Guldäpplet 2016

Webbknapp2016_418x101

 

 

Två av Rodengymnasiets lärare har oberoende av varandra nominerats till Guldäpplet, En utmärkelse som bland annat Datorn i utbildningen samt lärarfacken står bakom. Priset delas ut till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Jonas Hall

Jonas Hall är förstelärare i matematik, fysik och astronomi. Han är en av Sveriges ledande experter på GeoGebra och har förutom flera artiklar i Nämnaren skrivit en bok om matematisk modellering med GeoGebra som även översatts till engelska.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en produkt av vår tids lyckosamma giftermål mellan matematik och digital teknik. Jag vill ge eleverna de verktyg som de behöver ha för att kunna hantera vår moderna matematiska värld och därigenom ta sig längre än vad de annars skulle kunna göra utan tillgång till digitala verktyg. Vi arbetar så gott som dagligen i GeoGebra som är ett matematiskt laboratorium för dynamiska interaktiva undersökningar. Det är ett program som används i över 200 länder och är översatt till över 50 språk. Jag är själv ansvarig för den svenska supporten.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
Genom att låta datorerna ta hand om det de är bra på – beräkningar och visualiseringar – så frigörs tid så att eleverna kan gå djupare och längre i matematiken. Det är dessutom orimligt att undervisa utan digitala hjälpmedel i dag om man vill ha ett klassrum synkroniserat med samtiden. Visualiseringar, filmer och simuleringar av matematiska modeller utgör en stark bas att bygga förståelse ifrån.

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Genom att använda flera verktyg än bara lärobok och lärare får eleverna fler ingångar till matematiken. Genom att själv använda fler verktyg kan jag lyssna på eleverna på fler sätt och få mer nyanserad kunskap om elevernas behov. Genom verktygen blir också matematiken modern och intressant vilket får eleverna att bli aktivare.

IMG_1258

Jonas Gustafsson är förstelärare i samhällskunskap och företagsekonomi. Han är Microsoft Innovative Educator Expert och har representerat Roden-gymnasiet i internationella sammanhang. Under 2015 deltog han på Educator Exchange, E2, i Seattle USA.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en nyfiken person som ivrigt engagerar mig i olika aktiviteter. Tennis, löpträning, båtliv och skärgård ligger mig varmt om hjärtat. Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och företagsekonomi och när eleverna och jag får göra lärandet tillsammans mår jag som allra bäst. Det är underbart att vara lärare! En av mina arbetsuppgifter som förstelärare är att i kollegahandledning utveckla IKT-baserad undervisning med hjälp av Microsofts Office 365. Sedan hösten 2014 har jag ingått i lärarnätverket Microsoft Innovative Educator Expert.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
IT är basen för att samla information som vi kan koka ner till kunskaper. Vi är uppdaterade med både det dagsaktuella och det som ligger bakåt i tiden. Vi kan jämföra källorna och se vad som har hänt. Det ger oss möjlighet att också finna vägen till framtiden. Vi blir Up to future!

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Eftersom jag arbetar mycket med att eleverna ska vara varandras lärare – sharing is caring – behövs det en smidig plattform som ger alla elever tillgång till transparens. Med OneNote ser de elever som behöver extra anpassningar många exempel på vägen mot målen. Den har medfört att eleverna har blivit mer involverade i upplägg, genomförande och utvärderingar av kurserna. Eleverna har utvecklat sin digitala kompetens under åren i så hög grad att de till slut blir mina medlärare för att organisera, leda och följa upp olika lektionspass. Microsofts OneNote Class Notebook gör att vi kan dela med oss av varandras uppgifter och är enkel att använda tillsammans med andra applikationer. Det är som om hela världen blir vårt klassrum!

Webbknapp2016_418x101

Snaps for Stanford

”Yeah, Snaps”, bekräftar läraren när en av hennes lärarstudenter från första årskursen just har berömt lärarstudenterna ur andra årskursen som hjälpt dem genom deras femte ”approximation”  (ung. klassrumssimulering) och får medhåll från så gott som hela rummet vilket uttrycks genom att alla eleverna börjat knäppa med fingrarna. En tyst applåd av uppskattning drar genom rummet. Det är första gången jag upplever det.

P1140427

Att knäppa med fingrarna i stället för att applådera har på senare tid kommit tillbaka som uppskattande gest, framförallt på universitet och poesiläsningar, dels för att det är mindre störande och kan uttryckas mer individuellt men också för att det går att göra med en hand i denna tid då mobilen alltid upptar den andra handen. Det kanske är mest förekommande i USA just nu men kommer säkert att sprida sig.

