Appropå ”Gretaeffekten” i hela världen i dag fredag 15 mars 2019

Med anledning av klimatstrejken, vill vi lärare säga till er ungdomar att vi gör allt vi kan, och kommer att fortsätta att göra allt vi kan för att ge er de verktyg som ni behöver för att anta de utmaningar som både nuet och framtiden bjuder oss. Ni kommer att behöva vässa era ”21 st century skills” som vi arbetar med i skolan. Det handlar om att argumentera, träna retorik, vara källkritiska, hantera digitaliseringen, lära och se historia, tolka, analysera, försöka förstå och lära om miljön och världen, samarbeta med andra och våga ta plats! Vi och ni har ett viktigt jobb som pågår och väntar. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.

 

Kicki, Thomas, David och Bosse SAM – int.IMG_0285

Läslyft blir Lärlyft?

Vi närmar oss slutet på detta läsår då vi arbetat med Läslyftet som kompetensutveckling. Vi har lärt oss att språkutveckling sker hela tiden, i alla ämnen, och att det är alla lärares ansvar, inte bara språklärarnas att lyfta elevernas läsande och skrivande. Vi har tillsammans läst och diskuterat mängder av artiklar: om kritisk läsning, om textanalyser, om olika läsarter, om läsning i yrkesämnen mm. Vi har utvecklat vår undervisning och har fått verktyg för att utveckla våra arbetssätt, som kan leda till ökad språkutveckling hos våra elever. Även om vi avslutar Läslyftet med stadsbidrag så kan vi fortsätta Läslyfta, eller kanske vi ska kalla det Lärlyfta? Skolverket har nämligen bytt och utvidgat både namn och innehåll i portalen, från Läslyftet till Lärlyftet.

En av modulerna jag själv tittat närmare på är den nya modulen för svensklärare som handlar om perspektiv på litteraturläsning. Här hittar jag en intressant artikel skriven av professor Anders Öhman, vid Umeå Universitet, Att Skugga intrigen. Ungefär i samma veva som jag hittar och läser artikeln, möter jag Öhman i ett annat sammanhang, i en kurs jag just nu läser, Ungdomsromanen i samtiden vid Umeå universitetet. Både i kursen och i modulen om litteratur får jag möta hur Anders Öhman lyfter en sorts litteraturdidaktisk metod för läsning, då man fokuserar på intrigen i en berättelse. Mer om intrig och vad det innebär finns att läsa i Litteraturdidaktik, fiktion och intriger (Öhman, 2015). Metoden att skugga intrigen, fokuserar på händelseförloppet (intrigen) med dess syfte och tilltal i en fiktion. Genom att skugga intrigen kan man komma in på frågor som: Vad hände med den eller den karaktären? Varför gjorde hon inte så i stället? Vad betyder det att hon stannade kvar? De möjliga frågorna är oändliga men poängen är att utgå från förståelsen av berättelsen.

Varför ska vi då ägna oss åt att gå in på djupet i en fiktiv värld, när det är så mycket annan läsning som vi måste göra? Läsningen har enligt tradition ofta handlat om att man ska lära sig att läsa kritiskt. Det är självklart viktig läsning, men om man bara fokuserar på det kan det leda till att läsaren på förhand distanserar sig från berättelsen för att försöka hitta felaktigheter eller något att vara kritisk mot, eller kanske läsaren specifikt letar efter könsroller, ideologier. Kritisk läsning är ett måste, men för att kunna behärska kritisk läsning, krävs att man tagit del av hela berättelsen. Man måste först uppleva för att kunna reflektera över vad man upplevt, menar Öhman. För att elever ska kunna göra analyser av det lästa, få syn på frågor som texten vill ställa, så behöver de få god läsförståelse. En läsare behöver utveckla en förmåga att omvandla ord till bilder, man behöver det för att bli fångad av historien, och fortsätta läsa.

Det jag tagit del av hittills i nya Lärportalen har inspirerat mig att ta reda på mer! Jag ser fram mot att fortsätta läsa mer om att skugga intrigen, jobba med det med eleverna samt fortsätta hitta nya områden att arbeta med, tillsammans med kollegor och elever.

 

 

En eftermiddag på Stockholms universitet!

