Rodenandan

Själv minns jag min egen studietid på Rodenskolan (som den hette då) som en mycket ljus tid i mitt liv. Självklart är ungdomsåren viktiga år i ens liv då det händer mycket, men jag minns också att det var en mycket trevlig stämning på skolan under min gymnasietid. Många lärare var positiva och det var en mycket god relation mellan elever-lärare samtidigt som en ömsesidig respekt fanns. Vid enstaka tillfällen hörde man någon lärare prata om ”Rodenandan” och även om jag inte är helt säker på vad som menades med den, så måste jag säga att man verkligen kände av den i form av god stämning.

När jag detta läsår kom tillbaka till Rodengymnasiet, nu som lärare, skedde det samtidigt som en äldre lärare gick i pension och denne nämnde då just Rodenandan i sitt avskedstal. Fanns den kvar undrade jag för mig själv?

Jodå! Även om kanske inte just begreppet Rodenandan nämns så ofta så finns den kvar, i alla fall om man med begreppet menar en trevlig och god stämning med ömsesidig respekt mellan elever och lärare. Exemplen jag fått under läsåret är många:

När eleverna mangrant önskar trevlig helg på fredagen blir man inte längre förvånad.  

Innan lov önskar elever inte bara ett ”bra lov” innan man själv hinner säga det, utan några frågar också efter lovet om man har haft ett bra lov. ”Vad bra, om du har det bra är vi nöjda” fick jag till glatt svar av några elever efter höstlovet, när jag svarat på frågan om jag haft ett skönt lov.

Då jag en eftermiddag på skolan drabbades av begynnande magsjuka bad några elever mig omsorgsfullt att sätta mig ner och vila och frågade om de kunde göra något eller hjälpa till på något sätt. Och när jag efter ett fåtal dagars sjukdom kom tillbaka var det flera elever som hälsade ”vi har saknat dig” (jag som trodde eleverna blev glada när man var sjuk) eller ”mår du bättre nu?”.

Elever håller upp dörrar och tackar när man gör detsamma och när vi spelade bowling med ettorna kom flera av dem fram och tackade efteråt, vilket ju kändes kul när man gjort något extra för dem.

Även i klassrummet upplever jag en god stämning med respektfulla diskussioner och där även svåra eller känsliga ämnen kan diskuteras utan att några börjar larva sig etc. Jag hör aldrig någon elev ”käfta emot” vid de få tillfällen tillsägelser behövs, tvärtom har flera uttryckt sig positivt om att man som lärare säger till vid behov.

Självklart händer och kommer det att hända negativa saker även här på Roden, men så länge grundstämningen är god och Rodenandan i form av ett trevligt socialt klimat råder så tror jag att dessa händelser lättare går att hantera och goda relationer och trivsel är ju också en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i undervisningen.             / David Karlsson, Sam-programmet