Vi är sex lärare på studiebesök på Stanford University i Kalifornien, och vi har just bevittnad slutredovisningen av deras ”cross cohort rehearsals”, dvs årskursblandade klassrumssimuleringar. Den här gången har de fått träna på olika frågetekniker och på att försöka öppna upp frågeställningarna. Megan W Taylor, deras lärare, ger följande liknelse:

P1140422

En konsertpianist måste lära sig många olika sorts tekniker: skalor, drillar, rytmer, ackord, pedalteknik, frasering m.m. Den blivande pianisten behöver träna på var och en av teknikerna för sig för att sedan kunna lagra dem på varandra och ge inspirerande konserter. På samma sätt behöver en lärarstudent träna på frågetekniker, konkretisering av kursplaner, planering, klassrumshantering, röstteknik, IT med mera för att sedan kunna ge inspirerande lektioner. Vi visar inte en blivande pianist en video på en färdig konsertpianist och förväntar oss att de sedan ska kunna göra likadant direkt, men av någon anledning så är det tyvärr så många gör med lärarstudenter.

Det här är bara en av många små detaljer jag har sett på de 4 dagarna som jag och mina kollegor hittills har varit i Stanford. Som exempel tycker jag det belyser det genomgående temat: ”Striving For Excellence” (är det inte lite symptomatiskt att det är svårt att översätta det uttrycket?) men det är inte det enda. Vi har sett lysande exempel på samarbete mellan lärarutbildningen och lokala praktikskolor, konceptklassrum där tekniken verkligen hjälper och inte är i vägen för användarna samt hört hur Stanford arbetar konkret med att ta in de bästa forskarna, lärarna och studenterna i världen.

P1140501

Vi kan i Sverige givetvis inte konkurrera med detta men vad vi kan göra är att implementera processer som driver utvecklingen åt rätt håll, och här tror jag vi kan lära mycket från Stanford.

Snaps!

 

 

EK13:s elever på ekonomiinriktningen rapporterar om Londonresan till Microsoft och Maidstone

Torsdag den 12 maj 2016

Vi gick en promenad istället för att åka med tunnelbanan i London den här dagen till Microsofts huvudkontor. Vi föredrog det och vi hade en trevlig stund tillsammans från Earls Court, vidare genom Kensington Park och till slut, efter ca en timme i solskenet, nådde vi det nya kontoret på 2nd Kingdom Street.

På väg mot MSMs on way

 

 

 

 

 

Under förmiddagen visade Stuart Ball på Microsoft oss hur de i Storbritannien arbetar med programmering och tilläggsverktyget BBC Micro: bit, vilket inte är lanserat i Sverige ännu. Vi fick pröva det och lära oss att illustrera resultatet på projektorn i vårt Microsoft showcase classroom.

Showcase classroomKodning, MS

 

 

 

 

 

Efter lunch fick vi visa upp hur vi på Rodengymnasiet arbetar med Office 365, OneNote, filmer samt hur vi skapar Swayar och arbetar med Office Mix i undervisningen.Stuart gav oss värdefulla tips hur vi kan bli bättre på att illustrera i Power Point och Sway och vad vi bör tänka på när vi håller presentationer för varandra i skolan. Vi fick klart för oss att vi inte alltid använder verktygen på ett optimalt sätt och att det finns långt fler funktioner som kan användas för att vi ska kunna skapa mer professionella illustrationer.

Vi visade också vår introduktionsfilm om hur vi har arbetat med Case seminars i kursen Marknadsföring och Redovisning 2. Stuart gav oss tips på hur vi på ett bättre sätt kan göra filmer och därefter lanserade han vår film via Twitter. Den finns nu till allmän visning i sociala medier för den som önskar se resultatet har vi lagt den här:

https://edunorrtalje-my.sharepoint.com/personal/97leja25_norrtalje_se/_layouts/15/guestaccess.aspx?guestaccesstoken=coy2S7GCIcKP4hv7p6SqER%2bNsW49KttGldIIR78%2bSPA%3d&docid=1962dd979771b48f9a1585900547f1caf

I slutet av dagen kopplade vi upp oss mot Microsoft i Sverige (Kista) via Skype och berättade för 75 lärare från hela Sverige vad vi hade arbetat med under dagen. Sista timmen innan vi lämnade Microsoft hade vi ett reflektionsmöte och planerade våra presentationer inför besöket på Maidstone Grammar School for Girls.

Skype med Microsoft i SverigeSkype med Microsoft i Sverige 2

 

 

 

 

Fredagen den 13 maj 2016

Efter en tuff men lärorik dag på Microsoft tog vi tunnelbanan till Victoria Station från Earls Court. Vi steg på tåget mot Maidstone kl.09.52 och fick uppleva en häftig natur utefter järnvägen. Kl.11.30 kom vi fram och vi tog en promenad på ca tio minuter upp till Maidstone Grammar School for Girls.