_TJA4930Den 15 mars var det dags för våra drygt åttio treor på Samhällsvetenskapsprogrammet att besöka Öppet hus på Stockholms universitet. Med ena benet i gymnasiet och det andra på väg ut ur gymnasiet, kan det vara kul och intressant att få en inblick i universitetsvärlden. Vi fick gå på många intressanta prova på-föreläsningar som väntade i hörsalarna, det handlade om nationalekonomi, genusvetenskap eller pedagogik och mycket annat. Det bästa av allt kanske var de guidade turerna av studentkåren och också att få höra mer om studentlivet.

Stämningsfullt Luciatåg

 

luciatag-2

Vad är en Luciadag utan Luciatåg? I år fick vi avnjuta ett stämningsfullt klassiskt men också modernt luciatåg framfört av elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Framförandet inleddes med versläsning av Lucia. Verserna brukar ju av tradition ha något viktigt att förmedla om frid och fred. Så även detta år. Versen som lästes av Lucia (egenproducerad av eleverna själva) handlade om jämlikhet och om alla människors lika värde, den handlade om öppenhet och tolerans i vårt samhälle. Genom hela framträdandet löpte en röd tråd spunnen av både allvar och humor, så nu bär vi  med oss det hela dagen, tack alla elever!

 

En dag med fokus på lugn och ro

I dag är en dag med fokus på lugn och ro på Samhällsvetenskapsprogrammet. I en allt mer stressad miljö behöver vi i bland stanna upp och tänka till, varva ner och ta det lugnt. Samhällsvetenskapsprogrammet är det största programmet på Rodengymnasiet med flest antal elever, här samsas 224 elever i en korridor (och vi lånar lite utrymme av ekonomerna). Det kan lätt bli lite trångt och när alla ska förflytta sig samtidigt krävs det högertrafik och att man planerar sitt vägval. Arbetsro är också viktigt för att kunna plugga och kunna koncentrera sig, så i dag den 8 december är det därför dags med en dag där lugn och ro är i fokus. Vi startade upp med yoga i aulan på morgonen för att sedan fortsätta  övriga lektioner, och då med tanken att försöka att stressa mindre, fokusera på studierna och ta det lite lugnt…

yoga

BFL-mässa och avslut…

Så har det till slut gått två år sedan vi startade implementeringen av BFL, formativt arbetssätt eller vad vi nu vill kalla det. Vi har under två år hunnit med så mycket. Vi har haft workshops kring nyckelstrategier, vi har läst litteratur, vi har arbetat med kollegialt lärande i TLC-grupper och vi har haft besök av Dylan Wiliam. Det sista året har alla lärare på skolan arbetat i egen valda fördjupningsgrupper kring formativt arbetssätt och BFL, och då fortsatt med strukturen kring TLC – möten. Vi har delat, prövat, utvecklat metoder och arbetssätt!

Här är några exempel på vad några fördjupningsgrupper har arbetat med under året: Att skapa former för högkvalitativa grupparbeten, att arbeta med elevernas bearbetning av feedback, att skapa metoder för att förbättra och förenkla arbetet med matriser, att utveckla kamratbedömning, SNI (Samhällsvetenskapliga frågor med ett Naturvetenskapligt Innehåll, ett sätt att arbeta elevaktivt inom naturvetenskap, som anknyter till BFL), att utforma en provfrågebank med högkvalitativa frågor, att utveckla metoder och verktyg för att få eleverna att äga sitt lärande t ex genom metaskrivande, att skapa ett bibliotek av elevarbeten på olika nivåer, att utveckla OneNote som verktyg i arbetet med BFL, att utarbeta av metoder för att få teknikelever att ta vara på och använda feedback och självreflektion i alla ämnen.

På vår BFL – mässa som gick av stapeln 13 juni 2016, visade alla grupper upp vad de arbetat med under läsåret. Det var mycket imponerande att se alla gruppers arbeten presenteras under mässan. Något som genomsyrade presentationerna var att elevernas röster (och ansikten) både hördes och sågs, i form av elevmedverkan, i filmer, intervjuer eller textexempel mm. NU kan vi bygga vidare på våra färdigheter, kunskaper och nya erfarenheter som vi tillägnat inför framtida projekt! Vi riktar in siktet mot Läslyftet!

Läslyftet på Rodengymnasiet 2016/17!

