Nordisk fältkurs för lärare på Svalbard

img_1338Nyligen hemkommen från en spännande och intensiv vecka på en plats där ”vägarna saknar namn” är jag något omtumlad, men också full av energi och inspiration. Jag har deltagit i en nordisk kurs för lärare om klimatforskning i polara landskap, ett ämnesområde som i sig är mycket aktuellt och intressant. Att fältveckan i kursen sedan var förlagd 78O N i Longyearbyen på Svalbard, gjorde inte saken sämre.

img_3598

Longyearbyen, där skotrarna väntar på snön

Kursen är en distanskurs som i slutänden ger 10 studiepoäng och anordnas av Nordic Esero i samarbete med Rymdstyrelsen, Skolverket och Nord Universitetet i Norge. Det är ett samarbete mellan de nordiska länderna för att vidareutveckla och stärka undervisningen i naturvetenskap och teknik.

Vi var 24 kursdeltagare från Finland, Danmark, Norge och Sverige, som samlades för en fullspäckad vecka. Alla lärare i grundskolan eller gymnasiet och i huvudsak undervisande i naturvetenskapliga ämnen. Syftet med kursen är förutom fördjupade kunskaper i klimatforskning även att utveckla våra digitala färdigheter med geografiska informations- och positionssystem, GIS och GPS, tolkning av satellitbilder och användande av digital mätutrustning. Även att stimulera till utbyte av våra lärarerfarenheter för att vi sedan ska kunna utveckla den egna undervisningen.

petermikael-genomgangx

adventx

 

 

 

 

Upplägget på veckan var blandat med engagerade föreläsningar av klimatforskare, praktiska övningar, samt spännande fältexkursioner. Innan fältveckan hade vi alla förberett oss på hemmaplan med olika uppgifter, så att vi nu var väl förberedda att testa de digitala verktygen i praktiken.

Den första fältdagen var temat permafrost och digitala mätningar. Exkursionen gick till Adventdalen där djupet ner till permafrostlagret mättes upp till ca 1 meter under markytan. En av uppgifterna där var att med datalogger ta olika väderdata samt mäta temperaturen var 20 cm ner till permafrostlagret.

Av säkerhetsskäl var det viktigt att gruppen hela tiden höll ihop. En isbjörnshona med unge hade vi också iakttagit på andra sidan av viken, på väg ut till undersökningsplatsen.

permafrost-naddx

matning-pagar

 

 

 

 

Det gäller att nå ända ner till permafrostlagret          Olika väderdata samlas in

En annan uppgift på kursen var att studera olika landskapsformer. Att undersöka vad som kan ses i satellitbilder, positionera platser med GPS och sedan jämföra med hur det ser ut i verkligheten. I det här fallet undersökte vi polygonformationer, som är typiskt regelbundna formationer och kan uppstå i områden med permafrost.

polygonlandskap-satellitbildpolygonmark

 

 

 

Samma plats i verkligheten

Satellitbild med GPS markeringar

Ett annat genomgående tema var Svalbards geologi och spåren efter den tektoniska resa som ögruppen har gjort. I Bolterdalen en bit upp från nuvarande havsnivån, studerades i en bäckravin marina sedimentavlagringar med inbakade fossila skal av musslor. Tydliga spår från tiden för den senaste istiden. Ovanför detta syntes också de snedställda avlagringarna från senare avsatta älvflöden och deltabildningar. På ravinens botten kunde vi även se ett fossilt skelettben från en bardval, vilket var daterat till knappt 10 000 år.

img_3681

Gamla havssediment av lera med fossila musselskal, samt snedställda älvsediment ovanför

 img_3753

Vandring upp för Longyearbreen

En av dagarna vandrade vi upp och undersökte glaciären Longyarbreens utbredning och förändringar i det över tid. Vi fick även tillfälle att vid glaciärens tidigare utbredning leta efter växtfossiler som härstammade ifrån Tertiärperioden, för ca 65 miljoner år sedan. Svalbard låg då på ungefär samma breddgrader som nu, men klimatet var varmare och det växte stora områden med lövskog här. Klart fascinerande att vandra runt vid glaciärens fot och hitta rester ifrån gamla lövträd.

 img_3758img_3738

 

 

 