 

Maidstone 7

Neil Walker, datalärare och ekonomilärare, mötte upp oss. Han berättade att skolan har funnits i 125 år. Först fick vi träffa datorklassen som genomförde den slutliga examinationen i programmering för året. De arbetade också digitalt som vi gör, men med Google som verktyg och i stationära datorer. Vi guidades runt i grupper på skolan och fick se omgivningen med hjälp av olika elevteam.

Maidstone5Maidstone 6

Därefter besökte vi Ekonomiklassen, 18- åringar, och redovisade i seminarieform hur vi arbetar med Office 365 i skolan. Vi visade OneNote Classroom, hur vi får återkoppling i den av våra lärare, samt hur vi arbetar med Excel, Word och Power Point. Vi fick också visa hur en Sway fungerar och hur man kan göra redovisningar genom den som är mer levande och illustrativa. Vi visade också vår introduction movie som vi har gjort tillsammans i gruppen för att de skulle få en inblick över hela vårt arbetsår.

Bild Maidstone 4Bild Maidston 3

 

 

 

 

 
Under lunchen fick vi möjlighet att prata med fler elever och lärare på skolan. Dagen avslutades med att vi intervjuade några elever om hur det är att gå i skolan i England i mindre workshops. Det är stora skillnader i framförallt relationen till lärare. På den här skolan tilltalar man alltid lärare med Sir eller Mr, Mrs. Men stämningen mellan lärare och elever kännetecknades av värme och gemenskap.

Eleverna i EK13, ekonomiinriktningen och våra lärare;
Mia Bäcklund och Jonas Gustafsson     

Rodengymnasiets elever i EK 13 besöker Microsoft i London och Maidstone Girl grammar school

Vi klass EK13, inriktning ekonomi-ekonomi, har fått möjligheten att besöka Microsofts huvudkontor i London och visa upp hur vi jobbar med deras digitala verktyg i vår undervisning på Rodengymnasiet. Ni kommer att kunna följa oss på flera olika sociala medier under resans gång: Rodenbloggar, Rodengymnasiets facebook; roden.se vi #:ar en hel del och då syns vi på: #Office365 #OneNote #Sway, #Microsoftshowcaseschool #MIEExpert #Skypeathon #msftstudent #msftedu

13173834_1159443897428622_7133772001696720920_n

Vi kommer att under en heldag den 12 maj 2016 hålla presentationer om hur vi jobbar med Office 365, Word, Powerpoint, Sway, Excel och OneNote i undervisningen. I syfte att efterlikna undervisningen på högskolor och universitet arbetar vi också en hel del med filmer och Case seminarier, där vi bl.a. specialiserar oss på hur vissa företag bedriver sin marknadsföring såväl nationellt som internationellt.

13082755_1157021601004185_5735125841664052773_n

Under vår vistelse i London kommer vi den 13 maj 2016 besöka en flickskola utanför London (Maidstone Girl Grammar School) som vi tidigare i år har haft ett utbyte med.
I Maidstone kommer vi att intervjua eleverna på skolan och använda deras svar som respondenter i våra gymnasiearbeten. Vi har även fått i uppdrag att i kurserna Redovisning och Marknadsföring undersöka hur marknadsföringen av tjänster och produkter fungerar i en internationell kontext och jämföra den med hur det fungerar i Sverige.

Vi är mycket förväntansfulla inför denna möjlighet. Det skall bli intressant att se hur utländska skolor jobbar med digitala verktyg och hur detta skiljer sig mot hur vi jobbar i Sverige. Vi är övertygade att denna resa kommer att ge oss mycket kunskap om och förståelse för hur det brittiska skolväsendet fungerar. När vi kommer hem ska vi dela med oss av våra erfarenheter till övriga elever och till skolans ledning på Rodengymnasiet.

Klass, EK13, inriktning Ekonomi-ekonomi, Rodengymnasiet, Norrtälje Kommun.

 

 

Hittelön: Digitalt provverktyg för professionella lärare sökes

Kära Skolverket,

Ni ska ju snart göra det möjligt att skriva nationella prov digitalt. Jag har då lite förslag jag skulle vilja dela med mig av.

Om ni ändå ska göra ett verktyg där det är möjligt att hantera digitala prov i såväl matematik som andra ämnen så ber jag er först och främst att göra det möjligt för oss att använda verktyget för våra egna prov också. Jag skulle gärna vilja se ett system liknande Socrative, Fronters provmodul, Google Forms eller Microsoft Office 365 Forms men som faktiskt fungerar hela vägen. Om ni skulle kunna utveckla ett sådant verktyg skulle ni underlätta vardagen för lärarna enormt. Här kommer en kravspecifikation från mig. Om det är någon som känner till ett existerande verktyg som klarar detta så får ni gärna höra av er. Jag letar fortfarande.

