Microsoft Education Exchange (E2) 2018 i Singapore

Jag har en ledig eftermiddag och sitter och reflekterar över Microsoft Education Exchange (E2) som jag hade förmånen att få vara en del av under förra veckan. Detta är ett årligt återkommande event där deltagare från hela världen bjuds in för att dels dela med sig av sina erfarenheter på plats och dels få nya erfarenheter att dela med sig av efteråt. Microsoft har ett nätverk av drygt 8000 så kallade Microsoft Innovative Educator Experts (MIEExperts) där 310 av dessa från 91 olika länder var uttagna i år.

E2-Group-Photo-1024x378

Själva programmet var koncentrerat till 13/3-15/3 men smygstartade med en välkomstceremoni på måndagskvällen 12/3 där det bjöds på god mat och dryck i hotellets trädgård. Jag hade flugit in under eftermiddagen tillsammans med vår svenska Teacher Engagement Manager (TEM), Ellen Hagstrand, och lagom till middagen så sammanstrålade vi med övriga medlemmar av Team Sweden, Kristina Johansson (MIEExpert) och vår internationella superstar Emma Nääs (MIE Fellow).

Welcome reception

Tisdag 13/3 startade med lite keynotes med många intressanta talare och därefter introducerades Educator Challenge där vi i grupper, med lärare från olika länder, skulle skapa en lektion utifrån vissa givna parametrar. Vi hade redan innan eventet blivit indelade i grupper och jag hamnade i grupp 48 tillsammans med Vicent Gadea från Spanien, Ewout Warringa från Nederländerna, James Murray från Irland och Dominique Nibart från Frankrike.

team 48 2

Även onsdag 14/3 började med givande keynotes kring intressanta ämnen. Därefter följde så kallade breakout sessions med ett pass innan lunch och ett efter. Under dessa sessions fick man välja bland ett rikt utbud av workshops. Jag valde att arbeta med Minecraft och programmering tillsammans med Kristina och under ledning av Stephen Reid. Därefter fick vi ytterligare lite tid till vår Educator Challenge innan den skulle lämnas in 17:00. Mellan 17-19 följde en Technology Showcase där vi fick möjlighet att prova på att programmera en Microbit.

Minecraft

Följande dag, torsdag 15/3, inleddes även den med keynotes och för oss svenskar var det extra intressant eftersom vår egen Emma Nääs skulle hålla det avslutande talet. Hon gjorde en lysande presentation där hon lyfte fram vikten av att våga utvecklas och testa nya saker eller som hon själv säger: Hoppa! Som lärare i engelska och idrott och hälsa tror jag det är bra att lära sig hoppa både fysiskt och mentalt och att bibehålla lusten och viljan att hoppa livet igenom. Sedan följde Learning Marketplace där samtliga deltagare hade en egen liten monter där de presenterade något utvalt projekt som de ville visa upp.

Under Learning Marketplace pratade jag lite med Simon Goodall från London som stod i montern mittemot mig. Han berättade hur BBC gjort sin största satsning inom utbildning på många år när de nyligen delat ut i miljon Microbits till skolbarn i Storbritannien. Jag tyckte att detta var en intressant satsning och hoppas på att SVT kan ta efter detta exempel och göra samma sak här i Sverige. Andra intressanta saker under veckan var hur AI kommer mer och mer och hur Quantum Computing kommer avancera vad som är möjligt på sätt som vi ännu inte kan överblicka. Min gruppmedlem Ewout hade med sig en HoloLens som var väldigt kul att testa. Efter att ha provat detta får man verkligen känslan av vi snart kommer lämna laptops för verkligt wearable computers. På kvällen var det dags för Awards Ceremony vid Gardens by the Bay, Flower Field Hall. Det var sista kvällen med gänget och vi fick en skön avslutning med god mat, svalkande drycker och bra musik. Vi i Team Sweden gjorde en stark finish och hörde till dem som dominerade dansgolvet allra mest. Dagen efter blev det frukost, hemresa och tillbaka till vardagen; en vardag med nya perspektiv och nya målsättningar.

Awards ceremony

Sammanfattningsvis måste jag säga att det var svårt att hålla det här blogginlägget någorlunda kort och koncist eftersom jag har så mycket jag skulle kunna skriva och så många bilder jag skulle kunna visa. Jag befinner mig just nu i Le Vigan, Frankrike, med en elevgrupp och min kollega Kristina Ottander där vi arbetar med ett Erasmus+ projekt kring hållbar utveckling tillsammans med elever och lärare vid Lycée André Chamson. Jag ser en del likheter mellan det våra elever gör och vad jag själv gjorde i Singapore. Därför vill jag först och främst vill lyfta fram att internationella utbyten i alla dess former är en otroligt väsentlig del av dels vår personliga utveckling och framförallt för hela mänsklighetens gemensamma strävan för en mer gemensam och bättre värld. Trots ökade teknologiska möjligheter att kommunicera online i både tal, skrift, video och numera även HoloLens så kan det aldrig fullt ut ersätta mänskliga möten i verkliga livet.

