Mobiltelefoner i skolan

Mitt fjärde barn föddes 2010. På den tiden hade jag jag en gammal Nokia med knappar. Man kunde skicka sms, lyssna på musik och gå ut på nätet. Jag lyckades emellertid aldrig med det sistnämnda och försökte heller inte särskilt ihärdigt då jag visste hur dåligt detta fungerade.

Höstterminen 2011 var det dags för mig att vara föräldraledig. Vid den tiden hade några runt mig börjat skaffa sig smarta mobiltelefoner. Detta fick mig att slå till och köpa mig en Iphone4 i julklapp. Jag var oerhört nöjd. Plötsligt kunde man göra helt fantastiska saker med sin telefon och faktiskt så underlättade den mitt arbete oerhört. Bara att kunna ha sin kalender och mejl synkade i mobilen hela tiden förenklade väldigt.

När jag sedan kom tillbaka till arbetet i januari så upptäckte jag att jag inte var ensam om att ha fått en smart mobiltelefon i julklapp. I stort sett alla elever och de flesta av lärarna hade nu också en sådan. Plötsligt var mobilerna ett problem. I de gamla mobilerna kunde eleverna lyssna på musik och skicka sms. Men dessa meddelanden kostade fortfarande någon krona så det var relativt ovanligt att de gjorde det under lektionstid. Nu med smarta mobiltelefoner kunde de göra allt som man tidigare bara kunnat göra med en dator och detta gjorde att de blev helt uppslukade av dem. Men var de bara dåliga för dem? Borde de inte kunna ha samma hjälp av sina mobiler i sitt arbete som jag hade i mitt?

8637598334_a21c20bc57

Texting Congress 1” (CC BY-NC-SA 2.0) by afagen

Sedan dess har debatten kring mobiltelefonanvändning i klassrummet pågått. En snabb sökning på google på sökorden ”mobiler i skolan debatt” ger 495000 resultat. De flesta av inläggen och artiklarna i ämnet verkar vilja förbjuda dem. När Aftonbladet i våras genomförde en webbenkät huruvida det var bra att skolor nu kunde förbjuda mobiltelefoner så svarade nästan 90% att detta var bra.

Jag ställer mig dock på Håkan Fleischers sida. En forskare som studerat användningen av digital teknik i skolan då han i ett inlägg i debatten titulerat: ”Mobiltelefoner i skolan bör hanteras inte förbjudas”  skriver:

”Jag menar att förbud mot mobiltelefoner i skolan är orimligt och verklighetsfrånvänt som strategi för att hantera de problem tekniken för med sig. Användningen av IT – som ju smarta telefoner är en del av – främjas just nu hårt i skolsverige. [—] Jag menar vidare att ett förbud eller preventivt insamlande av mobiltelefoner i skolan är ett steg bort från skolans uppdrag att verka fostrande. Fostran är naturligtvis ett begrepp som kan förstås olika – somliga anser att förbudsideologier och straff är fostran, men en mer rimlig tolkning av fostransuppdraget för skolan är att skolan skall fostra till att bli en ansvarstagande individ.” (Håkan Fleicher, ” Mobiltelefoner i skolan bör hanteras inte förbjudas”)

Jag tror inte att det är mobilerna som är orsaken till att vi får relativt låga resultat i skolan. Problemet är den låga status skolan har i vårt samhälle. Ett felaktigt mobilanvändande är bara ett symptom på detta. Eleverna väljer att göra annat under lektionstiden för att de inte förstår vilket värde skolan har för dem. Detta skulle inträffa även om vi förbjöd mobilerna. För att förbättra resultaten behöver vi istället få eleverna att förstå värdet av lektionstid så att de inte slösar bort den.

Numera har ju dessutom många elever tillgång till en egen dator eller surfplatta under lektionstid och på dessa så kan ju eleverna kunna göra exakt lika mycket dumt som de kan med mobilerna och datorerna vore det ju dumt att förbjuda när det är skolan själv som har gett dem dessa.

Vi måste alltså, precis som Håkan Fleischer skriver, fostra dem till att klara av att använda all digital teknik på ett både effektivt och hälsosamt sätt. Mitt fjärde barn har ännu inte någon mobiltelefon men när han väl får det kommer jag att göra mitt absolut bästa för att han ska lära sig att använda den på ett bra och hälsosamt sätt och jag hoppas verkligen att hans lärare kommer att göra likadant.

Framtidens lärare

ladda-ned

Vi är tre lärarstudenter från Uppsala universitets lärarprogram som under de tre senaste veckorna har gjort vår första praktik på Rodengymnasiet. Mikael har följt Jonas Hall inom matematik, Erik har följt Krisitina Ottander inom biologi och Philip har följt Linda Nordgren Kilpeläinen inom samhällskunskap.