Att skapa prov och frågor

  • Många olika typer av frågor
    • Flerval
    • Enval
    • Kort/lång text
    • Fyll i
    • Para ihop
  • Automatisk rättning av även korttextsvar
    • Flera möjliga svar
    • Formateringsalternativ
      • Ignorera versaler/gemener
      • Ignorera mellanslag
      • Skilj inte mellan punkt och komma
      • Plocka ut numeriskt värde ut textsträng
    • Möjlighet till olika poäng och feedback för olika svarsalternativ
  • Ekvationseditor inbyggd för både läraren och eleven (Socrative har enkla formateringsverktyg men inte för svaren som eleven ger)
  • Möjlighet till flera bilder och länkar i frågan
  • Möjlighet att dela både svarsalternativ, frågor och prov
  • Möjlighet att sätta parametrar som ändras slumpvis för olika elever, t.ex. multiplikationstester: 10 frågor av typen a x b där a och b är heltal mellan 3 och 12.

Rättning

  • Anonymisering
  • Rätta en fråga i taget
  • Rätta en elev i taget
  • Distribuera rättning av vissa frågor eller vissa elever till andra – både lärare och elever
  • Enkel-klicks-rättning: Anpassningsbara knappar som vid klick ger en viss poäng och/eller en viss färg på vissa matrisrutor och/eller en viss kommentar, t.ex. ”Du har avrundat för mycket i en deluträkning så svaret har för dålig precision”. Dessa kommentarer är givetvis både anpassningsbara och delningsbara så att man kan dela med sig av kommentarbankar.
  • Möjlighet att markera delar av texten i olika färger och ge kommentarer i texten.
  • Möjlighet att ge fria och fasta kommentarer både per svarsalternativ, per fråga och på provet som helhet.
  • Möjligt att läsa in texter från ordbehandlare i systemet så att eleven kan skriva i Word och sedan ladda upp uppsatsen / provet i systemet för rättning

Kontroll

  • Tidskontroll av när provet görs
  • Elevkontroll av vem som skriver det
  • Stavningskontroll om man vill ha det
  • Både tillgängligt on-line och off-line
  • Möjligt att köra på dator, platta och telefon
  • Programkontroll som låser bort andra program och fönster men tillåter program som definieras i en lista (att använda DigiExam fungerar inte när man vill att eleverna ska få ha tillgång till GeoGebra under provet).
  • Träningsläge med slumpvisa frågor från frågebankar
  • Givetvis möjlighet att exportera frågor, svar och resultat i t.ex. SCORM-standard.

Den som hittar ett verktyg åt mig som klarar detta eller mer, eller som jag i alla fall blir nöjd med, bjuder jag gladeligen på middag och hittelön!

 

Sinusseminariet i Oslo

P1120372Jag fick förmånen att tala på den årliga, två dagar långa förlagsträff för matematiklärare som förlaget Cappelen Damm kallar Sinusseminariet. Där ligger fokus på fortbildning i matematikdidaktik, ämneskunskaper och IKT.

Torsdagskvällen började med att Markus Hohenwarter som är GeoGebras grundare talade om hur GeoGebra lagt upp sin strategi för att överleva de senaste årens teknikskifte med smarta telefoner och plattor och hur de arbetat internt med att säkerställa att de kan fortsätta att överleva framtida teknikskiften. Han presenterade GeoGebras grafräknare för smarta telefoner och GeoGebras nya Exam-mode som låter läraren kontrollera att eleven enbart arbetat i GeoGebra under en provsituation.P1120365

Efter det var det min tur. Jag gjorde en rundvandring i olika sätt att arbeta med IKT i matematikklassrummet och tog bland annat upp användandet av skärminspelningar (screencasting) och video, feedbacksystem, symbolisk algebra, finesser i Excel, GeoGebra och hur man kan jobba med modelleringsuppgifter i undervisningen. Efter det blev det middag och barhäng med Markus, andra lärare, förläggare och författare.

P1120338

Nästa dag talade två norska lärare, Egil Reidar Osnes och Mette Elise Valsgård Bratlie om kompetenser, kollegialt samarbete och undervisning av nyanlända. Norska matematiklärare verkar inte vara så inställda på kollegialt samarbete ännu och jag tror att matematiklyftet verkligen har hjälpt till att få fart på det i Sverige. Å andra sidan är de norska lärarna mycket mer vana vid att använda GeoGebra i undervisningen, särskilt CAS då symbolisk algebra ingår i deras slutexamen. GeoGebra nämns även vid namn i deras läroplan och en hel del läroböcker har med exempel och uppgifter där GeoGebra ingår.

Markus talade sedan igen, denna gång om GeoGebras forum och GeoGebraböcker och hur man kan arbeta kollaborativt i GeoGebra. GeoGebra har introducerat ”följare” vilket gör att ditt GeoGebrakonto börjar fungera som ett socialt nätverk. Det finns även GeoGebraGrupper där man kan skapa klasser och ge dem uppgifter i GeoGebra eller som automaträttade flervalsfrågor etc. I grupper kan elever spara direkt i gruppen och läraren kommer då åt elevernas material.

