Var är robotarna?

Ibland är det skönt att komma hem. Hem till sin egen säng, sin egen kudde och katternas försiktiga tramp på täcket. Men det kan också vara skönt att komma hem till sin egen undervisningskultur.

Efter flera dagar på BETT-mässan i London, där jag bl.a. ledde några guidade turer åt andra medlemmar på DIU’s resa, återkom jag med blandade intryck. Jag visste redan innan jag åkte att det var ett kommersens tempel jag skulle beträda, men det var också en brittisk mässa, med allt som det innebär.

Jag är själv brittisk medborgare, även om jag är född och uppvuxen i Sverige, och har bott där i perioder av mitt liv. Det som jag alltid upplevt som den subtila, men fundamentala skillnaden mellan våra båda kulturer är i relationerna mellan motsatserna. Det är i alla fall min upplevelse att vi i Sverige försöker samarbete mellan gränser. Lärare och elever, anställda och arbetsgivare, föräldrar och barn samarbetar för att uppnå det gemensamma goda. Det är klart det finns undantag, men jag upplever ändå att det finns en grundläggande vilja att sträva åt det hållet här. Inte så i England. Omedelbart som barnet kommer hem från BB finns en strävan att fjärma sig det, ge det ett eget rum, i bästa fall skicka det till internatskola. Väl i skolsystemet är formalia som skoluniform och titlar viktigare än den äkta respekten som duktiga lärare trots allt kan få, men som många aldrig når till på grund av de inneboende motsättningarna mellan dessa båda poler. I arbetslivet är det mycket tydligt ven som är chef och vem som är anställd. Mellanchefer heter managers, ditsatta för att hantera, manage, personalen eftersom den inte antas kunna sköta sig själv utan att riskera jobbet. Låt oss inte gå in på överklass och underklass här, men tro mig, dessa motsättningar mellan olika nivåer genomsyrar deras undermedvetna.

Det här kommer till uttryck även i BETT-mässan givetvis. Jag är väldigt glad att vi inte behöver fundera på att köpa in digital behaviour management tools till våra skolor i Sverige för att med olika poängsystem kontrollera våra elevers beteenden. På samma sätt är jag glad att våra plattformar i alla fall ibland försöker göra det möjligt att publicera innehåll till alla i hela världen, och inte som de engelska, skryter med hur nedlåsta (isolationistiska?) och säkra de är.

På sitt sätt påminde BETT mig om den årliga marknaden i Norrtälje med stånd där godis, leksaker och skämtartiklar bjuds ut, ofta flera gånger av olika stånd, men till samma pris. Jag saknade eftertanken, att faktiskt fundera på vad man vill genomföra och åstadkomma, innan alla rusar till försäljarna för att pröva de senaste VR-glasögonen, arduino-kopiorna och programmerbara robotarna. Hur gör vi något på riktigt och på ett kostnadseffektivt sätt som gagnar eleverna under lång tid framöver?

p1190090

Microsoft Maker Space – Förverkliga din idé med hjälp av ett rum där du kan arbeta med både programmering och limpistol. Men hur mycket kostar det i längden att ha ett resurscenter utan klar bild av hur det ska användas på ett hållbart sätt. Det gäller att tänka till först.

Jag saknade också en del saker. Eftersom mässan är kommersiell och gratis för besökare får företagen betala stora summor för att stå där. Då filtreras vissa aktörer bort, t.ex. GeoGebra, som håller på att transformera matematikundervisningen helt gratis i över 200 länder. Sedan önskar jag att utvecklingen går snabbare. Mitt tema på guidningarna var robotar i alla former. De finns som bilar, humanoider och drönare, javisst, men var är krabborna, bina och myrorna? Var är nanorobotarna, och programvaran som klarar av att låta oss styra svärmar av robotar för att t.ex. städa skolans korridorer eller utforska grottor som är för små att gå in i själv? Och var är 3D-skrivarna som gör fungerande kretskort eller färdiga myrrobotar? Mycket av det här är inte science fiction längre utan existerar i olika experimentella modeller på universitet, men det behöver plockas upp av företagen som jobbar mot skolor och privatpersoner.

