behöver det för att bli fångad av historien, och fortsätta läsa.

Det jag tagit del av hittills i nya Lärportalen har inspirerat mig att ta reda på mer! Jag ser fram mot att fortsätta läsa mer om att skugga intrigen, jobba med det med eleverna samt fortsätta hitta nya områden att arbeta med, tillsammans med kollegor och elever.

 

 

Den 15 mars var det dags för våra drygt åttio treor på Samhällsvetenskapsprogrammet att besöka Öppet hus på Stockholms universitet. Med ena benet i gymnasiet och det andra på väg ut ur gymnasiet, kan det vara kul och intressant att få en inblick i universitetsvärlden. Vi fick gå på många intressanta prova på-föreläsningar som väntade i hörsalarna, det handlade om nationalekonomi, genusvetenskap eller pedagogik och mycket annat. Det bästa av allt kanske var de guidade turerna av studentkåren och också att få höra mer om studentlivet.