Entreprenörskap i gymnasieskolan – Entreprenöriellt lärande

Rodengymnasiet i Norrtälje har som tradition arbetat intensivt med entreprenörskap i utbildningen på många olika program. Idag är det framförallt Handelsprogrammet och Ekonomiprogrammet som driver kurserna Entreprenörskap och företagande i samarbete med organisationen Ung Företagsamhet (UF). Kommunalt har vi kommit mycket långt i vårt arbete där en fördjupad samverkan sker med stöd av kommunens näringslivskontor, Norrtälje handelsstad, Roslagens sparbank och Norrtelje tidning. För våra elever är dessa kontakter från näringslivet och samhället en naturlig del av deras gymnasieutbildning. Vi har också ett mycket stort kontaktnät med företagen direkt genom arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesorienteringsveckor för våra elever.

Våra lokala företagare visar genom vårt samarbete hur prioriterat de anser att Rodengymnasiet är och de har förstått betydelsen av att stötta eleverna i ett verklighetsbaserat lärande där de får utvecklas som individer och grupper med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Vi vill här och nu rikta ett stort och varmt tack till alla dessa partners för det goda arbete ni gör och för att vi tillsammans kan förbereda eleverna för framtiden på arbetsmarknaden.

Den 25 maj 2016 kommer Roslagens sparbank i samarbete med Ung företagsamhet att hålla den 11:e stora lokala UF-finalen för våra ungdomar. Eleverna i respektive UF-företag tävlar mot andra UF-företag inom skolan och håller korta anförandet inför en jury bestående av representanter från det lokala näringslivet. De kommer att presentera sina affärsidéer, redovisa hur de samarbetat, hur de har förankrat sina produkter och tjänster samt verksamheter i det lokala näringslivet. En central uppgift som de dessutom ska redogöra för är hur de har miljöprofilerat sig för att erbjuda människor en hållbar produkt eller tjänst.

IMG_0051

Ett entreprenöriellt förhållningssätt i hela skolan

Inom skolämnet entreprenörskap saknas tyvärr idag en gemensam begreppsdefinition när vi kommer fram till det vetenskapliga undersökningsområdet (Otterberg, 2011).[1] Det är inte ovanligt att många människor förknippar entreprenörskap och ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan med det som uteslutande omfattar företagande och ämnet företagsekonomi.

I mångt och mycket är det olyckligt, eftersom själva tanken med kurserna och utbildningen i första hand inte handlar om att skapa profit och vinst, även om det givetvis kan vara ett inslag. Den huvudsakliga tanken med dessa begrepp och kurserna i entreprenörskap är att eleverna ska få arbeta med att utveckla sin självkännedom och sitt självförtroende och att få omsätta idéer som de har utarbetat i samarbeten och pröva dem på exakt samma sätt som vuxenvärlden driver projekt i olika former.

10410694_1282428101772967_5893789819683207111_n

Konsekvenserna av att hänskjuta begreppen ovan till kurser inom ekonomi och handel kan bli att ett flertal andra program och kurser inom gymnasieskolan inte anammar och tar till sig hur vi i skolans värld kan rusta eleverna för framtiden. Om ett entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenörskap ska utvecklas inom den svenska gymnasieskolan behöver vi en starkare vetenskaplig bas som ger andra kurser vägledning om hur de kan arbeta med innovation, kreativitet och projekt som inte uteslutande handlar om företagande och vinstdrivande skolprojekt.

På Rodengymnasiet i Norrtälje har vi prövat den verksamheten med ett mycket gott resultat under vårterminen 2016. I kurserna Svenska, Historia, Samhällskunskap och Företagsekonomi arbetade vi tematiskt med entreprenörskap under en hel vecka med en klass i årskurs 2. Det visade sig att elevernas kreativitet och engagemang ökade väsentlig. Ett inslag var att ta oss utanför skolan och att lägga ut en undervisningsdag på entreprenad till Myntkabinettet i Stockholm. Vi fann att entreprenörskap inte uteslutande är en del av företagsekonomi och handel. Vi kunde se att fler kurser hade stor beröring med begreppen ovan.

Om du är intresserad av att få reda på hur vi arbetade, kontakta mig på Rodengymnasiet i Norrtälje!

