Idéer till hösten

Det är nu det är dags att börja fundera på vilka förändringar som ska ske till nästa år och utvärdera de förändringar man genomfört detta år. Några veckor efter påsklovet kommer majstressen med nationella prov, avslutande av projekt, en exploderande våraktivitet och fågelkvitter i hjärnan. Då hinner man sällan planera inför hösten och i augusti är det nästan för sent.

Nej, det är nu det ska ske. Skriv en lista på goda idéer, förändringar, ambitioner och tänk igenom vad som krävs för ett bra genomförande. Gör en plan, informera kollegorna och beställ grejorna. Prata med schemaläggaren och snacka till dig projekttid i din tjänst.

Här är några idéer ”off the top of my head”:

  • Gör en plan för hur ni ska prata om studieteknik på mentorstiden med stöd av UR’s materiel Orka plugga.  Hitta gärna på övningar som klasserna kan göra för att pröva tipsen i filmerna.
    Orka plugga
  • Börja jobba mot negativa attityder till matematik på de program där det förekommer. Skapa ett åtgärdspaket i laget och arbeta stenhårt under höstterminen i ettan. Se gärna Mattecentrums effektrapport för en del inspiration. Kanske jobba för att undersöka vad attityderna beror på i stället för att bara anta något.
  • Planera in datum för projektansökningar i kalendern så du inte missar något datum, t.ex. denna.
  • Sök upp en kollega som har en teknisk kompetens som du inte behärskar ännu och lär dig den så att du kan använda den i höst. Det kanske handlar om att skaffa ett lärarkonto på Facebook bara för att kunna delta i de gruppdiskussioner som förs i ämnet, både i Sverige och internationellt, eller det kan vara hur du skapar ett Youtubekonto och använder Screencast-o-matic för att skapa korta skärmgenomgångar (du slipper synas i rutan) av olika moment i din undervisning (jag använder det för att skapa beskrivningar av hur man använder GeoGebra för att lösa matematikproblem), eller du kanske vill lära dig hur du använder Socrative, Mentimeter, Kahoot eller något annat verktyg för klassrumsfeedback, eller kanske du bara vill lära dig att skriva kortare meningar.
  • Skaffa en personlig laminator, skriv ut snygga, instruktiva, roliga och/eller uppmuntrande bilder och dekorera ett klassrum utifrån ditt ämne. Uppmuntra kollegorna att göra samma sak utifrån deras ämnen, i de andra klassrummen.

    (från Bowman Dickinson, det finns flera…)
  • Bestäm dig för att ta kontroll över dina bokmärken. Varje gång du hittar en bra sida ska den in på rätt ställe i din bokmärkssamling. Strukturera mappar för ämnen och kurser och moment. På så sätt kan du lätt kopiera länkar till elevernas planeringar sedan. Ha väldigt korta namn på mapparna så får du plats med många bredvid varandra i bokmärkesfältet. Aldrig mera glömma en adress!
    Screen Shot 03-24-16 at 11.28 AM

Vad du än bestämmer dig för att göra:

  • Gör en skriftlig planering för din egen del
  • Dokumentera: Fota, anteckna, blogga…
  • Ta med kollegorna och dela idéerna och resultaten
  • Ha kul!

Utställningen Unga Forskare

Tisdagen den 5:e april åker NA14A+B till Tekniska museet Stockholm för Utställningen Unga Forskare tillsammans med sina mentorer. Vi i NA-laget har besökt detta årligen återkommande event med tidigare klasser då både elever och vi lärare tycker att det är väl investerad tid och att det ger god inspiration inför det kommande gymnasiearbetet. Det som gör det extra roligt denna gång är att vi för första gången har haft elever som deltar i själva tävlingen. Dessa elevers handledare, Kristina Ottander, uppmuntrade dem att både delta och skriva ett kort reportage som följer nedan:

Den 11 mars fick vi, Amanda Sommar och Annika Wennlund, möjligheten att åka till Stockholm och ställa ut vårt spännande gymnasiearbete. Det är ett arbete vi har utfört i samarbete med Uppsala Universitets limnologiska fältstation Erkenlaboratoriet och syftet var att undersöka och jämföra vattenkvalitet i olika vattendrag i Norrtälje Kommun. Detta gjorde vi genom att studera bottenlevande djur och deras känslighet respektive tolerans mot miljöförändringar.

 

Amanda

Utställningen var på KTH i Kista, där drygt 50 utställare från skolor runt om i Stockholms län deltog. Syftet med utställningen Unga Forskare är att ge avgångselever en möjlighet att visa upp sina exceptionella projekt inom teknik och naturvetenskap för senare tävla om fina priser och stipendieresor. Allt detta är såklart kombinerat med en livsupplevelse och fantastiska erfarenheter. KTH var bara en av de många platser där en deltävling tog plats, och av de dryga 50 projekt gick ca 15 vidare till finalen som hålls på Tekniska museet i april.