Unga Reportrar – Elever i NA16 tävlar med bidrag från projektet Sustainable Development

Skolprogrammet och tävlingen Unga Reportrar drivs av föreningen Håll Sverige Rent och är en del av den internationella tävlingen Young Reporters for the Environment (YRE) som drivs av Foundation for Environmental Education. Jag blev tipsad om denna tävling av en kollega, Jonas Bäckelin, på Viktor Rydbergs Gymnasium vid Odenplan. Han är sedan tidigare bekant med Kristina Ottanders och mitt projekt Sustainable Development och tyckte att det passade denna tävling som hand i handske.

vi-ar-med-i-unga-reportrar

Förra måndagen stod Kristina och jag på Rodengymnasiets Afternoon Tea-möte och pratade om just detta projekt. Vi berättade om hur vi låter elever i årskurs ett på NA-programmet arbeta ämnesövergripande, i Biologi 1 och Engelska 5, genom att de skapar nyhetsreportage från ett givet verklighetsbaserat problem. Det finns en naturlig koppling till examensmålen på naturvetenskapsprogrammet då eleverna använder engelska som arbetsspråk och arbetar med olika digitala hjälpmedel under projektets gång. Eftersom eleverna arbetar i grupper om tre så tränar de samarbetsförmåga och i projektet finns formativa inslag som peer response på en förhandsvisning och bloggkommentarer på de färdiga filmerna.

sustainable-development

Vid Afternoon Tea-mötet hade vi med oss Sara, Ida och Axel från NA16 som fick presentera sitt reportage i form av en OfficeMix. Samtliga elevers produkter finns att ta del av på projektets blogg där ni även kan läsa kommentarerna de har skrivit. Efter att ha blivit tipsad om tävlingen Unga Reportrar har jag uppmanat våra elever att delta. Man får skicka in högst fem tävlingsbidrag i kategorierna journalistisk text/artiklar, foto, film eller podd. Våra elever tävlar i film och ett krav i tävlingen är att filmerna får vara maximalt tre minuter och de ska vara publicerade på YouTube. På elevernas egen YouTube-kanal, Na16 Roden, kan ni själva se tävlingsbidragen.

na16-roden-youtube-kanal

Jag vill med detta inlägg tipsa om skolprogrammet och tävlingen Unga Reportrar och uppmana elever och lärare att vara med. Anmäl er här! Avslutningsvis önskar jag eleverna i NA16 ett varmt lycka till i årets tävling. Break a leg!

 

 

 

 

 

Var är robotarna?

Ibland är det skönt att komma hem. Hem till sin egen säng, sin egen kudde och katternas försiktiga tramp på täcket. Men det kan också vara skönt att komma hem till sin egen undervisningskultur.

Efter flera dagar på BETT-mässan i London, där jag bl.a. ledde några guidade turer åt andra medlemmar på DIU’s resa, återkom jag med blandade intryck. Jag visste redan innan jag åkte att det var ett kommersens tempel jag skulle beträda, men det var också en brittisk mässa, med allt som det innebär.

Jag är själv brittisk medborgare, även om jag är född och uppvuxen i Sverige, och har bott där i perioder av mitt liv. Det som jag alltid upplevt som den subtila, men fundamentala skillnaden mellan våra båda kulturer är i relationerna mellan motsatserna. Det är i alla fall min upplevelse att vi i Sverige försöker samarbete mellan gränser. Lärare och elever, anställda och arbetsgivare, föräldrar och barn samarbetar för att uppnå det gemensamma goda. Det är klart det finns undantag, men jag upplever ändå att det finns en grundläggande vilja att sträva åt det hållet här. Inte så i England. Omedelbart som barnet kommer hem från BB finns en strävan att fjärma sig det, ge det ett eget rum, i bästa fall skicka det till internatskola. Väl i skolsystemet är formalia som skoluniform och titlar viktigare än den äkta respekten som duktiga lärare trots allt kan få, men som många aldrig når till på grund av de inneboende motsättningarna mellan dessa båda poler. I arbetslivet är det mycket tydligt ven som är chef och vem som är anställd. Mellanchefer heter managers, ditsatta för att hantera, manage, personalen eftersom den inte antas kunna sköta sig själv utan att riskera jobbet. Låt oss inte gå in på överklass och underklass här, men tro mig, dessa motsättningar mellan olika nivåer genomsyrar deras undermedvetna.