Vårt två år långa BFL – projekt går nu mot sitt slut, men den formativa bedömningen och det formativa förhållningssättet kommer leva vidare i vår undervisning här på Rodengymnasiet. Det formativa kommer att smälta in på ett naturligt sätt i vår nya gemensamma satsning, Läslyftet. Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. I Läslyftet deltar samtliga lärare i alla ämnen, samt bibliotekspersonal. Syftet med Läslyftet är att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen i alla ämnen. För mer information om Läslyftet, gå in på länkarna nedan.

Läslyftet – Skolverket

Läs – och skrivportalen

Prova på dagen – då vi välkomnar de nya ettorna!

Tja tja bloggen! 😉

Den 29/1 är det prova på dag på Rodengymnasiet. Vi är två tjejer från samhällsvetenskapsprogrammet i åk 2, som ska uppdatera er om allt som skedde under dagen. Dagen påbörjades i aulan, där alla elever från samhällsvetenskapsprogrammet åk 2, lärare och 9:or samlades och gick igenom dagens schema. Dagens uppgift var att olika grupper skulle ta reda på hur värnplikten fungerar i olika länder, olika länder som grupperna tilldelades. Alla grupper gick och satte sig i varsitt grupprum och satte igång med uppgiften.

Elever arbetar i grupper

Efter ett tag tog grupperna en paus från uppgiften och minglade. Vi tog möjligheten att gå runt och prata med 9: orna om hur dagen har varit hittills. Vi fick lite olika åsikter. En grupp tyckte att det inte var en så rolig uppgift att göra vid första besöket på skolan, men de tyckte att det var helt okej och roligt ändå. De andra grupperna tyckte ungefär likadant, men det fanns lite olika åsikter om hur uppgiften upplevdes.

gruppbild 2

Sen var det dags att återsamlas i aulan och höra de olika gruppernas redovisningar. Grupperna skulle då argumentera för att deras land har den bästa värnplikten och de skulle även lägga till sina egna erfarenheter.

gruppbild 5

Grupperna tilldelades olika platser i aulan där de fick argumentera mot en annan grupp. Det argumenterades för fullt och alla var insatta! När grupperna kände sig klara fick de rösta på hur de upplevde kvaliteten på upplägget och arbetsuppgiften. Majoriteten röstade på att det var bra. Slutligen blev det dags för lunch, då gick vi och åt tillsammans allihop.

bild nr 6

Efter en lärorik dag med många roliga upplevelser så var det dags för att gå hem. Vi hoppas att vi får se er snart igen!

Text och bild: Nansi och Madelene SA 14 A

Språket – nyckeln till att förstå kunskapskraven

Hur får vi eleverna att förstå kunskapskraven? Hur får vi eleverna att veta vad de behöver utveckla för att nå sina mål? Hur får vi lärare eleverna att äga sitt eget lärande? Svenskläraren är en central person som ansvarar för elevers språk -och kunskapsutveckling och ämnet svenska.  Sofia Ask, lektor och forskare i svenska vid Linneuniversitetet i Växjö, beskriver ämnet svenska som det största ämnet i skolan. Ask tar också upp att språket bär undervisning och lärande även i de andra ämnena som finns i skolan (Språkämnet svenska, 2012). Därför har svensklärarens speciella kunskap om språk och språkutveckling en nyckelroll då det gäller att synliggöra ord och begrepp i styrdokumenten på skolan.

Nivåerna för betygsstegen E, C, A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Tabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att eleverna ska för möta samma begrepp i så stor utsträcknings som möjligt och hela gymnasieskolan kan utveckla en gemensam samsyn av progressionen mellan de olika betygsstegen (Gymnasieskola, 2011).

De olika delarna i ämnesplanerna hänger ihop, syftet och det centrala innehållet samt kunskapskraven. Det är dessa dokument som lägger grunden till vad vår undervisning ska handla om. De bestämmer också hur vi ska bedöma elevernas arbeten. För att eleverna ska kunna veta vad de ska kunna måste de känna till kunskapskraven och förstå hur de är kopplade till undervisningen, de måste också begripa vad som står där i. Skolan behöver som vi nämnde tidigare, en gemensam samsyn på progressionen i kunskapskraven. Till detta hör också att skolan bygger upp ett gemensamt språk kring ämnesplanerna och minskar det faktum att kunskapskraven tolkas olika av olika lärare och elever. Roger Fjellström lyfter i Betygsättandets etik (2002) att det är oklart hur betygskriterier (nu mer kunskapskrav 2015) ska tolkas och tillämpas i värderingen av elevernas prestationer, det finns alltså ett spelrum för skolledare och lärare att tolka läroplanen där deras omdöme sätts på prov.

