Formativa framgångar på Rodengymnasiet

Rodengymnasiet har sedan höstterminen 2014 arbetat med att utveckla ett formativt förhållningssätt och en formativ praktik. Som ett led i detta utvecklingsarbete utfördes under vårterminen 2015 en enkätundersökning hos skolans lärare, utformad med Christian Lundahls bok Bedömning för lärande (2011) som underlag. Undersökningen gick ut på att se i vilken grad lärarna dels hade ett formativt förhållningssätt till sin undervisning, dels hur de i så fall hade implementerat detta i klassrummet. Vårterminen 2016 upprepades sedan studien, för att undersöka om någon progression hade skett mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade på en positiv utveckling, både inom de förbättringsområden som hade identifierats 2015, och inom de områden som samtidigt hade identifierats som Rodengymnasiets styrkor.

Förbättringsområden under 2015 var Att undvika att ge sifferomdömen under pågående kurs, Omarbetning av mål och kunskapskrav, Kamratbedömning samt Självbedömning. Rodengymnasiets lärare hade enligt 2016 års undersökning förbättrat sig inom samtliga av dessa områden, jämfört med resultatet år 2015. Som exempel kan påståendet Att eleverna själva kan återge betygskriterierna med egna ord lyftas fram: 2015 svarade 53% av lärarna att de inte instämde i detta påstående, en siffra som 2016 hade sjunkit till 23%. Ett annat exempel är påståendet Att läraren låter eleverna identifiera styrkor och svagheter i varandras arbeten: 2015 svarade 44% av lärarna att de inte instämde i att de lät eleverna göra detta, medan denna siffra 2016 sjunkit till 29%. Ytterligare ett förbättringsområde där Rodengymnasiets lärare har utvecklats positivt rör Att låta eleverna regelbundet använda sig av självbedömning: 2015 var det 38% av lärarna som inte arbetade med detta, vilket 2016 hade minskat till 20%.

BFl 2016 bild 1

Även då det gäller Rodengymnasiets styrkor från 2015, Att regelbundet kontrollera var eleverna befinner sig, Att ge återkoppling som för lärandet framåt, Att ge möjlighet till bearbetning efter feedback och Att se sambandet mellan bedömning och självkänsla, har Rodengymnasiet utvecklats positivt. Den största progressionen rör påståendet Att läraren ger omedelbar återkoppling för att hjälpa eleverna att nå nästa steg i sitt fortsatta lärande, vilket 63% av lärarna instämde i 2015, medan 73% av lärarna instämde i detta enligt 2016 års enkät. Även påståendet gällande Att läraren ger återkoppling som tillgodoser den enskilda elevens behov förtjänar att lyftas fram, där 66% av lärarna instämde 2015, en siffra som 2016 hade ökat till 73%.

BFL 2016 bild 3

Utöver detta visar 2016 års undersökning nya styrkor hos Rodengymnasiets lärare. Framförallt går att konstatera att kompetensen inom Att ge relevant feedback har ökat. Då det gäller så väl Att läraren ger återkoppling som inrymmer kriterier för hur uppgifter ska lösas framgångsrikt, Att läraren ger återkoppling som främst handlar om att hjälpa eleverna att förstå kvalitet och brister i sina arbeten samt Att läraren i undervisningen ger eleverna möjlighet att visa att de förstått de bedömningar de får, så svarar hela 82% av lärarna att de instämmer i samtliga av dessa påståenden. Sammanfattningsvis går det att, utifrån resultaten från de båda enkätundersökningarna, konstatera att Rodengymnasiet har gjort många formativa framsteg, så väl gällande ett formativt förhållningssätt till sin undervisning som hur detta har implementerats i klassrummet.

BFL 2016 bild 2

 

Att tydliggöra mål genom kvalitetsanalys

Ett viktigt delmål inom BFL och formativ bedömning är att eleverna ska förstå vart de är på väg.  Många gånger har jag och säkert många med mig börjat olika kurser med att diskutera kunskapskrav och centralt innehåll för de aktuella kurserna i fråga, och säkert är vi också många som är överens om att kunskapskraven sällan upplevs varken som speciellt konkreta eller särskilt greppbara för eleverna. Begreppen i kunskapskraven är svåra att förstå, särskilt om man inte redan besitter de aktuella kunskaperna ifråga. Det är svårt att känna igen vart man ska, om man inte redan varit där och känner igen hur det ser ut, så att säga.

Jag har inte på något sätt slutat att gå igenom centralt innehåll och kunskapskrav vid terminsstart och under terminens gång, men jag har i allt högre grad arbetat med kunskapskraven på ett annat sätt, i omvänd ordning skulle man kunna säga. I svenska får mina elever studera olika elevexempel skrivna inom en viss texttyp, och sedan får de rangordna dessa exempel och undersöka vilka kvalitetsskillnader som återfinns dem emellan. Självklart har jag på förhand valt ut tacksamma textexempel med kvalitetsskillnader som jag vill att eleverna ska lägga märke till, och dessutom har jag i detalj analyserat dessa. Min analys lyfter jag dock inte fram, utan den ligger snarare som en grund för att jag ska kunna ge så god respons som möjligt på vad eleverna själva kommer fram till.