Det här kommer till uttryck även i BETT-mässan givetvis. Jag är väldigt glad att vi inte behöver fundera på att köpa in digital behaviour management tools till våra skolor i Sverige för att med olika poängsystem kontrollera våra elevers beteenden. På samma sätt är jag glad att våra plattformar i alla fall ibland försöker göra det möjligt att publicera innehåll till alla i hela världen, och inte som de engelska, skryter med hur nedlåsta (isolationistiska?) och säkra de är.

På sitt sätt påminde BETT mig om den årliga marknaden i Norrtälje med stånd där godis, leksaker och skämtartiklar bjuds ut, ofta flera gånger av olika stånd, men till samma pris. Jag saknade eftertanken, att faktiskt fundera på vad man vill genomföra och åstadkomma, innan alla rusar till försäljarna för att pröva de senaste VR-glasögonen, arduino-kopiorna och programmerbara robotarna. Hur gör vi något på riktigt och på ett kostnadseffektivt sätt som gagnar eleverna under lång tid framöver?

p1190090

Microsoft Maker Space – Förverkliga din idé med hjälp av ett rum där du kan arbeta med både programmering och limpistol. Men hur mycket kostar det i längden att ha ett resurscenter utan klar bild av hur det ska användas på ett hållbart sätt. Det gäller att tänka till först.

Jag saknade också en del saker. Eftersom mässan är kommersiell och gratis för besökare får företagen betala stora summor för att stå där. Då filtreras vissa aktörer bort, t.ex. GeoGebra, som håller på att transformera matematikundervisningen helt gratis i över 200 länder. Sedan önskar jag att utvecklingen går snabbare. Mitt tema på guidningarna var robotar i alla former. De finns som bilar, humanoider och drönare, javisst, men var är krabborna, bina och myrorna? Var är nanorobotarna, och programvaran som klarar av att låta oss styra svärmar av robotar för att t.ex. städa skolans korridorer eller utforska grottor som är för små att gå in i själv? Och var är 3D-skrivarna som gör fungerande kretskort eller färdiga myrrobotar? Mycket av det här är inte science fiction längre utan existerar i olika experimentella modeller på universitet, men det behöver plockas upp av företagen som jobbar mot skolor och privatpersoner.

Jag behöver myrrobotar till att göra ren min astroturfmatta i hallen. Nu!

Efter ett år med OneNote ClassNotebook

Till läsåret 2015-2016 så valde de flesta av ekonomiprogrammets lärare att använda OneNote ClassNotebook till att administrera sina kurser. Det var egentligen inte ett gemensamt beslut utan vi inspirerades snarare av varandras idéer om hur man kunde använda verktyget. Det var inte heller ett gemensamt beslut att samtidigt helt sluta använda fronter (vår lärplattform) men det blev så. När man på allvar började att använda OneNote till arbetet i klassrummet så fyllde inte fronter så stor funktion längre. Skulle vi ha fortsatt att använda fronter så hade det inneburit dubbelarbete.

Till viss del hade den här övergången med förändringar i lagets arbetssätt att göra. De senaste åren har vi utvecklat vårt arbetssätt mot att innehålla alltfler inslag av formativ bedömning. Fronter fungerade inte särskilt bra till detta utan är i stort sett helt utformat för att endast fungera vid summativa bedömningar. Detta är inte minst tydligt i hur portfolio- och inlämningsverktyg är utformade. Eftersom OneNote ger läraren så stora friheter att skapa arbetsflöden på gruppnivå så skapade detta verktyg ytterligare en dimension till klassrummet som korresponderade med flera av Dylan Williams nyckelstrategier. Inte minst: Att göra lärandet synligt, att eleverna ska äga sitt eget lärande och i att skapa lärandemål. Att utforma undervisningen på det sättet försvårades avsevärt i fronter.

Under samma läsår som vi började använda OneNote så ökade vi andelen elever som klarade vårt program med gymnasieexamen från 75% till 88%. Detta kan man givetvis inte koppla till OneNote men vi är övertygade om att vårt samlade utvecklingsarbete kring värdegrund, studiekultur, BFL och OneNote är en del av svaret till att vi lyckades bättre.

Eleverna var till en början tveksamma till förändringen men desto mer de lärde sig och desto mer vi lärde oss ju mer positiva blev de. När vi under höstterminen 2016 genomförde en utvärdering av arbetet med OneNote svarade 87% av programmets elever att de föredrog OneNote framför fronter:

utv

Vi bad också eleverna att på en skala från ett till fem ange hur enkelt de tyckte att det var att hitta information i respektive verktyg. I snitt fick då fronter 3,3 medan OneNote fick 4,1. Eleverna tyckte alltså att bägge verktygen var relativt enkla att hitta i men att OneNote var något enklare.