I Att döma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag (2014) menar författarna att elevaktiv bedömning främjar lärandet för eleverna. De menar att en eleverna genom undervisningen måste få lära sig att bedöma sitt eget och andras arbeten. När eleven lär sig vad som behöver lära sig s.k. metavetande, utvecklas det egna lärandet och det frigör tid för lärarna. För att göra detta möjligt behöver eleverna involveras i bedömningsprocessen, vi kan börja tala om begreppet formativ bedömning eller bedömning för lärande. Att tydliggöra målen och kunskapskraven är en del i den formativa bedömningen, till detta hör att vi skapar ett gemensamt språk kring ord och begrepp i styrdokumenten.

I svenska och i ett flertal andra kurser skulle det kunna handla om att konkretisera begrepp i kunskapskraven, exempelvis vad menar läraren när hen säger att resonemangen måste bli mer nyanserade eller fördjupade? Läraren behöver visa detta med konkreta exempel i elevens egen text och även i modelltexter. Författarna tar vidare upp att ett problem som eleverna har då det gäller återkoppling är att de har svårt att använda den konstruktivt. Detta beror dels på att de har svårt att förstå begrepp i styrdokumenten, dels har det visat sig att elever tror att begåvning är någonting medfött och statiskt, och att de genom detta rutinmässigt undviker utmaningar och då inte använder sig av återkopplingen.

Ett möjligt sätt att arbeta med att konkretisera så väl progressionsord som kunskapskrav för eleverna är som sagt att titta på modellexempel. I Att följa lärande (2013) föreslår Dylan Wiliam just detta, att arbeta med modellexempel som eleverna får rangordna och analysera. Vårt förslag är att till att börja med låta eleverna undersöka och konkretisera kvalitétsskillnaderna modellexemplen emellan med egna ord, för att sedan knyta elevernas egna beskrivningar till kunskapsmål och progressionsord. Att börja med konkreta exempel för att sedan knyta dem till abstrakta ord, istället för omvänd ordning, verkar enligt oss många gånger göra så väl målen som progressionsbegreppen tydligare för eleverna.

För att hjälpa eleverna att äga sitt eget lärande, behöver lärare i sin undervisning låta eleverna träna på att lära sig och ta emot återkoppling, de måste också i undervisningen få möjlighet att använda sig av återkoppling som hen fått och sedan få göra om en liknande uppgift och då få möjlighet att förbättra sitt arbete. Återkopplingen bör alltså vara framåtsyftande och den måste vara konkret. Att döma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag belyser flera olika sätt att ge feedback och återkoppling på, som t ex gruppbaserad återkoppling, kamratbedömning och användandet av modelltexter.

Bedömningens betydelse och att förstå kunskapsprogressionen är som vi tidigare nämnt av stor vikt för att hjälpa eleverna att äga sitt eget lärande. Dylan Wiliam lyfter i sin bok fem nyckelstrategier som hjälper läraren med att arbeta och bedöma formativt. Dessa fem nyckelstrategier är: att tydliggöra lärandemål, att identifiera tydliga tecken på lärandet, att ge återkoppling som utvecklar lärandet, att aktivera eleverna som resurser för varandra samt att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer.  (Att följa lärande, 2014).

Vi nämnde tidigare vikten av att undervisningen formas för att göra eleverna delaktiga i bedömningsprocessen.  För att det ska bli möjligt behöver läraren lyfta ut de centrala områden som finns i kursen och utgå från detta då hen gör sin planering. Läraren bör sedan fundera på vilka kunskapskrav som ska ingå i de olika uppgifterna samt hur eleverna ska bedömas. I undervisningen ska sedan eleverna ges möjligheter att diskutera ord och begrepp som hör till de uppgifter eleverna ska göra. Läraren kan göra en alignmentmatris och visa för eleverna. Vidare ska eleverna enligt vår mening, ges möjlighet att ge varandra feedback i grupper, samt bearbeta egna texter efter återkoppling.

Så hur får vi eleverna att förstå kunskapskraven? Hur får vi eleverna att veta vad de behöver utveckla för att nå sina mål? Hur får vi lärare eleverna att äga sitt eget lärande? Svaret är inte så enkelt, eftersom en mängs faktorer spelar in, men genom att arbeta formativt och skapa ett gemensamt språk kommer vi en bra bit på vägen.

