Läslyft blir Lärlyft?

Vi närmar oss slutet på detta läsår då vi arbetat med Läslyftet som kompetensutveckling. Vi har lärt oss att språkutveckling sker hela tiden, i alla ämnen, och att det är alla lärares ansvar, inte bara språklärarnas att lyfta elevernas läsande och skrivande. Vi har tillsammans läst och diskuterat mängder av artiklar: om kritisk läsning, om textanalyser, om olika läsarter, om läsning i yrkesämnen mm. Vi har utvecklat vår undervisning och har fått verktyg för att utveckla våra arbetssätt, som kan leda till ökad språkutveckling hos våra elever. Även om vi avslutar Läslyftet med stadsbidrag så kan vi fortsätta Läslyfta, eller kanske vi ska kalla det Lärlyfta? Skolverket har nämligen bytt och utvidgat både namn och innehåll i portalen, från Läslyftet till Lärlyftet.

En av modulerna jag själv tittat närmare på är den nya modulen för svensklärare som handlar om perspektiv på litteraturläsning. Här hittar jag en intressant artikel skriven av professor Anders Öhman, vid Umeå Universitet, Att Skugga intrigen. Ungefär i samma veva som jag hittar och läser artikeln, möter jag Öhman i ett annat sammanhang, i en kurs jag just nu läser, Ungdomsromanen i samtiden vid Umeå universitetet. Både i kursen och i modulen om litteratur får jag möta hur Anders Öhman lyfter en sorts litteraturdidaktisk metod för läsning, då man fokuserar på intrigen i en berättelse. Mer om intrig och vad det innebär finns att läsa i Litteraturdidaktik, fiktion och intriger (Öhman, 2015). Metoden att skugga intrigen, fokuserar på händelseförloppet (intrigen) med dess syfte och tilltal i en fiktion. Genom att skugga intrigen kan man komma in på frågor som: Vad hände med den eller den karaktären? Varför gjorde hon inte så i stället? Vad betyder det att hon stannade kvar? De möjliga frågorna är oändliga men poängen är att utgå från förståelsen av berättelsen.

Varför ska vi då ägna oss åt att gå in på djupet i en fiktiv värld, när det är så mycket annan läsning som vi måste göra? Läsningen har enligt tradition ofta handlat om att man ska lära sig att läsa kritiskt. Det är självklart viktig läsning, men om man bara fokuserar på det kan det leda till att läsaren på förhand distanserar sig från berättelsen för att försöka hitta felaktigheter eller något att vara kritisk mot, eller kanske läsaren specifikt letar efter könsroller, ideologier. Kritisk läsning är ett måste, men för att kunna behärska kritisk läsning, krävs att man tagit del av hela berättelsen. Man måste först uppleva för att kunna reflektera över vad man upplevt, menar Öhman. För att elever ska kunna göra analyser av det lästa, få syn på frågor som texten vill ställa, så behöver de få god läsförståelse. En läsare behöver utveckla en förmåga att omvandla ord till bilder, man behöver det för att bli fångad av historien, och fortsätta läsa.

Det jag tagit del av hittills i nya Lärportalen har inspirerat mig att ta reda på mer! Jag ser fram mot att fortsätta läsa mer om att skugga intrigen, jobba med det med eleverna samt fortsätta hitta nya områden att arbeta med, tillsammans med kollegor och elever.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s