Än mer intressant blir det att läsa de motiveringar till varför de föredrog OneNote framför fronter. En elev skrev såhär:

För att jag tycker att onenote är smidigare även fast jag haft mer erfarenhet av fronter. Man kan lätt arbeta i grupp med hjälp av samarbetsutrymmet och allt är mer kompakt och samlat så man hittar de man vill enkelt.

En annan så här:

Jag tycker att onenote är mycket bättre än fronter då allt känns mycket enklare och smidigare. Dessutom är det väldigt bra då man inte alltid behöver göra word-dokument utan istället kan skriva i onenote direkt. Så jag tycker absolut inte att vi ska jobba med fronter istället, allt skulle bli väldigt mycket krångligare.

De flesta elever framhåller att det är enklare att hitta i OneNote, att samarbetsytan saknas i fronter och att det finns flera funktioner i OneNote.  Frågar man lärarna så framhåller de ungefär samma saker men nämner ytterligare några fördelar. Med hjälp av OneNote så kan du i realtid se allt som skrivs i elevernas anteckningsböcker. Det innebär att du med hjälp av några klick snabbt bilda dig en uppfattning om hur arbetet går och ge instruktioner därefter. Du kan snabbt ta upp och berömma goda exempel och därigenom skapa lärandemål för eleverna. Detta innebär att din kontroll över elevernas lärande ökar och du har möjlighet att arbeta formativt snarare än att bara summativt bedöma det som du hittar i en inlämningsmapp.

Nätverksträff hos Microsoft 8/12

Idag, torsdag 8/12, var vi, Katherine Berg, David Holmström, Jonas Gustafsson och jag hos Microsoft på en nätverksträff för Microsoft Innovative Educator Experts (MIEEs). Dagen inleddes med frukost följt av en introduktion av Ellen Hagstrand som är Teacher Engagement Manager (TEM) vid Microsoft. Hon hälsade oss välkomna, gick igenom dagordningen och presenterade fem nyblivna MIEEs i Sverige varav en, Mattias Ramström, arbetar med oss på Rodengymnasiet.

ellen-och-vi

Nästa punkt på agendan var en inspirationföreläsning av Gustav Nilson från Habitud. Han pratade om vägar till välbefinnande och hur vi kan lära oss att fungera bättre i vardagen. Det var en intressant föreläsning som varvades med praktiska övningar där vi som åhörare fick deltaga och ge input. Gustav är legitimerad psykolog och kunde ge vetenskaplig och initierad kunskap på området. Han visade överskådligt hur våra gener och vårt eget agerande utgör 90 procent av hur vi uppfattar våra liv och hur vi mår. Yttre omständigheter påverkar endast de resterande 10 procenten. Gustav Nilsson pratade även om hur vi kan skapa en koppling mellan datorspel och undervisning, där belöning och positiv uppmuntran ger resultat och självförtroende och triggar oss att nå vidare, till nya nivåer och en vilja att utvecklas och bli bättre.

bättre mående.jpg

30 procent av alla amerikaner betraktar sig som amatörmusiker sa Per Emanuelsson från Soundtrap. När han sedan gjorde en snabb handuppräckning med oss så visade det sig att dagens deltagare uppvisade samma tendens. Han pratade om vikten av kritiskt tänkande, samarbete, kommunikation och kreativitet och hur musikskapande tränar alla dessa förmågor. Han framhävde att multi-device platforms är centralt då det ger elever möjlighet att arbeta från vilken telefon, padda eller dator som helst. Sen gick han vidare och pratade om feedback-loopar och andra tekniska finesser. Ni kan själva läsa mer på Soundtrap.

Music bättre.jpg

Fredrik Johansson och Fredrik Ahlzén pratade om Minecraft och hur de använder detta spel i undervisningen. De berättade också om HP Sprout och hur det är ett effektivt sätt att skanna in 3D-objekt i Minecraft. De talade exempelvis om för oss hur de tillsammans med eleverna skannade in sig själva i spelet. De fick initial input av Sandra Wissting på Atea och senare har Jerker Porat från Microsoft besökt dem och filmat deras arbete. De använde sedan Makerspace för samverkan i Region Sydost. Vidare berättade de hur de har lagt in träd med Command Blocks. Eleverna skapade också en gemensam realm där de kunde samarbeta i sitt skapande. Fredrik och Fredrik betonade hur de kopplar elevernas arbete med Minecraft till styrdokument i form av examensmål och ämnesplaner. De berättade att de framöver har planer på att bli involverade i EU-projektet Make Learn Share Europe som är ett treårigt projekt där äldre elever lär yngre.