Unga Forskare

Vår bild av utställningen var som nyligen beskrivits, en enastående upplevelse. Vi fick inte bara möjlighet att ställa ut och berätta om vårt arbete för såväl jury som intresserade elever, utan vi bjöds också på lärorika möten med nuvarande och tidigare deltagare. Det var ett ypperligt tillfälle att presentera projektet och att få respons på det av forskare. Vi skulle därför verkligen rekommendera blivande treor att ta vara på möjligheten att ställa ut och utveckla gymnasiearbetet på Unga Forskares utställning.

/Amanda Sommar och Annika Wennlund, Na13

Formativa framgångar på Rodengymnasiet

Rodengymnasiet har sedan höstterminen 2014 arbetat med att utveckla ett formativt förhållningssätt och en formativ praktik. Som ett led i detta utvecklingsarbete utfördes under vårterminen 2015 en enkätundersökning hos skolans lärare, utformad med Christian Lundahls bok Bedömning för lärande (2011) som underlag. Undersökningen gick ut på att se i vilken grad lärarna dels hade ett formativt förhållningssätt till sin undervisning, dels hur de i så fall hade implementerat detta i klassrummet. Vårterminen 2016 upprepades sedan studien, för att undersöka om någon progression hade skett mellan dessa två tillfällen. Resultatet visade på en positiv utveckling, både inom de förbättringsområden som hade identifierats 2015, och inom de områden som samtidigt hade identifierats som Rodengymnasiets styrkor.

Förbättringsområden under 2015 var Att undvika att ge sifferomdömen under pågående kurs, Omarbetning av mål och kunskapskrav, Kamratbedömning samt Självbedömning. Rodengymnasiets lärare hade enligt 2016 års undersökning förbättrat sig inom samtliga av dessa områden, jämfört med resultatet år 2015. Som exempel kan påståendet Att eleverna själva kan återge betygskriterierna med egna ord lyftas fram: 2015 svarade 53% av lärarna att de inte instämde i detta påstående, en siffra som 2016 hade sjunkit till 23%. Ett annat exempel är påståendet Att läraren låter eleverna identifiera styrkor och svagheter i varandras arbeten: 2015 svarade 44% av lärarna att de inte instämde i att de lät eleverna göra detta, medan denna siffra 2016 sjunkit till 29%. Ytterligare ett förbättringsområde där Rodengymnasiets lärare har utvecklats positivt rör Att låta eleverna regelbundet använda sig av självbedömning: 2015 var det 38% av lärarna som inte arbetade med detta, vilket 2016 hade minskat till 20%.

BFl 2016 bild 1

Även då det gäller Rodengymnasiets styrkor från 2015, Att regelbundet kontrollera var eleverna befinner sig, Att ge återkoppling som för lärandet framåt, Att ge möjlighet till bearbetning efter feedback och Att se sambandet mellan bedömning och självkänsla, har Rodengymnasiet utvecklats positivt. Den största progressionen rör påståendet Att läraren ger omedelbar återkoppling för att hjälpa eleverna att nå nästa steg i sitt fortsatta lärande, vilket 63% av lärarna instämde i 2015, medan 73% av lärarna instämde i detta enligt 2016 års enkät. Även påståendet gällande Att läraren ger återkoppling som tillgodoser den enskilda elevens behov förtjänar att lyftas fram, där 66% av lärarna instämde 2015, en siffra som 2016 hade ökat till 73%.

BFL 2016 bild 3

Utöver detta visar 2016 års undersökning nya styrkor hos Rodengymnasiets lärare. Framförallt går att konstatera att kompetensen inom Att ge relevant feedback har ökat. Då det gäller så väl Att läraren ger återkoppling som inrymmer kriterier för hur uppgifter ska lösas framgångsrikt, Att läraren ger återkoppling som främst handlar om att hjälpa eleverna att förstå kvalitet och brister i sina arbeten samt Att läraren i undervisningen ger eleverna möjlighet att visa att de förstått de bedömningar de får, så svarar hela 82% av lärarna att de instämmer i samtliga av dessa påståenden. Sammanfattningsvis går det att, utifrån resultaten från de båda enkätundersökningarna, konstatera att Rodengymnasiet har gjort många formativa framsteg, så väl gällande ett formativt förhållningssätt till sin undervisning som hur detta har implementerats i klassrummet.

BFL 2016 bild 2