Studenten 2016

Rodengymnasiet och flyg RO013 från Norrtälje till Framtiden hoppas du kommer att få en trevlig studentlunch och en trevligt studentfirande.

Vi vill påminna om att förtäring av alkoholhaltiga drycker inte är tillåtna under flygningen eller i skolan. Området runt skolan kommer att sökas av under fredagsmorgonen och upphittade drycker kommer att hällas ut.

Kaptenen med besättning önskar dig en lysande framtid!

Hittelön: Digitalt provverktyg för professionella lärare sökes

Kära Skolverket,

Ni ska ju snart göra det möjligt att skriva nationella prov digitalt. Jag har då lite förslag jag skulle vilja dela med mig av.

Om ni ändå ska göra ett verktyg där det är möjligt att hantera digitala prov i såväl matematik som andra ämnen så ber jag er först och främst att göra det möjligt för oss att använda verktyget för våra egna prov också. Jag skulle gärna vilja se ett system liknande Socrative, Fronters provmodul, Google Forms eller Microsoft Office 365 Forms men som faktiskt fungerar hela vägen. Om ni skulle kunna utveckla ett sådant verktyg skulle ni underlätta vardagen för lärarna enormt. Här kommer en kravspecifikation från mig. Om det är någon som känner till ett existerande verktyg som klarar detta så får ni gärna höra av er. Jag letar fortfarande.

Att skapa prov och frågor

  • Många olika typer av frågor
    • Flerval
    • Enval
    • Kort/lång text
    • Fyll i
    • Para ihop
  • Automatisk rättning av även korttextsvar
    • Flera möjliga svar
    • Formateringsalternativ
      • Ignorera versaler/gemener
      • Ignorera mellanslag
      • Skilj inte mellan punkt och komma
      • Plocka ut numeriskt värde ut textsträng
    • Möjlighet till olika poäng och feedback för olika svarsalternativ
  • Ekvationseditor inbyggd för både läraren och eleven (Socrative har enkla formateringsverktyg men inte för svaren som eleven ger)
  • Möjlighet till flera bilder och länkar i frågan
  • Möjlighet att dela både svarsalternativ, frågor och prov
  • Möjlighet att sätta parametrar som ändras slumpvis för olika elever, t.ex. multiplikationstester: 10 frågor av typen a x b där a och b är heltal mellan 3 och 12.

Rättning

  • Anonymisering
  • Rätta en fråga i taget
  • Rätta en elev i taget
  • Distribuera rättning av vissa frågor eller vissa elever till andra – både lärare och elever
  • Enkel-klicks-rättning: Anpassningsbara knappar som vid klick ger en viss poäng och/eller en viss färg på vissa matrisrutor och/eller en viss kommentar, t.ex. ”Du har avrundat för mycket i en deluträkning så svaret har för dålig precision”. Dessa kommentarer är givetvis både anpassningsbara och delningsbara så att man kan dela med sig av kommentarbankar.
  • Möjlighet att markera delar av texten i olika färger och ge kommentarer i texten.
  • Möjlighet att ge fria och fasta kommentarer både per svarsalternativ, per fråga och på provet som helhet.
  • Möjligt att läsa in texter från ordbehandlare i systemet så att eleven kan skriva i Word och sedan ladda upp uppsatsen / provet i systemet för rättning

Kontroll

  • Tidskontroll av när provet görs
  • Elevkontroll av vem som skriver det
  • Stavningskontroll om man vill ha det
  • Både tillgängligt on-line och off-line
  • Möjligt att köra på dator, platta och telefon
  • Programkontroll som låser bort andra program och fönster men tillåter program som definieras i en lista (att använda DigiExam fungerar inte när man vill att eleverna ska få ha tillgång till GeoGebra under provet).
  • Träningsläge med slumpvisa frågor från frågebankar
  • Givetvis möjlighet att exportera frågor, svar och resultat i t.ex. SCORM-standard.

Den som hittar ett verktyg åt mig som klarar detta eller mer, eller som jag i alla fall blir nöjd med, bjuder jag gladeligen på middag och hittelön!

 

Sinusseminariet i Oslo

P1120372Jag fick förmånen att tala på den årliga, två dagar långa förlagsträff för matematiklärare som förlaget Cappelen Damm kallar Sinusseminariet. Där ligger fokus på fortbildning i matematikdidaktik, ämneskunskaper och IKT.