Minecraft.jpg

Efter lunch så pratade Peter Zier om visuella tips i Powerpoint. Han inledde med hur tre är ett magiskt nummer när det kommer till film, litteratur och även presentationer. Tre ord, exempelvis IT, Lokaler och Personal räcker gott och väl för en slide. Vi är definitivt visuella varelser så tre bilder funkar också bra och är många gånger mer talande i det att en bild säger mer än tusen ord. Peter påpekade att vi kommunicerade i bilder långt innan vi utvecklade vårt skriftspråk. Han gick sen vidare och pratade om vikten av färgharmoni och kontrast. Svart på vitt fungerar alltid men det finns många andra kombinationer som fungerar ypperligt och Peter uppmanade oss att experimentera men samtidigt vara observanta på utfallet. Videoklipp är bra inslag i en Powerpoint då det skapar variation och bryter av då åhörarna för en stund får lyssna till en annan röst. I presentationssammanhang så är symmetri och asymmetri viktiga aspekter för att skapa balans. Peter tipsade oss om att testa och leka med dessa aspekter av våra presentationer. Testa även att arbeta med transparanta inslag och kom ihåg att allting behöver inte vara linjärt. Undvik för mycket information och allmänt brus. Var också försiktig med animationer så att de ej tar för mycket fokus. Designa så att även de på sista raden kan se vad som står.

powerpoint

Mick Hellgren, utvecklingsstrateg i Sandvikens kommun, visade Power BI och hur detta verktyg kan åskådliggöra statistik på ett illustrativt sätt. Han betonade vikten av data med citatet ”without data you’re just another person with an opinion” av W. Edwards Deming. Mick berättade hur data och Power BI kan vara hjälpfullt i det systematiska kvalitetsarbetet och vittnade personligen om hur det har utvecklat arbetet i Sandviken. Det går utmärkt att använda Power BI när man exempelvis arbetar med exit tickets genom att koppla en Excelundersökning till Sharepoint och så matas det automatiskt till Power BI.

mick-hellgren-power-bi

Andreas Eng, från Eventful, avslutade dagen med att berätta om Microsoft Classroom. Han visade hur man kan skapa uppgifter, lägga in material och göra inlämningsmappar. Det kommer snart även gå att koppla till Urkund. Det går att lämna feedback och det finns även en koppling till Class Notebook. I filer finns en koppling till Sharepoint och en webplatssamling. IT-administratörer kan använda School Data Sync och skapa alla klassrum. Det finns en automatisk koppling till kalendern så när man sätter ett inlämningsdatum för en uppgift så hamnar den direkt i både elevernas och lärarens kalender. För att allt ska funka optimalt är det bra att ansluta datorn till Azure. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Microsoft Classroom gör Office365 och Class Notebook till en än bättre lärplattform.

andreas

 

 

 

Mobiltelefoner i skolan

Mitt fjärde barn föddes 2010. På den tiden hade jag jag en gammal Nokia med knappar. Man kunde skicka sms, lyssna på musik och gå ut på nätet. Jag lyckades emellertid aldrig med det sistnämnda och försökte heller inte särskilt ihärdigt då jag visste hur dåligt detta fungerade.

Höstterminen 2011 var det dags för mig att vara föräldraledig. Vid den tiden hade några runt mig börjat skaffa sig smarta mobiltelefoner. Detta fick mig att slå till och köpa mig en Iphone4 i julklapp. Jag var oerhört nöjd. Plötsligt kunde man göra helt fantastiska saker med sin telefon och faktiskt så underlättade den mitt arbete oerhört. Bara att kunna ha sin kalender och mejl synkade i mobilen hela tiden förenklade väldigt.

När jag sedan kom tillbaka till arbetet i januari så upptäckte jag att jag inte var ensam om att ha fått en smart mobiltelefon i julklapp. I stort sett alla elever och de flesta av lärarna hade nu också en sådan. Plötsligt var mobilerna ett problem. I de gamla mobilerna kunde eleverna lyssna på musik och skicka sms. Men dessa meddelanden kostade fortfarande någon krona så det var relativt ovanligt att de gjorde det under lektionstid. Nu med smarta mobiltelefoner kunde de göra allt som man tidigare bara kunnat göra med en dator och detta gjorde att de blev helt uppslukade av dem. Men var de bara dåliga för dem? Borde de inte kunna ha samma hjälp av sina mobiler i sitt arbete som jag hade i mitt?

8637598334_a21c20bc57

Texting Congress 1” (CC BY-NC-SA 2.0) by afagen

Sedan dess har debatten kring mobiltelefonanvändning i klassrummet pågått. En snabb sökning på google på sökorden ”mobiler i skolan debatt” ger 495000 resultat. De flesta av inläggen och artiklarna i ämnet verkar vilja förbjuda dem. När Aftonbladet i våras genomförde en webbenkät huruvida det var bra att skolor nu kunde förbjuda mobiltelefoner så svarade nästan 90% att detta var bra.