Jag behöver myrrobotar till att göra ren min astroturfmatta i hallen. Nu!

Bråda dagar på höstlovet

Senast hördes jag i LR’s lärarpodd och sågs i nyhetsmorgons inslag om undervisning via robotar eller avatarer. Nu har du chansen att se och höra mig igen under höstlovet.


Foto: DIU

Klockan 11 kommer jag att stå på östra scenen på Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö tillsammans med de båda andra finalisterna till Guldäpplet för att få reda på vem av oss som blir den officiella vinnaren av detta prestigefyllda pris som bland annat Datorn i utbildningen och lärarfacken står bakom. På sätt och vis är vi ju alla vinnare – vi får varsitt guldäpple, får följa med på samma mässor och resor etc – men vinnaren kommer givetvis att väga tyngre i medias ögon. Klockan 14-16 är vi med på en paneldebatt där vi delar med oss av våra erfarenheter.

Innan dess, klockan 10.00 kommer jag att medverka vid LR’s monter C08:10 där jag kommer att prata om vår matematiska guldålder, de verktyg vi kan använda oss av såsom GeoGebra och hur vi kan arbeta med eleverna för att utveckla dem till deras fulla potential. Dagen till ära avslutar vi med en matematisk zombieapokalyps.

screen-shot-10-30-16-at-06-35-pm

Under tisdagen är jag inte på skolmässan, men håller i ett webbinarium på Microsoft klockan 12.45-13.30. Märkligt nog har jag inte hittat någon länk dit ännu men jag postar den så fort jag får tag på den. Webbinariet handlar om både Teach Reach (du vet, roboten…), intern lärarfortbildning och digitala verktyg i matematikklassrummet – främst då GeoGebra förstås.

Välkommen!

Teach Reach till Kina

– I am a teacher from Beijing in China, sade Ms Xin till eleverna i Na16. Hon hade hörlurar och satt framför sin dator i ett arbetsrum i sin skola och skypade med oss. Hennes huvud syntes på surfplattan som satt monterad överst på den specialbyggda roboten som vi döpt till MS-D2.teachreach-4

Att plocka in andra lärare i klassrummet är i och för sig inget nytt. Efter att ha sett inslaget på TV4:s Nyhetsmorgon så SMS:ade min moster från arkeologiska institutionen i Uppsala och sade att de har en stående videolänk mellan Visby och Uppsala  och ibland plockar in någon på Skype från Egypten. För föreläsningar och helklassdiskussioner fungerar ju detta redan utmärkt utan robot, så vad tillför den egentligen?

teach-reach-nyhetsmorgon

Låt oss för ett ögonblick tänka oss att tekniken hunnit bli billig, lättanvänd och transparent, precis som SMS, ordbehandlare och digitalkameror blivit idag. Då skulle vi kunna uppnå det som kallas telepresence, fjärnärvaro. Det är i själva mötet mellan lärare och elev som själva magin – inlärningen – uppstår. Genom att vara just närvarande och interagerande kan en lärare i Kina lära mina elever det som hon har som specialitet bättre än vad jag skulle kunna göra det.

I slutet på oktober ska jag undervisa Ms Xins elever. Då lär det bli undersökningar i mitt favoritlaboratorium: GeoGebra. Exakt vad är givetvis upp till Ms Xin att avgöra, det ska ju vara något för hennes elever.

screen-shot-10-06-16-at-09-42-am

Klicka på bilden för att pröva själv

Språket då? I Skype översätts en mening i taget. Allt blir givetvis inte perfekt, vid ett tillfälle då Ms Xin bad mig bläddra till nästa sida i presentationen blev det ”Please invite the teacher to dinner the next page”. Meningen går fram men alla ord blir inte rätt. Mina elever lärde sig trots detta faktiskt något om andragradsekvationer som de inte kunde förut, och de tyckte det var spännande. Närvaron av en annan lärare har ju oftast den effekten och när den andra läraren är i form av en robot blir det givetvis extra spännande. När känslor är inblandade blir inlärningen bättre.