                                                  Fossilletning nedanför Longyerbreen

En av utmaningarna med kursen var att vi kom från olika nordiska länder och det gemensamma språket just var det nordiska. Det var främst både roligt och nyttigt, men ibland också svårt att förstå danskan och norskan samt att göra sig själv förstådd. Under veckans gång blev det dock allt lättare och flöt på till slut. Vi var också många som satt uppe sent på kvällarna med efterarbeten och i fördjupande diskussioner. Det gavs därmed många tillfällen till att uppfylla kursens mål att stimulera till nordiskt utbyte och till didaktiska diskussioner.

funken-kvallsjobbx

Kvällsarbete

Flera av kursdeltagarna gjorde också som jag och stannade kvar en extra dag för att upptäcka mer utav Svalbard på egen hand.

 img_3794

Med hundspann i Adventdalen

Guldkampen 2016 – En lära-känna-dag för Rodengymnasiet

Rodengymnasiet arrangerade för fjärde året i rad Guldkampen under strålande solsken och med lysande samarbete över programgränser och årskurser. Dagen startades med att Guldkampsgeneral Fredrik Carlnäs och Vice Guldkampsgeneral Christer Andersson skickade iväg de första grupperna av elever kl. 09.00 ut på stadens gator och torg. Samtliga elevgrupper fick en karta i handen med stationer som var utplacerade över Norrtäljes stadskärna och omgivande områden.

Agneta Stensell ser till att eleverna har koll på läget

Agneta Stensell ser till att eleverna har koll på läget.

Fredrik Carlnäs och Christer Andersson in action

Fredrik Carlnäs och Christer Andersson in action.

 

 

 

 

 

 

 

Stationerna på kartorna utformades av samtliga lärare i olika ämneslag där lärarkollektivet  har visat prov på stark samarbetsförmåga i kombination med kreativa lösningar. Detta ledde till intressanta utmaningar för eleverna där de fick visa upp sin problemlösningsförmåga och där de tillsammans löste de verklighetsbaserade uppgifterna med bravur.

Göran Olsson, engagerar som vanligt eleverna, bra där!

Göran Olsson, engagerar som vanligt eleverna, bra där!

Klurigt med Religion?

Klurigt med Religion?

 

 

 

 

 

 

 

En av behållningarna med denna dag är den spontana dialog som sker mellan elever och lärare som får lära känna varandra i en helt annan miljö än den vardagliga. Vi flyttar helt enkelt ut undervisningen i naturen och i stadsmiljön för att skapa nya infallsvinklar för vår undervisning. Många lärare och elever skapar nya relationer samt får nya perspektiv och idéer som de diskuterar och som de tar med sig till framtida studier i skolan.  Guldkampen skapar med andra ord bra förutsättningar för den fortsatta utvecklingen av den pedagogiska verksamheten.

"Learning by doing", John Dewey!

”Learning by doing”, John Dewey!

Thomas, Kalle och Malin välkomnar eleverna med öppna armar. Kom och lär!

Thomas, Kalle och Malin välkomnar eleverna med öppna armar. Kom och lär!

Guldäpplet 2016

Webbknapp2016_418x101

 

 

Två av Rodengymnasiets lärare har oberoende av varandra nominerats till Guldäpplet, En utmärkelse som bland annat Datorn i utbildningen samt lärarfacken står bakom. Priset delas ut till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Jonas Hall

Jonas Hall är förstelärare i matematik, fysik och astronomi. Han är en av Sveriges ledande experter på GeoGebra och har förutom flera artiklar i Nämnaren skrivit en bok om matematisk modellering med GeoGebra som även översatts till engelska.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en produkt av vår tids lyckosamma giftermål mellan matematik och digital teknik. Jag vill ge eleverna de verktyg som de behöver ha för att kunna hantera vår moderna matematiska värld och därigenom ta sig längre än vad de annars skulle kunna göra utan tillgång till digitala verktyg. Vi arbetar så gott som dagligen i GeoGebra som är ett matematiskt laboratorium för dynamiska interaktiva undersökningar. Det är ett program som används i över 200 länder och är översatt till över 50 språk. Jag är själv ansvarig för den svenska supporten.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
Genom att låta datorerna ta hand om det de är bra på – beräkningar och visualiseringar – så frigörs tid så att eleverna kan gå djupare och längre i matematiken. Det är dessutom orimligt att undervisa utan digitala hjälpmedel i dag om man vill ha ett klassrum synkroniserat med samtiden. Visualiseringar, filmer och simuleringar av matematiska modeller utgör en stark bas att bygga förståelse ifrån.