P1120350

Efter lunch pratade Inger Bergkastet om stöttning av elever och lärare inom ämnet, pedagogiskt och socialt och hon gav många goda tips om vikten av att arbeta systematiskt på skolnivå med ett stöttande klimat. Den viktigaste frågan för eleverna, säger hon, är ”Tycker läraren om mig”. Om inte svaret är ja på den frågan kommer ingen undervisning att fungera.

Hon tog också upp idéer kring bland annat en inledande startuppgift i början på varje lektion som alla bör klara och som kan knyta an från förra lektionen till nästa eller träna viktiga ord i styrdokumenten, eller idéer kring lektionsrytmen och den välplanerade lektionen, exit-tickets, feedback från elever till lärare etc. Hon avslutade med vikten av att ständigt utvärdera sin egen lärandepraktik.

Avslutningsvis fick jag tillfälle att berätta om mitt arbete med differentialekvationer där vi låter datorn lösa ekvationerna och vi fokuserar på problemformulering och analys av lösningarna. På det här sättet kan vi gå längre än traditionellt och studera intressanta system av flera differentialekvationer som t.ex. Lotka-Volterras ekvationer. Inte nog med det, eleverna lär sig även att själva formulera system av differentialekvationer från intressanta egna problem.

P1120369

Föreläsningarna blev filmade. Filmer, presentationsfiler och screencasts kommer att läggas upp på Cappelen Damms webbplats. Länkar kommer men tills vidare kan du rota runt i följande dropboxmapp. Håll till godo.

 

Idéer till hösten

Det är nu det är dags att börja fundera på vilka förändringar som ska ske till nästa år och utvärdera de förändringar man genomfört detta år. Några veckor efter påsklovet kommer majstressen med nationella prov, avslutande av projekt, en exploderande våraktivitet och fågelkvitter i hjärnan. Då hinner man sällan planera inför hösten och i augusti är det nästan för sent.

Nej, det är nu det ska ske. Skriv en lista på goda idéer, förändringar, ambitioner och tänk igenom vad som krävs för ett bra genomförande. Gör en plan, informera kollegorna och beställ grejorna. Prata med schemaläggaren och snacka till dig projekttid i din tjänst.

Här är några idéer ”off the top of my head”:

  • Gör en plan för hur ni ska prata om studieteknik på mentorstiden med stöd av UR’s materiel Orka plugga.  Hitta gärna på övningar som klasserna kan göra för att pröva tipsen i filmerna.
    Orka plugga
  • Börja jobba mot negativa attityder till matematik på de program där det förekommer. Skapa ett åtgärdspaket i laget och arbeta stenhårt under höstterminen i ettan. Se gärna Mattecentrums effektrapport för en del inspiration. Kanske jobba för att undersöka vad attityderna beror på i stället för att bara anta något.
  • Planera in datum för projektansökningar i kalendern så du inte missar något datum, t.ex. denna.
  • Sök upp en kollega som har en teknisk kompetens som du inte behärskar ännu och lär dig den så att du kan använda den i höst. Det kanske handlar om att skaffa ett lärarkonto på Facebook bara för att kunna delta i de gruppdiskussioner som förs i ämnet, både i Sverige och internationellt, eller det kan vara hur du skapar ett Youtubekonto och använder Screencast-o-matic för att skapa korta skärmgenomgångar (du slipper synas i rutan) av olika moment i din undervisning (jag använder det för att skapa beskrivningar av hur man använder GeoGebra för att lösa matematikproblem), eller du kanske vill lära dig hur du använder Socrative, Mentimeter, Kahoot eller något annat verktyg för klassrumsfeedback, eller kanske du bara vill lära dig att skriva kortare meningar.
  • Skaffa en personlig laminator, skriv ut snygga, instruktiva, roliga och/eller uppmuntrande bilder och dekorera ett klassrum utifrån ditt ämne. Uppmuntra kollegorna att göra samma sak utifrån deras ämnen, i de andra klassrummen.

    (från Bowman Dickinson, det finns flera…)
  • Bestäm dig för att ta kontroll över dina bokmärken. Varje gång du hittar en bra sida ska den in på rätt ställe i din bokmärkssamling. Strukturera mappar för ämnen och kurser och moment. På så sätt kan du lätt kopiera länkar till elevernas planeringar sedan. Ha väldigt korta namn på mapparna så får du plats med många bredvid varandra i bokmärkesfältet. Aldrig mera glömma en adress!
    Screen Shot 03-24-16 at 11.28 AM

Vad du än bestämmer dig för att göra:

  • Gör en skriftlig planering för din egen del
  • Dokumentera: Fota, anteckna, blogga…
  • Ta med kollegorna och dela idéerna och resultaten
  • Ha kul!