Elevaktivitet kvalitet

SA14C arbetar med att granska kvalitetsskillnader i utredande text…

Arbetet med att tydliggöra kvalitetsskillnader brukar jag lägga upp så att eleverna i smågrupper får studera de utvalda textexemplen utifrån sina kunskaper om den angivna texttypen, rangordna exemplen, och analysera vad som gör att de skiljer sig åt i kvalitet. Att se att vissa texter är bättre än andra är sällan något problem för eleverna, förutsatt att de har förstått grunddragen och funktionen hos texttypen ifråga. Det brukar dessutom fungera mycket väl för dem att utröna vad som verkligen utgör själva kvalitetsskillnaden mellan texterna, särskilt när de i grupp kan komplettera varandras iakttagelser, tankar och resonemang. När eleverna väl har undersökt, förstått och strukturerat upp kvalitetsskillnaderna delar vi och diskuterar slutsatserna i helklass, och sedan kopplar vi gemensamt dessa mot kunskapskraven – och plötsligt har orden i kunskapskraven fått en konkret innebörd.

…och här är resultatet!

Eleverna har alltså genom att ha analyserat, diskuterat och strukturerat kvalitet fått en förståelse för begreppen och målen i kunskapskraven. Med andra ord: De känner igen vart de ska och hur det ser ut där, även om de inte redan har varit där – och därmed har de självklart också mycket större möjligheter att kunna ta sig dit.

Dylan Wiliam besöker Norrtälje

Norrtälje kommun satsar stort på BFL och formativ bedömning, och under två dagar gästade Dylan Wiliam Roslagsskolans aula, för att sprida inspiration och kunskap till kommunens lärare, ledare och utvecklare. Under gårdagen fick därför hela Rodengymnasiet delta i föreläsningen Embedded formative assessment, en föreläsning där Wiliam både teoretiskt och praktiskt fokuserade på de fem nyckelstrategierna, vilka Att följa lärande är uppbyggd kring. För Rodengymnasiet var föreläsningen ett fantastiskt inslag i vårt tvårsprojekt kring BFL och formativ bedömning, ett kvitto på att vi är på rätt väg, men också inspiration till vidare utveckling i vårt fortsatta arbete.

IMG_5207

Under detta läsår kommer vi på Rodengymnasiet att arbeta vidare med BFL-projektet, men nu i ny form. Vi byggde under föregående läsår en skolgemensam teoretisk grund; nu är det dags att, precis som Wiliam under gårdagens föreläsning förordade, gå vidare och fördjupa oss inom olika intresseområden. Lärarnas eget intresse och drivkraft är en grund för praktisk förändring, och det ska verkligen bli oerhört spännande att få vara en del av denna förändringsprocess under läsåret 2015/2016!

Carin & Kicki

På väg!

Sedan augusti 2014 utvecklar och arbetar vi lärare på Rodengymnasiet i ett tvåårsprojekt med fokus på formativ bedömning eller BFL (bedömning för lärande), eller vad man nu vill kalla det. Vi väljer i den här bloggen att benämna det vi arbetar med för formativ bedömning. Det finns flera definitioner på vad formativ bedömning står för. Skolverket definierar formativ bedömning så här: ”En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.” (Skolverket, 2015).

Dylan Wiliam, författare till boken Att följa lärande (2014) och framgångsrik forskare inom formativ bedömning, definierar formativ bedömning så här: ”Formativ bedömning innebär att få bästa möjliga bevis för vad eleverna har lärt sig och att sedan använda informationen för att avgöra vad som är nästa steg. ”(Att följa lärande, 2014).  Dylan Wiliams forskning och boken Att följa lärande har varit vår största inspirationskälla. Alla lärare på skolan läser boken, testar samt diskuterar tekniker och tankar hämtade ur boken.

Det var någonstans där vi började projektet en varm sommardag i augusti 2014. Då höstterminen startade så började också skolans gemensamma arbete med en inspirationsdag kring hur vi gemensamt skulle förankra och praktisera de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Vi valde att titta på hur andra skolor och kommuner hade arbetat med att liknande projekt för att få inspiration till hur just vår skola skulle arbeta med att implementera och befästa arbetet med formativ bedömning.

En stor inspirationskälla för oss är Särlaskolan och hela Borås kommun, och därifrån har vi bland annat lånat idén om Teacher Learning Community-möten (eller kortare: TLC-möten). Mötena bygger på kollegialt lärande, och vi har hållit TLC-möten ungefär en gång per månad sedan projektstarten. TLC finns bland annat också beskrivet i boken Att följa lärande.

Vidare kommer vi här att fortsätta skiva om formativ bedömning utifrån vad som händer i Rodengymnasiets projekt. Vi hoppas få utvecklas och lära oss massor under vår gemensamma resa  – hoppas du vill följa med!

 

Kicki och Carin