Roboten bör dock utvecklas mer. Den behöver få bättre rörlighet, fler kameror och måste kunna peka på både böcker och skärmar. Men låt inte det här avhålla dig från att redan idag bjuda in andra lärare i klassrummet, fysiskt eller via Skype eller annan videolänk, istället för att jämföra våra skolor med Pisa-resultat.

teachers

Ms Xin tar inte över min undervisning. Jag bjuder in henne för att ge mina elever något utöver det jag själv ger dem. Vårt samarbete kan dessutom leda till att även jag lär mig något, vilket är grunden i all min undervisning. För det är väl det som ordet lärare betyder?

Guldäpplet 2016

Webbknapp2016_418x101

 

 

Två av Rodengymnasiets lärare har oberoende av varandra nominerats till Guldäpplet, En utmärkelse som bland annat Datorn i utbildningen samt lärarfacken står bakom. Priset delas ut till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Jonas Hall

Jonas Hall är förstelärare i matematik, fysik och astronomi. Han är en av Sveriges ledande experter på GeoGebra och har förutom flera artiklar i Nämnaren skrivit en bok om matematisk modellering med GeoGebra som även översatts till engelska.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en produkt av vår tids lyckosamma giftermål mellan matematik och digital teknik. Jag vill ge eleverna de verktyg som de behöver ha för att kunna hantera vår moderna matematiska värld och därigenom ta sig längre än vad de annars skulle kunna göra utan tillgång till digitala verktyg. Vi arbetar så gott som dagligen i GeoGebra som är ett matematiskt laboratorium för dynamiska interaktiva undersökningar. Det är ett program som används i över 200 länder och är översatt till över 50 språk. Jag är själv ansvarig för den svenska supporten.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
Genom att låta datorerna ta hand om det de är bra på – beräkningar och visualiseringar – så frigörs tid så att eleverna kan gå djupare och längre i matematiken. Det är dessutom orimligt att undervisa utan digitala hjälpmedel i dag om man vill ha ett klassrum synkroniserat med samtiden. Visualiseringar, filmer och simuleringar av matematiska modeller utgör en stark bas att bygga förståelse ifrån.

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Genom att använda flera verktyg än bara lärobok och lärare får eleverna fler ingångar till matematiken. Genom att själv använda fler verktyg kan jag lyssna på eleverna på fler sätt och få mer nyanserad kunskap om elevernas behov. Genom verktygen blir också matematiken modern och intressant vilket får eleverna att bli aktivare.

IMG_1258

Jonas Gustafsson är förstelärare i samhällskunskap och företagsekonomi. Han är Microsoft Innovative Educator Expert och har representerat Roden-gymnasiet i internationella sammanhang. Under 2015 deltog han på Educator Exchange, E2, i Seattle USA.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en nyfiken person som ivrigt engagerar mig i olika aktiviteter. Tennis, löpträning, båtliv och skärgård ligger mig varmt om hjärtat. Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och företagsekonomi och när eleverna och jag får göra lärandet tillsammans mår jag som allra bäst. Det är underbart att vara lärare! En av mina arbetsuppgifter som förstelärare är att i kollegahandledning utveckla IKT-baserad undervisning med hjälp av Microsofts Office 365. Sedan hösten 2014 har jag ingått i lärarnätverket Microsoft Innovative Educator Expert.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
IT är basen för att samla information som vi kan koka ner till kunskaper. Vi är uppdaterade med både det dagsaktuella och det som ligger bakåt i tiden. Vi kan jämföra källorna och se vad som har hänt. Det ger oss möjlighet att också finna vägen till framtiden. Vi blir Up to future!

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Eftersom jag arbetar mycket med att eleverna ska vara varandras lärare – sharing is caring – behövs det en smidig plattform som ger alla elever tillgång till transparens. Med OneNote ser de elever som behöver extra anpassningar många exempel på vägen mot målen. Den har medfört att eleverna har blivit mer involverade i upplägg, genomförande och utvärderingar av kurserna. Eleverna har utvecklat sin digitala kompetens under åren i så hög grad att de till slut blir mina medlärare för att organisera, leda och följa upp olika lektionspass. Microsofts OneNote Class Notebook gör att vi kan dela med oss av varandras uppgifter och är enkel att använda tillsammans med andra applikationer. Det är som om hela världen blir vårt klassrum!