Torsdagskvällen började med att Markus Hohenwarter som är GeoGebras grundare talade om hur GeoGebra lagt upp sin strategi för att överleva de senaste årens teknikskifte med smarta telefoner och plattor och hur de arbetat internt med att säkerställa att de kan fortsätta att överleva framtida teknikskiften. Han presenterade GeoGebras grafräknare för smarta telefoner och GeoGebras nya Exam-mode som låter läraren kontrollera att eleven enbart arbetat i GeoGebra under en provsituation.P1120365

Efter det var det min tur. Jag gjorde en rundvandring i olika sätt att arbeta med IKT i matematikklassrummet och tog bland annat upp användandet av skärminspelningar (screencasting) och video, feedbacksystem, symbolisk algebra, finesser i Excel, GeoGebra och hur man kan jobba med modelleringsuppgifter i undervisningen. Efter det blev det middag och barhäng med Markus, andra lärare, förläggare och författare.

P1120338

Nästa dag talade två norska lärare, Egil Reidar Osnes och Mette Elise Valsgård Bratlie om kompetenser, kollegialt samarbete och undervisning av nyanlända. Norska matematiklärare verkar inte vara så inställda på kollegialt samarbete ännu och jag tror att matematiklyftet verkligen har hjälpt till att få fart på det i Sverige. Å andra sidan är de norska lärarna mycket mer vana vid att använda GeoGebra i undervisningen, särskilt CAS då symbolisk algebra ingår i deras slutexamen. GeoGebra nämns även vid namn i deras läroplan och en hel del läroböcker har med exempel och uppgifter där GeoGebra ingår.

Markus talade sedan igen, denna gång om GeoGebras forum och GeoGebraböcker och hur man kan arbeta kollaborativt i GeoGebra. GeoGebra har introducerat ”följare” vilket gör att ditt GeoGebrakonto börjar fungera som ett socialt nätverk. Det finns även GeoGebraGrupper där man kan skapa klasser och ge dem uppgifter i GeoGebra eller som automaträttade flervalsfrågor etc. I grupper kan elever spara direkt i gruppen och läraren kommer då åt elevernas material.

P1120350

Efter lunch pratade Inger Bergkastet om stöttning av elever och lärare inom ämnet, pedagogiskt och socialt och hon gav många goda tips om vikten av att arbeta systematiskt på skolnivå med ett stöttande klimat. Den viktigaste frågan för eleverna, säger hon, är ”Tycker läraren om mig”. Om inte svaret är ja på den frågan kommer ingen undervisning att fungera.

Hon tog också upp idéer kring bland annat en inledande startuppgift i början på varje lektion som alla bör klara och som kan knyta an från förra lektionen till nästa eller träna viktiga ord i styrdokumenten, eller idéer kring lektionsrytmen och den välplanerade lektionen, exit-tickets, feedback från elever till lärare etc. Hon avslutade med vikten av att ständigt utvärdera sin egen lärandepraktik.

Avslutningsvis fick jag tillfälle att berätta om mitt arbete med differentialekvationer där vi låter datorn lösa ekvationerna och vi fokuserar på problemformulering och analys av lösningarna. På det här sättet kan vi gå längre än traditionellt och studera intressanta system av flera differentialekvationer som t.ex. Lotka-Volterras ekvationer. Inte nog med det, eleverna lär sig även att själva formulera system av differentialekvationer från intressanta egna problem.

P1120369

Föreläsningarna blev filmade. Filmer, presentationsfiler och screencasts kommer att läggas upp på Cappelen Damms webbplats. Länkar kommer men tills vidare kan du rota runt i följande dropboxmapp. Håll till godo.

 

Idéer till hösten

Det är nu det är dags att börja fundera på vilka förändringar som ska ske till nästa år och utvärdera de förändringar man genomfört detta år. Några veckor efter påsklovet kommer majstressen med nationella prov, avslutande av projekt, en exploderande våraktivitet och fågelkvitter i hjärnan. Då hinner man sällan planera inför hösten och i augusti är det nästan för sent.

Nej, det är nu det ska ske. Skriv en lista på goda idéer, förändringar, ambitioner och tänk igenom vad som krävs för ett bra genomförande. Gör en plan, informera kollegorna och beställ grejorna. Prata med schemaläggaren och snacka till dig projekttid i din tjänst.