Jag ställer mig dock på Håkan Fleischers sida. En forskare som studerat användningen av digital teknik i skolan då han i ett inlägg i debatten titulerat: ”Mobiltelefoner i skolan bör hanteras inte förbjudas”  skriver:

”Jag menar att förbud mot mobiltelefoner i skolan är orimligt och verklighetsfrånvänt som strategi för att hantera de problem tekniken för med sig. Användningen av IT – som ju smarta telefoner är en del av – främjas just nu hårt i skolsverige. [—] Jag menar vidare att ett förbud eller preventivt insamlande av mobiltelefoner i skolan är ett steg bort från skolans uppdrag att verka fostrande. Fostran är naturligtvis ett begrepp som kan förstås olika – somliga anser att förbudsideologier och straff är fostran, men en mer rimlig tolkning av fostransuppdraget för skolan är att skolan skall fostra till att bli en ansvarstagande individ.” (Håkan Fleicher, ” Mobiltelefoner i skolan bör hanteras inte förbjudas”)

Jag tror inte att det är mobilerna som är orsaken till att vi får relativt låga resultat i skolan. Problemet är den låga status skolan har i vårt samhälle. Ett felaktigt mobilanvändande är bara ett symptom på detta. Eleverna väljer att göra annat under lektionstiden för att de inte förstår vilket värde skolan har för dem. Detta skulle inträffa även om vi förbjöd mobilerna. För att förbättra resultaten behöver vi istället få eleverna att förstå värdet av lektionstid så att de inte slösar bort den.

Numera har ju dessutom många elever tillgång till en egen dator eller surfplatta under lektionstid och på dessa så kan ju eleverna kunna göra exakt lika mycket dumt som de kan med mobilerna och datorerna vore det ju dumt att förbjuda när det är skolan själv som har gett dem dessa.

Vi måste alltså, precis som Håkan Fleischer skriver, fostra dem till att klara av att använda all digital teknik på ett både effektivt och hälsosamt sätt. Mitt fjärde barn har ännu inte någon mobiltelefon men när han väl får det kommer jag att göra mitt absolut bästa för att han ska lära sig att använda den på ett bra och hälsosamt sätt och jag hoppas verkligen att hans lärare kommer att göra likadant.

Framtidens lärare

ladda-ned

Vi är tre lärarstudenter från Uppsala universitets lärarprogram som under de tre senaste veckorna har gjort vår första praktik på Rodengymnasiet. Mikael har följt Jonas Hall inom matematik, Erik har följt Krisitina Ottander inom biologi och Philip har följt Linda Nordgren Kilpeläinen inom samhällskunskap.

Vilka härliga veckor det har varit! Det har varit så givande att få koppla den pedagogiska teorin till en verklighet och vi har fått sitta bredvid och själva hållit i roliga och lärorika lektioner inom våra respektive ämnen.

Mikael har fått hålla i ämnesdelen Funktioner inom Matematik 1c för en intresserad och härlig naturklass år 1. Eftersom Jonas Hall arbetar mycket med IKT i skolan blev det en bra skjuts in i den digitala världens hjälpmedel till bättre undervisning.

Erik fick under sin vistelse vid Rodengymnasiet hålla ibland annat en lektion och en laboration för elever som går andra året. Vid dessa tillfällen behandlades fotosyntesen, både dess funktion och påverkningar. Han fick även hålla i lektionstillfällen för elever i år 1 på naturvetenskapsprogrammet.

Philip har under sin vistelse fått följa med Linda Nordgren Kilpeläinen på hennes lektioner i samhällskunskap och geografi. I samhällskunskap har flera ämnen berörts medan geografin har handlat om kulturgeografi med demografiska inriktning. Eftersom Philip har fokus samhällskunskap så höll han en serie lektioner i ämnena politiska valsystem, demokrati och mänskliga rättigheter.

Det känns nu ännu mer givet att läraryrket är ett yrke vi kommer att trivas i. Rodengymnasiet har verkligen visat hur bra en gymnasieskola kan fungera, framförallt vad gäller samarbete lärare emellan. Både inom lärarlaget på naturprogrammet och inom lärarkollegiet på hela skolan har det varit en positiv stämning och konstruktiva arbetssätt.

Vi har också fått känna på bredden i en gymnasieskola och hur viktigt det är att som lärarstudent uppleva gymnasieskolans alla program. Ett gymnasium representerar hela samhället och det är viktigt att se hur alla elever har olika intressen och behov, vilket ställer krav på oss som lärare att kunna tillgodose alla dessa behov och skapa motivation hos alla elever.

Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare och de lärare som vi har fått träffa och följa under vår praktik. Ni har alla gett oss ett mycket gott intryck av läraryrket i allmänhet och Rodengymnasiet i synnerhet.

Tack även till alla elever på Rodengymnasiet för ert intresse och tålamod med oss halvbakade lärare!

