Ett viktigt delmål inom BFL och formativ bedömning är att eleverna ska förstå vart de är på väg.  Många gånger har jag och säkert många med mig börjat olika kurser med att diskutera kunskapskrav och centralt innehåll för de aktuella kurserna i fråga, och säkert är vi också många som är överens om att kunskapskraven sällan upplevs varken som speciellt konkreta eller särskilt greppbara för eleverna. Begreppen i kunskapskraven är svåra att förstå, särskilt om man inte redan besitter de aktuella kunskaperna ifråga. Det är svårt att känna igen vart man ska, om man inte redan varit där och känner igen hur det ser ut, så att säga.

Jag har inte på något sätt slutat att gå igenom centralt innehåll och kunskapskrav vid terminsstart och under terminens gång, men jag har i allt högre grad arbetat med kunskapskraven på ett annat sätt, i omvänd ordning skulle man kunna säga. I svenska får mina elever studera olika elevexempel skrivna inom en viss texttyp, och sedan får de rangordna dessa exempel och undersöka vilka kvalitetsskillnader som återfinns dem emellan. Självklart har jag på förhand valt ut tacksamma textexempel med kvalitetsskillnader som jag vill att eleverna ska lägga märke till, och dessutom har jag i detalj analyserat dessa. Min analys lyfter jag dock inte fram, utan den ligger snarare som en grund för att jag ska kunna ge så god respons som möjligt på vad eleverna själva kommer fram till.

SA14C arbetar med att granska kvalitetsskillnader i utredande text…

Arbetet med att tydliggöra kvalitetsskillnader brukar jag lägga upp så att eleverna i smågrupper får studera de utvalda textexemplen utifrån sina kunskaper om den angivna texttypen, rangordna exemplen, och analysera vad som gör att de skiljer sig åt i kvalitet. Att se att vissa texter är bättre än andra är sällan något problem för eleverna, förutsatt att de har förstått grunddragen och funktionen hos texttypen ifråga. Det brukar dessutom fungera mycket väl för dem att utröna vad som verkligen utgör själva kvalitetsskillnaden mellan texterna, särskilt när de i grupp kan komplettera varandras iakttagelser, tankar och resonemang. När eleverna väl har undersökt, förstått och strukturerat upp kvalitetsskillnaderna delar vi och diskuterar slutsatserna i helklass, och sedan kopplar vi gemensamt dessa mot kunskapskraven – och plötsligt har orden i kunskapskraven fått en konkret innebörd.

…och här är resultatet!

Eleverna har alltså genom att ha analyserat, diskuterat och strukturerat kvalitet fått en förståelse för begreppen och målen i kunskapskraven. Med andra ord: De känner igen vart de ska och hur det ser ut där, även om de inte redan har varit där – och därmed har de självklart också mycket större möjligheter att kunna ta sig dit.