Här är några idéer ”off the top of my head”:

  • Gör en plan för hur ni ska prata om studieteknik på mentorstiden med stöd av UR’s materiel Orka plugga.  Hitta gärna på övningar som klasserna kan göra för att pröva tipsen i filmerna.
    Orka plugga
  • Börja jobba mot negativa attityder till matematik på de program där det förekommer. Skapa ett åtgärdspaket i laget och arbeta stenhårt under höstterminen i ettan. Se gärna Mattecentrums effektrapport för en del inspiration. Kanske jobba för att undersöka vad attityderna beror på i stället för att bara anta något.
  • Planera in datum för projektansökningar i kalendern så du inte missar något datum, t.ex. denna.
  • Sök upp en kollega som har en teknisk kompetens som du inte behärskar ännu och lär dig den så att du kan använda den i höst. Det kanske handlar om att skaffa ett lärarkonto på Facebook bara för att kunna delta i de gruppdiskussioner som förs i ämnet, både i Sverige och internationellt, eller det kan vara hur du skapar ett Youtubekonto och använder Screencast-o-matic för att skapa korta skärmgenomgångar (du slipper synas i rutan) av olika moment i din undervisning (jag använder det för att skapa beskrivningar av hur man använder GeoGebra för att lösa matematikproblem), eller du kanske vill lära dig hur du använder Socrative, Mentimeter, Kahoot eller något annat verktyg för klassrumsfeedback, eller kanske du bara vill lära dig att skriva kortare meningar.
  • Skaffa en personlig laminator, skriv ut snygga, instruktiva, roliga och/eller uppmuntrande bilder och dekorera ett klassrum utifrån ditt ämne. Uppmuntra kollegorna att göra samma sak utifrån deras ämnen, i de andra klassrummen.

    (från Bowman Dickinson, det finns flera…)
  • Bestäm dig för att ta kontroll över dina bokmärken. Varje gång du hittar en bra sida ska den in på rätt ställe i din bokmärkssamling. Strukturera mappar för ämnen och kurser och moment. På så sätt kan du lätt kopiera länkar till elevernas planeringar sedan. Ha väldigt korta namn på mapparna så får du plats med många bredvid varandra i bokmärkesfältet. Aldrig mera glömma en adress!
    Screen Shot 03-24-16 at 11.28 AM

Vad du än bestämmer dig för att göra:

  • Gör en skriftlig planering för din egen del
  • Dokumentera: Fota, anteckna, blogga…
  • Ta med kollegorna och dela idéerna och resultaten
  • Ha kul!

Skolverkets satsning på naturvetenskap och teknik

Giftmord i litteraturen och kemin. Examensmål och gymnasiearbete. Vikten av laborativt arbete. Några exempel på föreläsningar, workshops och teach-meets som arbetslagen på naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet lyssnat på under den andra av tre planerade heldagar som Skolverket arrangerar. Huvudarrangör och presentatör är Ulla Wredle som tidigare arbetade på Teknikprogrammet hos oss här på Roden.

P1100567

Det här blir ett sätt att arbeta vidare på goda idéer vi redan arbetar med, t.ex. att arbeta tematiskt med examensmålen under hela studietiden (men med olika teman) så att det leder fram mot gymnasiearbetet, men givetvis också ett sätt att få nya idéer, träffa kollegor, nätverka och arbeta med ämnena på ett övergripande sätt inom arbetslagen.

P1100569

 

Nanobeldagen!

Nobeldagen 2015 är också NaNobeldagen 2015, vår egen dag på naturprogrammet där vi idag har delat ut vårt eget NaNobelpris. Vi uttalar NaNobel som om det skrevs ”nano-bell”, för att framhäva att det är ett litet pris jämfört med det stora Nobelpriset. Priset delas ut till framstående elever på Naturprogrammets årskurs 3-elever i Fysik, Kemi, Biologi, Litteratur och i år även Fred.

Nobelmedaljen - undrar hur svårt det är att gravera egna medaljer med de egna pristagarnas bilder med t.ex. 3D-skrivare?

Hela programmet är givetvis finklätt och förväntansfullt när utdelningsceremonin börjar klockan 10.00 och pristagarna tillkännages en efter en. De ringdes upp för ca en vecka sedan av en medlem i NaNobelkommittén och har sedan dess hållit sitt pris hemligt medan de förberett sina tal. Varje pris inleds med en mycket kort introduktion till ämnet av konferenciern, följt av ett videoklipp varefter undervisande lärare presenterar priset och ämnet mer i detalj samt givetvis tillkännager pristagaren och motiveringen till priset. Under nobelfanfar och applåder kommer sedan nobelpristagaren fram och får ta emot ett stort laminerat diplom och en ros ur rektors hand.

Videoklippen är utvalda så att de i så stor utsträckning som möjligt kombinerar wow-känsla, excellens, klassisk musik, humor och korthet. Inte helt enkelt att uppnå men vad sägs om följande två klipp från förra året:

Här är årets spellista.

Vi vill på det här sättet visa vår uppskattning för elever som utöver att vara duktiga i ämnena, också visar särskilt intresse, entusiasm och engagemang för ämnet. Det är inte alls självklart att det är den duktigaste eleven som får priset, snarare är det den mest intresserade eller den som troligast kommer att gå vidare i ämnet. Här spelar också valet av gymnasiearbete viss roll vid valet av pristagare.