Webbknapp2016_418x101

Sinusseminariet i Oslo

P1120372Jag fick förmånen att tala på den årliga, två dagar långa förlagsträff för matematiklärare som förlaget Cappelen Damm kallar Sinusseminariet. Där ligger fokus på fortbildning i matematikdidaktik, ämneskunskaper och IKT.

Torsdagskvällen började med att Markus Hohenwarter som är GeoGebras grundare talade om hur GeoGebra lagt upp sin strategi för att överleva de senaste årens teknikskifte med smarta telefoner och plattor och hur de arbetat internt med att säkerställa att de kan fortsätta att överleva framtida teknikskiften. Han presenterade GeoGebras grafräknare för smarta telefoner och GeoGebras nya Exam-mode som låter läraren kontrollera att eleven enbart arbetat i GeoGebra under en provsituation.P1120365

Efter det var det min tur. Jag gjorde en rundvandring i olika sätt att arbeta med IKT i matematikklassrummet och tog bland annat upp användandet av skärminspelningar (screencasting) och video, feedbacksystem, symbolisk algebra, finesser i Excel, GeoGebra och hur man kan jobba med modelleringsuppgifter i undervisningen. Efter det blev det middag och barhäng med Markus, andra lärare, förläggare och författare.

P1120338

Nästa dag talade två norska lärare, Egil Reidar Osnes och Mette Elise Valsgård Bratlie om kompetenser, kollegialt samarbete och undervisning av nyanlända. Norska matematiklärare verkar inte vara så inställda på kollegialt samarbete ännu och jag tror att matematiklyftet verkligen har hjälpt till att få fart på det i Sverige. Å andra sidan är de norska lärarna mycket mer vana vid att använda GeoGebra i undervisningen, särskilt CAS då symbolisk algebra ingår i deras slutexamen. GeoGebra nämns även vid namn i deras läroplan och en hel del läroböcker har med exempel och uppgifter där GeoGebra ingår.

Markus talade sedan igen, denna gång om GeoGebras forum och GeoGebraböcker och hur man kan arbeta kollaborativt i GeoGebra. GeoGebra har introducerat ”följare” vilket gör att ditt GeoGebrakonto börjar fungera som ett socialt nätverk. Det finns även GeoGebraGrupper där man kan skapa klasser och ge dem uppgifter i GeoGebra eller som automaträttade flervalsfrågor etc. I grupper kan elever spara direkt i gruppen och läraren kommer då åt elevernas material.

P1120350

Efter lunch pratade Inger Bergkastet om stöttning av elever och lärare inom ämnet, pedagogiskt och socialt och hon gav många goda tips om vikten av att arbeta systematiskt på skolnivå med ett stöttande klimat. Den viktigaste frågan för eleverna, säger hon, är ”Tycker läraren om mig”. Om inte svaret är ja på den frågan kommer ingen undervisning att fungera.

Hon tog också upp idéer kring bland annat en inledande startuppgift i början på varje lektion som alla bör klara och som kan knyta an från förra lektionen till nästa eller träna viktiga ord i styrdokumenten, eller idéer kring lektionsrytmen och den välplanerade lektionen, exit-tickets, feedback från elever till lärare etc. Hon avslutade med vikten av att ständigt utvärdera sin egen lärandepraktik.

Avslutningsvis fick jag tillfälle att berätta om mitt arbete med differentialekvationer där vi låter datorn lösa ekvationerna och vi fokuserar på problemformulering och analys av lösningarna. På det här sättet kan vi gå längre än traditionellt och studera intressanta system av flera differentialekvationer som t.ex. Lotka-Volterras ekvationer. Inte nog med det, eleverna lär sig även att själva formulera system av differentialekvationer från intressanta egna problem.

P1120369

Föreläsningarna blev filmade. Filmer, presentationsfiler och screencasts kommer att läggas upp på Cappelen Damms webbplats. Länkar kommer men tills vidare kan du rota runt i följande dropboxmapp. Håll till godo.