Thoughts from Maidstone

Tankar och reflektioner från Mrs Rebecca Howard, Maidstone Grammer School for girls
England. Rebeccca och hennes kollega Neil var på studiebesök i Norrtälje för att se hur vi använder oss av IKT i undervisningen. Här är hennes berättelse.

We had such a valuable time visiting Rodengymnasiet this week. We started off our visit with a breakfast meeting with a group of teachers from local schools. Everyone was immensely friendly and keen to find out who we were and why we were here and, a continuing pattern we would experience for the rest of the day, keen to give up their time to help us. We experienced our first Swedish breakfast which was great, especially the copious amounts of strong coffee! We listened to some great talks on Onenote, QR codes and a visit to South Korea. All this and is wasn’t even 8 o’clock in the morning!

Then it was off to a Swedish lesson with the amazing Elsa. We weren’t prepared for the warmth, energy and kindness that hit us when we entered her classroom. Each student came and shook hands with us, introduced themselves and told us where they were from; this ranged from Afghanistan, Eritrea, Syria and Somalia. What struck us the most was how happy and enthusiastic they were; it was period 1 on a dark morning and I’m sure our students back in England wouldn’t be starting the day with such zeal. Each student had an iPad and they used an app called SVA which had a wide range of stories in their respective native languages and also in Swedish and English (we’re definitely going to find this to use back at our school). Elsa’s teaching was inspiring. Her questioning style so effective and her ability to inspire and motivate the students ever visible; hands were up constantly. Thanks Elsa- we we inspired by your teaching and warmth and the students were a credit to you and the school.

si

Next was a maths lesson with Jonas. Students were given a mathematical problem regarding prey and predators. We quickly learned that most of the time was dedicated to encouraging students to think for themselves and the mathematical calculating could be quickly carried out by a computer. Students were clearly used to this style of learning and, in groups, talked at length about the different variables for this problem. This, again, was a great lesson to see, not least for the impact this teaching style had on the students’ ability to think independently. Use of technology here was clearly freeing up time for the students to collaborate and move forward.

After coffee, we had a meeting with Anna who was in charge of organising all of the computers for the school. This was an enormous undertaking and, since September, she had clearly made a huge success of this. One thing we were really impressed with was the fact that the school uses students for IT support. Students helping other students to learn a new app or fix something wrong with their computers is a great way of advancing and collaborating. We gave Anna the email address of our own IT coordinator as we were discussing a different way of organising student and staff laptops. I hope Daniel can help out as much as she has helped us.

Next we have the chance to meet with English man Danny Stacey. We worked out that he was vaguely similar to an OFSTED inspector in England. His role was to visit local schools and offer suggestions on how to improve teaching and learning. It was great to chat to someone and get their perspective on the differences and similarities between English and Swedish education systems. Was chatting whilst we experienced the school canteen, which offered delicious food in comparison to our one in England!

After lunch we have a chance to meet with Kathrin who was English teacher and she showed us the great work she’s been doing with Onenote. She has basically created an online course for her students witch enables them to independently access all the work, collaborate, submit their own work, and for her to give feedback. Again we really appreciated the time she gave us and she was keen to answer all the questions we had and to give us all the advice she could.

The final part of the day was spent with David, who showed us how he uses Onenote and the amazing course he has set up for his students. We then got to see this in practice in one of his politics classes, where students were working in groups to explain different political ideologies and then feeding back to each other. They were working hard and clearly enjoying learning together. Many thanks to David for giving up his time.

Johan had organised the whole program for us and spent the whole day with us, too, which we really appreciate. An extra addition to the original schedule was that we got to visit the vocational building with mechanics carpentry, and electronics This was great to see as it’s so different to what we have in England with the idea of students being able to have the opportunity to learn a vocation alongside other academic subject was a great one. Again huge thanks to Johan for all the time and effort he spent on the programme and for being so welcoming on the day. We really hope we can repay the favour one day; we’d love to welcome visitors from your school to England; both students and teachers!

Reflections and thoughts? Well, we ended the day being overwhelmed with your hospitality and keenness to dedicate your time to giving us help and advice. The school has a lovely, friendly atmosphere and the students have a wonderful opportunity to learn in a supportive and nurturing environment. The use of technology here is clearly completely embedded and has enabled students to become much more independent and helped motivate them. It’s quite simply a lovely school; teachers are happy and the students likewise. We would love to have a chance to come back one day but, in the meantime, we must keep in touch and explore any online links we could have.

Tack!

Mrs Rebecca Howard
Head of MFL

No hands up

No hands up är en metod som används för att slumpa fram elever, som till exempel, ska svara på en fråga. Fördelen med detta är att man skapar ett engagerande klassrumsklimat där det blir svårare för elever att utveckla undvikandestrategier. Man tillåter helt enkelt inte elever att räkna med att läraren inte ska fråga dem så länge de inte räcker upp handen. Detta gör eleverna mer koncentrerade på lektionen och gör så att de anstränger sig mer för att faktiskt ha något att svara.