Det går givetvis att utforma ett liknande firande på väldigt många sätt, men vi har valt att härma det stora utdelandet så långt det går för att rida på en vinnande idé. Vi försöker alltså hålla på högtidlighet och festlighet i nano-skala och bjuder efter själva utdelningen in till hemgjorda snittar, noblesse och mingel.

P1090821

När jag nu sitter i soffan framför TV:n och tittar på den stora Nobelbanketten så imponeras jag givetvis av glitter, elegans och fullkomligt fantastiska musikaliska framträdanden, men den varma känslan i ryggraden kommer från att ha sett våra duktiga elever glädjas åt varandra när de fem pristagarna mottog sina NaNobelpris tidigare i morse.

De är för de eleverna jag klär upp mig den tionde december varje år.

 

Det som krävs (lÄ5lY4t3t)

Jag har just skrivit klart en bok. Det vill säga, det är samma bok som sist, men jag har just översatt den klart till engelska, strukturerat om innehållet, gjort om alla diagram och lagt till lite nytt material. Det vill säga, det är ju inte riktigt klart ännu, men första manuset är inlämnat i alla fall.

Så här gör jag ibland!

The Bookworm

Det är ganska mycket pyssel med att skriva en bok. Det krävs struktur och flit och förmågan att ”pusha” – att trycka bort allt annat och bara se till att få det gjort. Jag vet, det tillkommer korrekturfixande och indexskapande och annat smått och gott men det mesta gjorde jag trots allt klart för ett par timmar sedan. Det känns befriande.

Men jag undrar hur många som kommer att läsa den. Det är sant; det är en handbok, knappast gjord för att läsas från pärm till pärm, men ändå avsedd att läsas på djupet; ett stycke i taget, och jag undrar…

Vi har läst för alla våra barn tills ögonlocken fallit och vi upprepat meningarna tre gånger och till slut somnat med dem. Vårt hem är så fullt av böcker att jag tillämpar Extended Living (Compact Living är för amatörer) och har hälften av mina böcker på jobbet. Vi diskuterar böcker och både uppmuntrar och kräver av dem att de läser, men jag undrar ändå…

Jag hade faktiskt aldrig lagt märke till detta förrän jag skrev detta inlägg.

Böcker är sensuella och kärleksfulla

Jag ser att 10-åringen, den yngsta, är ganska motvillig till att läsa och att det bara är 22-åringen, den äldsta, som önskar sig böcker i julklapp.

Jag ser att skolans SF-bibliotek på naturvetenskapsprogrammet (ett exempel på vad Extended Living kan åstadkomma) lånat ut två böcker under 2015, men 15-20 böcker under 2008.

Jag hör eleverna på naturvetenskapsprogrammet klaga på att läroböckerna är svåra att förstå.

Jag ser sällan ungdomar läsa tidningen. De säger att de får reda på nyheter snabbare via de nya medierna – vilket är sant, jag är själv där och vet hur det fungerar – men jag undrar ändå…

Jag undrar var de djupa analyserna kommer in. Jag undrar var den riktigt djupa förståelsen och förmågan att läsa mellan raderna ska utvecklas. Jag undrar var framtidens författare, debattören, analytiker och skribenter gömmer sig.

Det är tidens tecken säger du. Men en vind kan bli en orkan och på hösten behöver vi se om vårt hus.

Andra medier tar över en del funktioner säger du. Men historien visar vad som händer om vi berövar folk sin historia och litteratur.

Det är inte så farligt, de som behöver kommer att lära sig läsa bra, men de flesta behöver inte läsa på djupet, säger du. Men det är oerhört farligt att börja vandra på en väg som leder till vi och dom. Se hur det redan ser ut omkring oss idag.

Det här var för länge sedan - Nu är det mycket mer :-)

Matematikbibliotek

Jag är därför väldigt glad att Rodengymnasiet så fort som möjligt tar sig an skolverkets senaste satsning; Läslyftet. Uppbyggt på samma sätt som Matematiklyftet med öppna moduler och kollegialt samarbete med handledare tar det ett samlat grepp om läsningens betydelse i alla ämnen, från låga åldrar till gymnasiet. Bara för att eleverna läser sämre nu än förr måste det inte vara så, och skolan har här, som så ofta annars, en stor roll – kanske den största – att fylla. Vi har inget att tjäna på att låta svaga elever kämpa själva med svåra texter. De behöver hjälp och det är vår plikt och vårt uppdrag att hjälpa dem, oavsett vilket ämne vi undervisar.

För om jag ska lära dig matematik, måste du först kunna läsa.