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Genom att använda flera verktyg än bara lärobok och lärare får eleverna fler ingångar till matematiken. Genom att själv använda fler verktyg kan jag lyssna på eleverna på fler sätt och få mer nyanserad kunskap om elevernas behov. Genom verktygen blir också matematiken modern och intressant vilket får eleverna att bli aktivare.

IMG_1258

Jonas Gustafsson är förstelärare i samhällskunskap och företagsekonomi. Han är Microsoft Innovative Educator Expert och har representerat Roden-gymnasiet i internationella sammanhang. Under 2015 deltog han på Educator Exchange, E2, i Seattle USA.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en nyfiken person som ivrigt engagerar mig i olika aktiviteter. Tennis, löpträning, båtliv och skärgård ligger mig varmt om hjärtat. Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och företagsekonomi och när eleverna och jag får göra lärandet tillsammans mår jag som allra bäst. Det är underbart att vara lärare! En av mina arbetsuppgifter som förstelärare är att i kollegahandledning utveckla IKT-baserad undervisning med hjälp av Microsofts Office 365. Sedan hösten 2014 har jag ingått i lärarnätverket Microsoft Innovative Educator Expert.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
IT är basen för att samla information som vi kan koka ner till kunskaper. Vi är uppdaterade med både det dagsaktuella och det som ligger bakåt i tiden. Vi kan jämföra källorna och se vad som har hänt. Det ger oss möjlighet att också finna vägen till framtiden. Vi blir Up to future!

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Eftersom jag arbetar mycket med att eleverna ska vara varandras lärare – sharing is caring – behövs det en smidig plattform som ger alla elever tillgång till transparens. Med OneNote ser de elever som behöver extra anpassningar många exempel på vägen mot målen. Den har medfört att eleverna har blivit mer involverade i upplägg, genomförande och utvärderingar av kurserna. Eleverna har utvecklat sin digitala kompetens under åren i så hög grad att de till slut blir mina medlärare för att organisera, leda och följa upp olika lektionspass. Microsofts OneNote Class Notebook gör att vi kan dela med oss av varandras uppgifter och är enkel att använda tillsammans med andra applikationer. Det är som om hela världen blir vårt klassrum!

Webbknapp2016_418x101

Snaps for Stanford

”Yeah, Snaps”, bekräftar läraren när en av hennes lärarstudenter från första årskursen just har berömt lärarstudenterna ur andra årskursen som hjälpt dem genom deras femte ”approximation”  (ung. klassrumssimulering) och får medhåll från så gott som hela rummet vilket uttrycks genom att alla eleverna börjat knäppa med fingrarna. En tyst applåd av uppskattning drar genom rummet. Det är första gången jag upplever det.

P1140427

Att knäppa med fingrarna i stället för att applådera har på senare tid kommit tillbaka som uppskattande gest, framförallt på universitet och poesiläsningar, dels för att det är mindre störande och kan uttryckas mer individuellt men också för att det går att göra med en hand i denna tid då mobilen alltid upptar den andra handen. Det kanske är mest förekommande i USA just nu men kommer säkert att sprida sig.

Vi är sex lärare på studiebesök på Stanford University i Kalifornien, och vi har just bevittnad slutredovisningen av deras ”cross cohort rehearsals”, dvs årskursblandade klassrumssimuleringar. Den här gången har de fått träna på olika frågetekniker och på att försöka öppna upp frågeställningarna. Megan W Taylor, deras lärare, ger följande liknelse:

P1140422

En konsertpianist måste lära sig många olika sorts tekniker: skalor, drillar, rytmer, ackord, pedalteknik, frasering m.m. Den blivande pianisten behöver träna på var och en av teknikerna för sig för att sedan kunna lagra dem på varandra och ge inspirerande konserter. På samma sätt behöver en lärarstudent träna på frågetekniker, konkretisering av kursplaner, planering, klassrumshantering, röstteknik, IT med mera för att sedan kunna ge inspirerande lektioner. Vi visar inte en blivande pianist en video på en färdig konsertpianist och förväntar oss att de sedan ska kunna göra likadant direkt, men av någon anledning så är det tyvärr så många gör med lärarstudenter.

Det här är bara en av många små detaljer jag har sett på de 4 dagarna som jag och mina kollegor hittills har varit i Stanford. Som exempel tycker jag det belyser det genomgående temat: ”Striving For Excellence” (är det inte lite symptomatiskt att det är svårt att översätta det uttrycket?) men det är inte det enda. Vi har sett lysande exempel på samarbete mellan lärarutbildningen och lokala praktikskolor, konceptklassrum där tekniken verkligen hjälper och inte är i vägen för användarna samt hört hur Stanford arbetar konkret med att ta in de bästa forskarna, lärarna och studenterna i världen.