/Mikael, Erik och Philip

 

 

Bråda dagar på höstlovet

Senast hördes jag i LR’s lärarpodd och sågs i nyhetsmorgons inslag om undervisning via robotar eller avatarer. Nu har du chansen att se och höra mig igen under höstlovet.


Foto: DIU

Klockan 11 kommer jag att stå på östra scenen på Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö tillsammans med de båda andra finalisterna till Guldäpplet för att få reda på vem av oss som blir den officiella vinnaren av detta prestigefyllda pris som bland annat Datorn i utbildningen och lärarfacken står bakom. På sätt och vis är vi ju alla vinnare – vi får varsitt guldäpple, får följa med på samma mässor och resor etc – men vinnaren kommer givetvis att väga tyngre i medias ögon. Klockan 14-16 är vi med på en paneldebatt där vi delar med oss av våra erfarenheter.

Innan dess, klockan 10.00 kommer jag att medverka vid LR’s monter C08:10 där jag kommer att prata om vår matematiska guldålder, de verktyg vi kan använda oss av såsom GeoGebra och hur vi kan arbeta med eleverna för att utveckla dem till deras fulla potential. Dagen till ära avslutar vi med en matematisk zombieapokalyps.

screen-shot-10-30-16-at-06-35-pm

Under tisdagen är jag inte på skolmässan, men håller i ett webbinarium på Microsoft klockan 12.45-13.30. Märkligt nog har jag inte hittat någon länk dit ännu men jag postar den så fort jag får tag på den. Webbinariet handlar om både Teach Reach (du vet, roboten…), intern lärarfortbildning och digitala verktyg i matematikklassrummet – främst då GeoGebra förstås.

Välkommen!

Teach Reach till Kina

– I am a teacher from Beijing in China, sade Ms Xin till eleverna i Na16. Hon hade hörlurar och satt framför sin dator i ett arbetsrum i sin skola och skypade med oss. Hennes huvud syntes på surfplattan som satt monterad överst på den specialbyggda roboten som vi döpt till MS-D2.teachreach-4

Att plocka in andra lärare i klassrummet är i och för sig inget nytt. Efter att ha sett inslaget på TV4:s Nyhetsmorgon så SMS:ade min moster från arkeologiska institutionen i Uppsala och sade att de har en stående videolänk mellan Visby och Uppsala  och ibland plockar in någon på Skype från Egypten. För föreläsningar och helklassdiskussioner fungerar ju detta redan utmärkt utan robot, så vad tillför den egentligen?

teach-reach-nyhetsmorgon

Låt oss för ett ögonblick tänka oss att tekniken hunnit bli billig, lättanvänd och transparent, precis som SMS, ordbehandlare och digitalkameror blivit idag. Då skulle vi kunna uppnå det som kallas telepresence, fjärnärvaro. Det är i själva mötet mellan lärare och elev som själva magin – inlärningen – uppstår. Genom att vara just närvarande och interagerande kan en lärare i Kina lära mina elever det som hon har som specialitet bättre än vad jag skulle kunna göra det.

I slutet på oktober ska jag undervisa Ms Xins elever. Då lär det bli undersökningar i mitt favoritlaboratorium: GeoGebra. Exakt vad är givetvis upp till Ms Xin att avgöra, det ska ju vara något för hennes elever.

screen-shot-10-06-16-at-09-42-am

Klicka på bilden för att pröva själv

Språket då? I Skype översätts en mening i taget. Allt blir givetvis inte perfekt, vid ett tillfälle då Ms Xin bad mig bläddra till nästa sida i presentationen blev det ”Please invite the teacher to dinner the next page”. Meningen går fram men alla ord blir inte rätt. Mina elever lärde sig trots detta faktiskt något om andragradsekvationer som de inte kunde förut, och de tyckte det var spännande. Närvaron av en annan lärare har ju oftast den effekten och när den andra läraren är i form av en robot blir det givetvis extra spännande. När känslor är inblandade blir inlärningen bättre.

Roboten bör dock utvecklas mer. Den behöver få bättre rörlighet, fler kameror och måste kunna peka på både böcker och skärmar. Men låt inte det här avhålla dig från att redan idag bjuda in andra lärare i klassrummet, fysiskt eller via Skype eller annan videolänk, istället för att jämföra våra skolor med Pisa-resultat.

teachers

Ms Xin tar inte över min undervisning. Jag bjuder in henne för att ge mina elever något utöver det jag själv ger dem. Vårt samarbete kan dessutom leda till att även jag lär mig något, vilket är grunden i all min undervisning. För det är väl det som ordet lärare betyder?