För läraren har detta flera fördelar. Denne behöver inte oroa sig för att i högre utsträckning ge ordet till en viss grupp elever. Till exempel så finns det många studier som visar på att vi tillåter manliga elever att uppta mer av talutrymmet än kvinnliga. Men det är också vanligt att man frågar de elever som ivrigast håller upp handen eller de som man vet ger ett bra svar. Detta i sin tur ger eleverna som inte tror att de har ett bra svar möjlighet att tänka på annat än det som pågår i undervisningen.

Man skulle kunna tro att de flesta elever inte tycker om den här metoden. Att de skulle tycka att det är jobbigt att bli utpekad om man inte hade ett bra svar. Mina erfarenheter är dock det motsatta. De flesta elever verkar uppskatta metoden. Den enda elev som har uttryckt ett missnöje var en pojke som normalt sett alltid satt med handen i vädret. Jag tror verkligen att eleverna uppskattar att alla i klassrummet har möjlighet att få komma till tals och att allas svar är lika mycket värda. Det handlar inte om att peka ut det som inte kan utan om att ge alla möjlighet att visa att de kan saker.

Det viktigaste att tänka på att tänka på när man använder metoden är att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det är helt accepterat att inte kunna.

Traditionellt sett så har metoden genomförts med glasspinnar eller kort, med elevernas namn på som läraren sedan drar slumpvis. Jag har dock aldrig riktigt lyckats med att skapa sådana pinnar eller kort. Mina hantverksmässiga kunskaper räcker helt enkelt inte. Först så använde jag en webbapplikation som heter Random name picker där man skriver in elevernas namn och där dessa sedan slumpas fram. Namnen sparas på en unik länk som man kan lägga som bokmärke i sin webbläsare.

Random name picker

Skapa din egen Random name picker här:

Nu har jag faktiskt hittat ett ännu bättre program. Det är ett freeware-program som heter NTI randomizer och är skrivet av Itlararen, Jesper Nilsson. Man lägger in sina elever i en txt-fil och kan därefter slumpa fram ett namn ur denna. En annan fördel med programmet är att man på en milliesekund kan slumpa fram gruppindelningar. Detta är ett mycket användbart alternativ till att räkna in grupper eller att lotta på annat sätt. Vill man så kan man använda programmet till att slumpa fram i stort sett vad som helst.

Zip-filen med programmet laddar du ned härifrån. Därefter packar du upp den någonstans på din dator och dubbelklickar på filen: setup.

En instruktionsfilm för programmet finns på itlararen.se

Att modellera en zombieapokalyps i Ma5

Hur löser vi problem i matematiken? Inte sällan handlar det om att hitta samband och ställa upp ekvationer, vars lösningar representerar svaret till problemet. I matematik 5 – den sista, frivilliga kursen på gymnasiet – handlar dessa samband ofta om förändringshastigheter, och de ekvationer man då får kallas differentialekvationer. Dessa har traditionellt ansetts vara svåra både att formulera och lösa och därför hamnat i just den sista kursen, den som inte krävs av högskolorna vid antagningarna. De som går vidare med matematik på högskolorna kommer alltså att stöta på differentialekvationer ”från början” igen.

Jag kände alltså en viss frihet då jag planerade denna kurs i höstas. Specifikt så ville jag prova hur långt vi kunde komma i årskurs tre på natur och teknikprogrammet om vi lät datorerna utföra lösningarna av ekvationerna och i stället koncentrerade oss på att formulera differentialekvationer från problem och undersöka effekterna som de ingående parametrarna har på lösningarna. Eleverna skulle dessutom redovisa för varandra och tvingades ofta kommunicera med både mig och varandra kring problemen och deras lösningar. Problemformulering, analys, kommunikation och att kunna hantera teknologi är viktiga förmågor för framtiden och flera av dessa ingår ofta i begreppsplattformar som 21st century skills, Big five m.fl.

GeoGebra kan lösa differentialekvationer. Det är inte ett lika kraftfullt verktyg som Mathematica, eller Wolfram Alpha men har fördelen av att vi redan arbetat mycket i det verktyget, samt att det producerar dynamiska lösningar. Efter en introduktion där vi löser några enkla differentialekvationer för hand börjar vi arbeta med tankeverktyg för problemformulering.