P1140501

Vi kan i Sverige givetvis inte konkurrera med detta men vad vi kan göra är att implementera processer som driver utvecklingen åt rätt håll, och här tror jag vi kan lära mycket från Stanford.

Snaps!

 

 

BFL-mässa och avslut…

Så har det till slut gått två år sedan vi startade implementeringen av BFL, formativt arbetssätt eller vad vi nu vill kalla det. Vi har under två år hunnit med så mycket. Vi har haft workshops kring nyckelstrategier, vi har läst litteratur, vi har arbetat med kollegialt lärande i TLC-grupper och vi har haft besök av Dylan Wiliam. Det sista året har alla lärare på skolan arbetat i egen valda fördjupningsgrupper kring formativt arbetssätt och BFL, och då fortsatt med strukturen kring TLC – möten. Vi har delat, prövat, utvecklat metoder och arbetssätt!

Här är några exempel på vad några fördjupningsgrupper har arbetat med under året: Att skapa former för högkvalitativa grupparbeten, att arbeta med elevernas bearbetning av feedback, att skapa metoder för att förbättra och förenkla arbetet med matriser, att utveckla kamratbedömning, SNI (Samhällsvetenskapliga frågor med ett Naturvetenskapligt Innehåll, ett sätt att arbeta elevaktivt inom naturvetenskap, som anknyter till BFL), att utforma en provfrågebank med högkvalitativa frågor, att utveckla metoder och verktyg för att få eleverna att äga sitt lärande t ex genom metaskrivande, att skapa ett bibliotek av elevarbeten på olika nivåer, att utveckla OneNote som verktyg i arbetet med BFL, att utarbeta av metoder för att få teknikelever att ta vara på och använda feedback och självreflektion i alla ämnen.

På vår BFL – mässa som gick av stapeln 13 juni 2016, visade alla grupper upp vad de arbetat med under läsåret. Det var mycket imponerande att se alla gruppers arbeten presenteras under mässan. Något som genomsyrade presentationerna var att elevernas röster (och ansikten) både hördes och sågs, i form av elevmedverkan, i filmer, intervjuer eller textexempel mm. NU kan vi bygga vidare på våra färdigheter, kunskaper och nya erfarenheter som vi tillägnat inför framtida projekt! Vi riktar in siktet mot Läslyftet!

Studenten 2016

Rodengymnasiet och flyg RO013 från Norrtälje till Framtiden hoppas du kommer att få en trevlig studentlunch och en trevligt studentfirande.

Vi vill påminna om att förtäring av alkoholhaltiga drycker inte är tillåtna under flygningen eller i skolan. Området runt skolan kommer att sökas av under fredagsmorgonen och upphittade drycker kommer att hällas ut.

Kaptenen med besättning önskar dig en lysande framtid!

Härlig utflykt till Ängsö Nationalpark med NA13

På nationalparkernas dag och i strålande sol och bästa försommarvärme åkte eleverna i NA13 som läser kursen miljö- och energikunskap ut till Norrtälje kommuns alldeles egna Nationalpark. Ängsö är en ö ute i Roslagens södra skärgård och avsattes som Nationalpark redan 1909, som en av de första i Sverige och Europa. Syftet var att bevara den vackra skärgårdsnaturen och de växter och djur som fanns här.

angso2

När nationalparken avsattes var kunskaperna i växtekologi inte lika bra som nu. Därför förbjöd man bonden på ön att slå ängarna eller ha betesdjur. Följden blev att de öppna ängarna växte igen och blomsterprakten försvann. Man hade inte förstått att det var ett kulturlandskap och att mångfalden var helt beroende av bondens brukande av marken.

angso4

Idag har man förstått hur kulturmarken bevaras och vi kunde alla därför njuta av orkidéer som Adam och Eva, Kungsängsliljan (Upplands landskapsblomma) och Ramslöken som spred sin doft i gammelskogen. Efter en rundvandring på ön genom de olika biotoperna med slåtterängar, betesängar och gammal skog, arbetade eleverna flitigt med olika uppgifter. Det kunde vara att rita av några typiska blommor eller fåglar eller bara njuta av dagen.

angso0

angso1  angso3

angso5

Linda Nordgren Kilpeläinen och Kristina Ottander