 

Thoughts from Maidstone

Tankar och reflektioner från Mrs Rebecca Howard, Maidstone Grammer School for girls
England. Rebeccca och hennes kollega Neil var på studiebesök i Norrtälje för att se hur vi använder oss av IKT i undervisningen. Här är hennes berättelse.

We had such a valuable time visiting Rodengymnasiet this week. We started off our visit with a breakfast meeting with a group of teachers from local schools. Everyone was immensely friendly and keen to find out who we were and why we were here and, a continuing pattern we would experience for the rest of the day, keen to give up their time to help us. We experienced our first Swedish breakfast which was great, especially the copious amounts of strong coffee! We listened to some great talks on Onenote, QR codes and a visit to South Korea. All this and is wasn’t even 8 o’clock in the morning!

Then it was off to a Swedish lesson with the amazing Elsa. We weren’t prepared for the warmth, energy and kindness that hit us when we entered her classroom. Each student came and shook hands with us, introduced themselves and told us where they were from; this ranged from Afghanistan, Eritrea, Syria and Somalia. What struck us the most was how happy and enthusiastic they were; it was period 1 on a dark morning and I’m sure our students back in England wouldn’t be starting the day with such zeal. Each student had an iPad and they used an app called SVA which had a wide range of stories in their respective native languages and also in Swedish and English (we’re definitely going to find this to use back at our school). Elsa’s teaching was inspiring. Her questioning style so effective and her ability to inspire and motivate the students ever visible; hands were up constantly. Thanks Elsa- we we inspired by your teaching and warmth and the students were a credit to you and the school.

si

Next was a maths lesson with Jonas. Students were given a mathematical problem regarding prey and predators. We quickly learned that most of the time was dedicated to encouraging students to think for themselves and the mathematical calculating could be quickly carried out by a computer. Students were clearly used to this style of learning and, in groups, talked at length about the different variables for this problem. This, again, was a great lesson to see, not least for the impact this teaching style had on the students’ ability to think independently. Use of technology here was clearly freeing up time for the students to collaborate and move forward.

After coffee, we had a meeting with Anna who was in charge of organising all of the computers for the school. This was an enormous undertaking and, since September, she had clearly made a huge success of this. One thing we were really impressed with was the fact that the school uses students for IT support. Students helping other students to learn a new app or fix something wrong with their computers is a great way of advancing and collaborating. We gave Anna the email address of our own IT coordinator as we were discussing a different way of organising student and staff laptops. I hope Daniel can help out as much as she has helped us.

Next we have the chance to meet with English man Danny Stacey. We worked out that he was vaguely similar to an OFSTED inspector in England. His role was to visit local schools and offer suggestions on how to improve teaching and learning. It was great to chat to someone and get their perspective on the differences and similarities between English and Swedish education systems. Was chatting whilst we experienced the school canteen, which offered delicious food in comparison to our one in England!

After lunch we have a chance to meet with Kathrin who was English teacher and she showed us the great work she’s been doing with Onenote. She has basically created an online course for her students witch enables them to independently access all the work, collaborate, submit their own work, and for her to give feedback. Again we really appreciated the time she gave us and she was keen to answer all the questions we had and to give us all the advice she could.

The final part of the day was spent with David, who showed us how he uses Onenote and the amazing course he has set up for his students. We then got to see this in practice in one of his politics classes, where students were working in groups to explain different political ideologies and then feeding back to each other. They were working hard and clearly enjoying learning together. Many thanks to David for giving up his time.

Johan had organised the whole program for us and spent the whole day with us, too, which we really appreciate. An extra addition to the original schedule was that we got to visit the vocational building with mechanics carpentry, and electronics This was great to see as it’s so different to what we have in England with the idea of students being able to have the opportunity to learn a vocation alongside other academic subject was a great one. Again huge thanks to Johan for all the time and effort he spent on the programme and for being so welcoming on the day. We really hope we can repay the favour one day; we’d love to welcome visitors from your school to England; both students and teachers!