Det första tankeverktyget vi introducerar är containerdiagrammet. Det innehåller en eller fler containrar, där varje container representerar en storhet, alltså till exempel ett visst antal, eller en viss mängd av något. Till och från och mellan dessa containrar går det pilar som representerar in- eller utflöden. Världens befolkning kan till exempel representeras av följande containerdiagram. Screen Shot 06-09-15 at 02.42 PM

Pilen som går in i containern representerar födslarna, och pilen ut ur containern representerar dödsfallen. Bredvid dessa pilar skriver vi upp våra antaganden, i matematisk form. b och d är här födelsetalet respektive dödstalet, antal födslar eller dödsfall per person och år, och N är befolkningens nuvarande storlek. Antagandena är i det här fallet att både antalet födslar och dödsfall är proportionella mot storleken på befolkningen, alltså att det till exempel föds 12 barn per tusen invånare och år oavsett befolkningens storlek.

Vårt nästa tankeverktyg representerar just detta. Genom att rita upp hur den relativa förändringen, N’/N, ser ut med avseende på befolkningen N eller tiden t får eleverna ett verktyg för att skapa mer komplicerade modeller. I det här fallet är N’/N = b – d konstant oavsett N eller t, vilket leder till att N(t) blir en exponentialfunktion. Men med containerdiagram och grafer över N’/N mot N eller t kan vi lätt tänka oss andra modeller. Kanske N’/N minskar med tiden? Eller kanske N’/N är som störst vid ett visst värde på befolkningen för att minska om N ändras. Eleverna kan här börja göra egna modeller som kan undersökas. Vilka antaganden bygger följande diagram på (befolkningsökningen minskar exponentiellt med tiden) och hur skulle differentialekvationen se ut? ( N‘ = 4et/4 · N ). Modellen används bland annat för att modellera Mexikos befolkning och ger lösningar som påminner om logistiska funktioner.

Screen Shot 06-09-15 at 03.32 PM

Screen Shot 06-09-15 at 02.41 PMVi kan också lätt lägga till fler containrar. En elev byggde följande modell för att simulera en föroreningsolycka i en sjö. Här har vi två containrar, en som representerar föroreningen i sjövattnet, S, och en som representerar det som deponeras till sjöbotten B. Från sjöbotten läcker det sedan långsamt tillbaka föroreningar till vattnet under lång tid.

Från detta diagram kan vi ställa upp ett system av differentialekvationer:

Screen Shot 06-09-15 at 03.03 PM

Traditionellt kan vi inte lösa dessa inom ramen för kurs 5 – i alla fall inte för hand – men med datorernas hjälp är det inte svårt. Lösningarna representeras som grafer vi kan läsa av. Dessa påverkas dynamiskt av värdena på de tre konstanterna som finns i modellen och eleverna kan nu undersöka på vilket sätt som de olika parametrarna påverkar lösningarna.

Eleverna fick ca 2 veckor på sig för helt fritt arbete kring en problemsamling där de skulle lösa några av de presenterade problemen, eller helst lösa modifierade varianter av problemen eller helt egna modeller. Det är nu som undervisningen blir som mest formativ i diskussionerna med och mellan eleverna. Genom att få tiden att stöta och blöta problemen får eleverna också tid att få bra feedback av mig under tiden som arbetet fortgår.

Under detta arbete var det en hel del elever som tog till sig teknikerna riktigt bra. De satte med lätthet upp olika modeller med många olika containrar och kunde fritt diskutera hur dessa skulle kunna förändras för att bli mer realistiska. Klassen fick vid redovisningarna bland annat se exempel på modeller av slaget vid Themopyle (illustrerat i filmen ”300”) och olika modeller av zombieapokalypser. Här är en ”realistisk” modell där en vanlig sjukdom utvecklas till en där 10% av de infekterade blir zombies som dock kan botas.

Screen Shot 06-09-15 at 03.21 PM

I detta fall så överlevde ca 100 miljoner av USA’s (alla zombieapokalypser utspelas i USA) 350 miljoner invånare.

Screen Shot 06-09-15 at 03.18 PM

En elev sammanfattade arbetet och framför allt de nyvunna insikterna så här:

”Jag får huvudvärk av alla möjligheter man får med differentialekvationer. Det går ju att göra vad som helst. ”

Jag tror dessa elever kommer att vara väl förberedda för högskolan, men nästa gång ska jag planera så att denna del av kursen inte kommer precis i slutet med allt vad deadlines och betyg innebär. Jag skulle vilja introducera ett varv med kamratbedömning också efter de löst sitt första problem för att bättre kunna gå vidare till nästa. Jag skulle också vilja samla de bästa eleverna och se vad de skulle kunna göra i en större grupp tillsammans.

Man skulle kunna invända att vi rationaliserat bort procedurförmågan: eleverna får ju inte lära sig att lösa annat än de enklaste differentialekvationerna för hand? Det är sant, men de får träna på andra procedurer, till exempel att lära sig hantera moderna tekniska hjälpmedel. Dessutom tror jag inte det är någon som idag klagar på att vi inte längre beräknar kvadratrötter för hand. Det finns helt enkelt både roligare och viktigare saker att göra. Att räkna på zombieapokalypser till exempel.