Nordisk fältkurs för lärare på Svalbard

img_1338Nyligen hemkommen från en spännande och intensiv vecka på en plats där ”vägarna saknar namn” är jag något omtumlad, men också full av energi och inspiration. Jag har deltagit i en nordisk kurs för lärare om klimatforskning i polara landskap, ett ämnesområde som i sig är mycket aktuellt och intressant. Att fältveckan i kursen sedan var förlagd 78O N i Longyearbyen på Svalbard, gjorde inte saken sämre.

img_3598

Longyearbyen, där skotrarna väntar på snön

Kursen är en distanskurs som i slutänden ger 10 studiepoäng och anordnas av Nordic Esero i samarbete med Rymdstyrelsen, Skolverket och Nord Universitetet i Norge. Det är ett samarbete mellan de nordiska länderna för att vidareutveckla och stärka undervisningen i naturvetenskap och teknik.

Vi var 24 kursdeltagare från Finland, Danmark, Norge och Sverige, som samlades för en fullspäckad vecka. Alla lärare i grundskolan eller gymnasiet och i huvudsak undervisande i naturvetenskapliga ämnen. Syftet med kursen är förutom fördjupade kunskaper i klimatforskning även att utveckla våra digitala färdigheter med geografiska informations- och positionssystem, GIS och GPS, tolkning av satellitbilder och användande av digital mätutrustning. Även att stimulera till utbyte av våra lärarerfarenheter för att vi sedan ska kunna utveckla den egna undervisningen.

petermikael-genomgangx

adventx

 

 

 

 

Upplägget på veckan var blandat med engagerade föreläsningar av klimatforskare, praktiska övningar, samt spännande fältexkursioner. Innan fältveckan hade vi alla förberett oss på hemmaplan med olika uppgifter, så att vi nu var väl förberedda att testa de digitala verktygen i praktiken.

Den första fältdagen var temat permafrost och digitala mätningar. Exkursionen gick till Adventdalen där djupet ner till permafrostlagret mättes upp till ca 1 meter under markytan. En av uppgifterna där var att med datalogger ta olika väderdata samt mäta temperaturen var 20 cm ner till permafrostlagret.

Av säkerhetsskäl var det viktigt att gruppen hela tiden höll ihop. En isbjörnshona med unge hade vi också iakttagit på andra sidan av viken, på väg ut till undersökningsplatsen.

permafrost-naddx

matning-pagar

 

 

 

 

Det gäller att nå ända ner till permafrostlagret          Olika väderdata samlas in

En annan uppgift på kursen var att studera olika landskapsformer. Att undersöka vad som kan ses i satellitbilder, positionera platser med GPS och sedan jämföra med hur det ser ut i verkligheten. I det här fallet undersökte vi polygonformationer, som är typiskt regelbundna formationer och kan uppstå i områden med permafrost.

polygonlandskap-satellitbildpolygonmark

 

 

 

Samma plats i verkligheten

Satellitbild med GPS markeringar

Ett annat genomgående tema var Svalbards geologi och spåren efter den tektoniska resa som ögruppen har gjort. I Bolterdalen en bit upp från nuvarande havsnivån, studerades i en bäckravin marina sedimentavlagringar med inbakade fossila skal av musslor. Tydliga spår från tiden för den senaste istiden. Ovanför detta syntes också de snedställda avlagringarna från senare avsatta älvflöden och deltabildningar. På ravinens botten kunde vi även se ett fossilt skelettben från en bardval, vilket var daterat till knappt 10 000 år.

img_3681

Gamla havssediment av lera med fossila musselskal, samt snedställda älvsediment ovanför

 img_3753

Vandring upp för Longyearbreen

En av dagarna vandrade vi upp och undersökte glaciären Longyarbreens utbredning och förändringar i det över tid. Vi fick även tillfälle att vid glaciärens tidigare utbredning leta efter växtfossiler som härstammade ifrån Tertiärperioden, för ca 65 miljoner år sedan. Svalbard låg då på ungefär samma breddgrader som nu, men klimatet var varmare och det växte stora områden med lövskog här. Klart fascinerande att vandra runt vid glaciärens fot och hitta rester ifrån gamla lövträd.

 img_3758img_3738

 

 

 

                                                  Fossilletning nedanför Longyerbreen

En av utmaningarna med kursen var att vi kom från olika nordiska länder och det gemensamma språket just var det nordiska. Det var främst både roligt och nyttigt, men ibland också svårt att förstå danskan och norskan samt att göra sig själv förstådd. Under veckans gång blev det dock allt lättare och flöt på till slut. Vi var också många som satt uppe sent på kvällarna med efterarbeten och i fördjupande diskussioner. Det gavs därmed många tillfällen till att uppfylla kursens mål att stimulera till nordiskt utbyte och till didaktiska diskussioner.

funken-kvallsjobbx

Kvällsarbete

Flera av kursdeltagarna gjorde också som jag och stannade kvar en extra dag för att upptäcka mer utav Svalbard på egen hand.

 img_3794

Med hundspann i Adventdalen