Reflections and thoughts? Well, we ended the day being overwhelmed with your hospitality and keenness to dedicate your time to giving us help and advice. The school has a lovely, friendly atmosphere and the students have a wonderful opportunity to learn in a supportive and nurturing environment. The use of technology here is clearly completely embedded and has enabled students to become much more independent and helped motivate them. It’s quite simply a lovely school; teachers are happy and the students likewise. We would love to have a chance to come back one day but, in the meantime, we must keep in touch and explore any online links we could have.

Tack!

Mrs Rebecca Howard
Head of MFL

Det som krävs (lÄ5lY4t3t)

Jag har just skrivit klart en bok. Det vill säga, det är samma bok som sist, men jag har just översatt den klart till engelska, strukturerat om innehållet, gjort om alla diagram och lagt till lite nytt material. Det vill säga, det är ju inte riktigt klart ännu, men första manuset är inlämnat i alla fall.

Så här gör jag ibland!

The Bookworm

Det är ganska mycket pyssel med att skriva en bok. Det krävs struktur och flit och förmågan att ”pusha” – att trycka bort allt annat och bara se till att få det gjort. Jag vet, det tillkommer korrekturfixande och indexskapande och annat smått och gott men det mesta gjorde jag trots allt klart för ett par timmar sedan. Det känns befriande.

Men jag undrar hur många som kommer att läsa den. Det är sant; det är en handbok, knappast gjord för att läsas från pärm till pärm, men ändå avsedd att läsas på djupet; ett stycke i taget, och jag undrar…

Vi har läst för alla våra barn tills ögonlocken fallit och vi upprepat meningarna tre gånger och till slut somnat med dem. Vårt hem är så fullt av böcker att jag tillämpar Extended Living (Compact Living är för amatörer) och har hälften av mina böcker på jobbet. Vi diskuterar böcker och både uppmuntrar och kräver av dem att de läser, men jag undrar ändå…

Jag hade faktiskt aldrig lagt märke till detta förrän jag skrev detta inlägg.

Böcker är sensuella och kärleksfulla

Jag ser att 10-åringen, den yngsta, är ganska motvillig till att läsa och att det bara är 22-åringen, den äldsta, som önskar sig böcker i julklapp.

Jag ser att skolans SF-bibliotek på naturvetenskapsprogrammet (ett exempel på vad Extended Living kan åstadkomma) lånat ut två böcker under 2015, men 15-20 böcker under 2008.

Jag hör eleverna på naturvetenskapsprogrammet klaga på att läroböckerna är svåra att förstå.

Jag ser sällan ungdomar läsa tidningen. De säger att de får reda på nyheter snabbare via de nya medierna – vilket är sant, jag är själv där och vet hur det fungerar – men jag undrar ändå…

Jag undrar var de djupa analyserna kommer in. Jag undrar var den riktigt djupa förståelsen och förmågan att läsa mellan raderna ska utvecklas. Jag undrar var framtidens författare, debattören, analytiker och skribenter gömmer sig.

Det är tidens tecken säger du. Men en vind kan bli en orkan och på hösten behöver vi se om vårt hus.

Andra medier tar över en del funktioner säger du. Men historien visar vad som händer om vi berövar folk sin historia och litteratur.

Det är inte så farligt, de som behöver kommer att lära sig läsa bra, men de flesta behöver inte läsa på djupet, säger du. Men det är oerhört farligt att börja vandra på en väg som leder till vi och dom. Se hur det redan ser ut omkring oss idag.

Det här var för länge sedan - Nu är det mycket mer :-)

Matematikbibliotek

Jag är därför väldigt glad att Rodengymnasiet så fort som möjligt tar sig an skolverkets senaste satsning; Läslyftet. Uppbyggt på samma sätt som Matematiklyftet med öppna moduler och kollegialt samarbete med handledare tar det ett samlat grepp om läsningens betydelse i alla ämnen, från låga åldrar till gymnasiet. Bara för att eleverna läser sämre nu än förr måste det inte vara så, och skolan har här, som så ofta annars, en stor roll – kanske den största – att fylla. Vi har inget att tjäna på att låta svaga elever kämpa själva med svåra texter. De behöver hjälp och det är vår plikt och vårt uppdrag att hjälpa dem, oavsett vilket ämne vi undervisar.

För om jag ska lära dig matematik, måste du först kunna läsa.