I början av mars åkte jag på en studieresa till London. Med på resan var representanter från Academedia, Microsoft, Nacka kommun, Expressen, Kodcentrum en läroboksförfattare och Skolverket.

Resans syfte

Syftet med resan var att studera hur och varför England har infört ämnet Computing i skolan. Det var föredrag av tjänstemän från olika departement som redogjorde för processen. Samtliga barn från fem år upp till 15 år skall studera ämnet i skolan. I de lägre klasserna är det klassläraren som är ansvarig för undervisningen och i de högre finns det speciella lärare som undervisar. Man hade tidigare undervisat i ämnet ICT, dvs vårt IKT. Nu ville man också få in programmering och vad man använder datorer och nätet till. Bl a lär man ut källkritik, nätetik och datasäkerhet. Syftet är inte att alla skall bli programmerare utan förbereda barnen/ungdomarna för den digitala värld som de lever i.
Ett argument för att det skall vara ett ”digitalt” ämne på schemat för alla var liknelsen med att vi lever i en biologisk värld alltså studerar vi biologi eller vi lever i en historisk värld allts studerar vi historia osv. Och följaktligen eftersom vi lever i en digital värld måste alla medborgare ha digital kompetens.
CAS är en organisation som jobbar på nationell nivå för att stötta lärare så att de får nödvändiga kunskaper. Programmet är i sin linda men på ett halvår har de engagerat 45% av alla skolor!! CAS för fram begreppet Computational thinking som en modell för problemlösning som kan genomsyra alla ämnen.
Läroplanen i ämnet är flexibel och skolorna har frihet att anpassa den till det samhälle som skolan befinner sig i. De är också väldigt beroende av volontärinsatser från närsamhället. Då i form av kompetens från företag och högskolor.

Skolbesök

Vi gjorde tre skolbesök. Lite besvikna blev vi. Det vi fick se var i våra ögon väldigt traditionellt med datasalar och en specialist som skötte undervisningen. Kopplingen till övriga ämnen såg vi inte så mycket av fast det är deras målsättning att det skulle kopplas ihop med andra ämnen. Det sista skolbesöket var vid en grammar school för flickor som är motsvarigheten till gymnasium. Vid en sittning med fem flickor ställde jag frågan: Om du skall övertyga en kompis att läsa Computing mer specifikt programmering, vad säger du då? Du får bara välja ett argument.
Svaren blev:

• man får vara oberoende
• skapa något själv
• man lär sig tänka out of the box
• utvecklar kreativitet övar på problemlösning,  och det bästa av allt i mitt tycke:
• man lär sig uthållighet vilket du har stor nytta av i alla studier och i yrkeslivet. Hårt arbete betalar sig i längden och man lär sig att misslyckas och inte ge upp utan försöka igen.

Flickorna tänkte inte i första hand bli programmerare men de hade kommit fram till slutsatsens att kan man programmera får man så mycket mer på köpet som de hade nytta av i alla sina studier.

För mig trillade polletten ner. Här har vi starka argument varför vi skall lära barn och ungdomar att koda. Inte bara för att det saknas och kommer att saknas programmerare utan för att det kan leda till bättre studieresultat över lag.

Frågeställningar

Då kom nästa fråga som jag tog med mig hem. Varför är det bara teknikprogrammets elever som skall studera programmering? Det borde vara öppet för alla. Det kan vi ordna. Vi erbjuder det som en kurs inom de individuella valen. Vi diskuterade detta under resan. Frågan är om eleverna kommer att välja detta ämne framför ämnen som ger högre meritpoäng?
Kan man lyfta frågan politiskt så att även programmering också ger högre meritpoäng? Hur skall vi locka duktiga programmerar till att vilja jobba som lärare med halva lönen och mer jobb? Vi träffade två lärare som sadlat om från att ha varit programmerare till att bli lärare vid 40-års ålder.

De bytte karriär för att de knackat kod färdigt och ville göra något som kändes socialt viktigt och byta negativ stress mot positiv stress.

Nästa problem: om vi lyckas ragga upp dessa duktiga människor som vill byta riktning i livet, hur fixar vi deras lärarlegitimation så att de kan undervisa både inom yrkesförberedande program där det inte krävs legitimation och inom de högskoleförberedande programmen där det krävs?

Är det ett fall för Fridolin? Kanske kan man anställa duktiga programmerare på kommunal nivå som blir en resurs för hela kommunen?

Länkar

Här följer ett antal länkar till resurser som man skapat i England för att stötta lärare och elever i utvecklingsarbetet med ämnet Computing.

• Code club pro http://www.codeclubpro.org/ Digitalme http://www.digitalme.co.uk
• Turtlesystem http://www.turtle.ox.ac.uk
• Codeacademy  http://www.codecademy.com/
• Apps for good http://www.appsforgood.org
• Barefoot http://barefootcas.org.uk
• Quickstart computing http://www.quickstartcomputing.org

I Sverige finns det ett antal goda exempel på initiativ som handlar om att lära elever programmering. Kodcentrum http://www.kodcentrum.se/

• Kodakademin i Säffle http://www.mynewsdesk.com/se/compare/tag/kodakademin-saeffle
• Framtidens språk http://xn--framtidenssprk-xib.se/radsmedlemmar
• Patwic http://patwic.com/ Teacherhack http://teacherhack.com/programmering/ som bl a Karin Nygårds varit med och tagit fram. Hon vann Guldäpplet 2014.

Johan Cedergren, digimentalist.