 Litteratur

 Ask, S. 2012. Språkämnet svenska: Ämnesdidaktik för svensklärare. Studentlitteratur.

Fjellström, R.2002. Betygsättandets etik. I att döma eller bedöma, Skolverket.

Grevette, A. Israelsson, M, Jönsson, A. 2014. Att bedöma och sätta betyg: tio utmaningar i lärarens vardag. Natur & Kultur.

Gymnasieskola 2011. 2011. Skolverket.

Wiliam, D. 2013. Att följa lärande. Studentlitteratur.

Reflektioner efter A network experience med Dylan Wiliam

Tisdagen den 24 mars åkte vi till Göteborg för att delta på A network experience som anordnades av Lin education. Professor Dylan Wiliam var dagens huvudperson och fokusområdet var, så klart, formativ bedömning. Bland annat diskuterades problematiken kring begreppet Formativ bedömning. Formativ bedömning står för många olika saker och används också olika av olika personer, vilket märks inte minst i vetenskapliga avhandlingar (ytterligare ett av dagens fokusområden). Att få ett gemensamt språk kanske är en av de viktigaste faktorerna med att diskutera formativ bedömning och formativa arbetssätt i TLC – grupper. Alla lärare är olika, precis som elevgrupper är olika, och vi kan aldrig upprepa samma sak år efter år i undervisningen, eftersom vekligheten förändras och vi måste anpassa oss efter den.

Formativ bedömning handlar om flera lager av bedömning, det handlar om ett förhållningssätt där olika bedömningar i olika situationer leder oss rätt. Vi lärare bedömer var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, så att vi kan planera lektioner och lärsituationer efter det, vi bedömer läget för att kunna navigera vidare i vår undervisning, och i slutänden bedömer vi vilka kunskapskrav eleven uppnått. På vägen dit behöver vi bedöma vad eleven behöver utveckla för att nå sina mål och kommunicera detta med eleven. För att eleven ska nå sina mål så måste vi också sträva efter att ge eleven möjlighet och verktyg att kunna bedöma sina egna kunskaper och kvaliteter. För att komma dit behöver först och främst vi lärare veta vart eleverna ska, och vi måste bedöma om de uppgifter vi har verkligen prövar och tränar de förmågor som krävs för att nå dit. Ett led i det hela är att sätta ord på styrdokument och själva processen, och tala med eleverna om detta, så vi får ett gemensamt språk. En process är svår att se i förväg och kan kännas luddig medan man är inne i den, men när vi väl etablerat ett gemensamt språk så kan vi tala om mål och kunskapskrav. Detta är ett omfattande arbete och det kräver en ständig bedömning av läget, så att vi kan forma undervisningen efter var vi befinner oss. I detta arbete kan vi inte arbeta tyst och för oss själva. Vi behöver diskutera och lyssna på varandra, vara ödmjuka och ge varandra konstruktiv feedback. Kollegial feedback i TLC-möten behövs och fungerar bra om gruppen talar samma språk, är bredd att lyssna, och att dela med sig av vad som går bra och vad som är svårt. Lev Vygotskij  proximala utvecklingszon gäller även för oss lärare.

Att få ett gemensamt språk kring lärande har positiva effekter både för utveckling av undervisningen och för samtalen och kommunikationen med eleverna. Då vi talar om formativ bedömning finns många olika tolkningar kring vad det faktiskt är och står för. Kanske kan det bero på att begreppet uppfattas och används olika i forskningssammanhang? Viveca Lindberg, en av föreläsarna under dagen,  presenterade ny och intressant forskning kring frågan. Hon har bland annat undersökt på vilka sätt formativ bedömning uppfattats och använts i forskningssammanhang, under senare år. Hon presenterade att begreppet formativ bedömning används i antingen snäv eller vid betydelse. I den snäva betydelsen framstår begreppet som instrumentellt och i den vidare tolkningen framstår formativ bedömning som ett komplext fenomen på flera olika nivåer, allt från styrning, klassrum, lärarutbildning till lokalt utvecklingsarbete. Med tanke på detta är det inte så konstigt att vi definierar begreppet på olika sätt?  Begreppet är värt att vrida och vända på, så att de som arbetar med formativ bedömning i exempelvis ett lokalt utvecklingsarbete talar om samma saker.

Carin    Kicki