Jonas Gustafsson

jonas.gustafsson2@norrtalje.se

[1] Otterberg, Annica (2011) Doktorsavhandling, No11. Entreprenöriellt lärande. Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Högskolan i Jönköping.

 

Sinusseminariet i Oslo

P1120372Jag fick förmånen att tala på den årliga, två dagar långa förlagsträff för matematiklärare som förlaget Cappelen Damm kallar Sinusseminariet. Där ligger fokus på fortbildning i matematikdidaktik, ämneskunskaper och IKT.

Torsdagskvällen började med att Markus Hohenwarter som är GeoGebras grundare talade om hur GeoGebra lagt upp sin strategi för att överleva de senaste årens teknikskifte med smarta telefoner och plattor och hur de arbetat internt med att säkerställa att de kan fortsätta att överleva framtida teknikskiften. Han presenterade GeoGebras grafräknare för smarta telefoner och GeoGebras nya Exam-mode som låter läraren kontrollera att eleven enbart arbetat i GeoGebra under en provsituation.P1120365

Efter det var det min tur. Jag gjorde en rundvandring i olika sätt att arbeta med IKT i matematikklassrummet och tog bland annat upp användandet av skärminspelningar (screencasting) och video, feedbacksystem, symbolisk algebra, finesser i Excel, GeoGebra och hur man kan jobba med modelleringsuppgifter i undervisningen. Efter det blev det middag och barhäng med Markus, andra lärare, förläggare och författare.

P1120338

Nästa dag talade två norska lärare, Egil Reidar Osnes och Mette Elise Valsgård Bratlie om kompetenser, kollegialt samarbete och undervisning av nyanlända. Norska matematiklärare verkar inte vara så inställda på kollegialt samarbete ännu och jag tror att matematiklyftet verkligen har hjälpt till att få fart på det i Sverige. Å andra sidan är de norska lärarna mycket mer vana vid att använda GeoGebra i undervisningen, särskilt CAS då symbolisk algebra ingår i deras slutexamen. GeoGebra nämns även vid namn i deras läroplan och en hel del läroböcker har med exempel och uppgifter där GeoGebra ingår.

Markus talade sedan igen, denna gång om GeoGebras forum och GeoGebraböcker och hur man kan arbeta kollaborativt i GeoGebra. GeoGebra har introducerat ”följare” vilket gör att ditt GeoGebrakonto börjar fungera som ett socialt nätverk. Det finns även GeoGebraGrupper där man kan skapa klasser och ge dem uppgifter i GeoGebra eller som automaträttade flervalsfrågor etc. I grupper kan elever spara direkt i gruppen och läraren kommer då åt elevernas material.

P1120350

Efter lunch pratade Inger Bergkastet om stöttning av elever och lärare inom ämnet, pedagogiskt och socialt och hon gav många goda tips om vikten av att arbeta systematiskt på skolnivå med ett stöttande klimat. Den viktigaste frågan för eleverna, säger hon, är ”Tycker läraren om mig”. Om inte svaret är ja på den frågan kommer ingen undervisning att fungera.

Hon tog också upp idéer kring bland annat en inledande startuppgift i början på varje lektion som alla bör klara och som kan knyta an från förra lektionen till nästa eller träna viktiga ord i styrdokumenten, eller idéer kring lektionsrytmen och den välplanerade lektionen, exit-tickets, feedback från elever till lärare etc. Hon avslutade med vikten av att ständigt utvärdera sin egen lärandepraktik.

Avslutningsvis fick jag tillfälle att berätta om mitt arbete med differentialekvationer där vi låter datorn lösa ekvationerna och vi fokuserar på problemformulering och analys av lösningarna. På det här sättet kan vi gå längre än traditionellt och studera intressanta system av flera differentialekvationer som t.ex. Lotka-Volterras ekvationer. Inte nog med det, eleverna lär sig även att själva formulera system av differentialekvationer från intressanta egna problem.

P1120369

Föreläsningarna blev filmade. Filmer, presentationsfiler och screencasts kommer att läggas upp på Cappelen Damms webbplats. Länkar kommer men tills vidare kan du rota runt i följande dropboxmapp. Håll till godo.