Vilka härliga veckor det har varit! Det har varit så givande att få koppla den pedagogiska teorin till en verklighet och vi har fått sitta bredvid och själva hållit i roliga och lärorika lektioner inom våra respektive ämnen.

Mikael har fått hålla i ämnesdelen Funktioner inom Matematik 1c för en intresserad och härlig naturklass år 1. Eftersom Jonas Hall arbetar mycket med IKT i skolan blev det en bra skjuts in i den digitala världens hjälpmedel till bättre undervisning.

Erik fick under sin vistelse vid Rodengymnasiet hålla ibland annat en lektion och en laboration för elever som går andra året. Vid dessa tillfällen behandlades fotosyntesen, både dess funktion och påverkningar. Han fick även hålla i lektionstillfällen för elever i år 1 på naturvetenskapsprogrammet.

Philip har under sin vistelse fått följa med Linda Nordgren Kilpeläinen på hennes lektioner i samhällskunskap och geografi. I samhällskunskap har flera ämnen berörts medan geografin har handlat om kulturgeografi med demografiska inriktning. Eftersom Philip har fokus samhällskunskap så höll han en serie lektioner i ämnena politiska valsystem, demokrati och mänskliga rättigheter.

Det känns nu ännu mer givet att läraryrket är ett yrke vi kommer att trivas i. Rodengymnasiet har verkligen visat hur bra en gymnasieskola kan fungera, framförallt vad gäller samarbete lärare emellan. Både inom lärarlaget på naturprogrammet och inom lärarkollegiet på hela skolan har det varit en positiv stämning och konstruktiva arbetssätt.

Vi har också fått känna på bredden i en gymnasieskola och hur viktigt det är att som lärarstudent uppleva gymnasieskolans alla program. Ett gymnasium representerar hela samhället och det är viktigt att se hur alla elever har olika intressen och behov, vilket ställer krav på oss som lärare att kunna tillgodose alla dessa behov och skapa motivation hos alla elever.

Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare och de lärare som vi har fått träffa och följa under vår praktik. Ni har alla gett oss ett mycket gott intryck av läraryrket i allmänhet och Rodengymnasiet i synnerhet.

Tack även till alla elever på Rodengymnasiet för ert intresse och tålamod med oss halvbakade lärare!

/Mikael, Erik och Philip

 

 

Bråda dagar på höstlovet

Senast hördes jag i LR’s lärarpodd och sågs i nyhetsmorgons inslag om undervisning via robotar eller avatarer. Nu har du chansen att se och höra mig igen under höstlovet.


Foto: DIU

Klockan 11 kommer jag att stå på östra scenen på Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö tillsammans med de båda andra finalisterna till Guldäpplet för att få reda på vem av oss som blir den officiella vinnaren av detta prestigefyllda pris som bland annat Datorn i utbildningen och lärarfacken står bakom. På sätt och vis är vi ju alla vinnare – vi får varsitt guldäpple, får följa med på samma mässor och resor etc – men vinnaren kommer givetvis att väga tyngre i medias ögon. Klockan 14-16 är vi med på en paneldebatt där vi delar med oss av våra erfarenheter.

Innan dess, klockan 10.00 kommer jag att medverka vid LR’s monter C08:10 där jag kommer att prata om vår matematiska guldålder, de verktyg vi kan använda oss av såsom GeoGebra och hur vi kan arbeta med eleverna för att utveckla dem till deras fulla potential. Dagen till ära avslutar vi med en matematisk zombieapokalyps.

screen-shot-10-30-16-at-06-35-pm

Under tisdagen är jag inte på skolmässan, men håller i ett webbinarium på Microsoft klockan 12.45-13.30. Märkligt nog har jag inte hittat någon länk dit ännu men jag postar den så fort jag får tag på den. Webbinariet handlar om både Teach Reach (du vet, roboten…), intern lärarfortbildning och digitala verktyg i matematikklassrummet – främst då GeoGebra förstås.

Välkommen!

Teach Reach till Kina

– I am a teacher from Beijing in China, sade Ms Xin till eleverna i Na16. Hon hade hörlurar och satt framför sin dator i ett arbetsrum i sin skola och skypade med oss. Hennes huvud syntes på surfplattan som satt monterad överst på den specialbyggda roboten som vi döpt till MS-D2.teachreach-4

Att plocka in andra lärare i klassrummet är i och för sig inget nytt. Efter att ha sett inslaget på TV4:s Nyhetsmorgon så SMS:ade min moster från arkeologiska institutionen i Uppsala och sade att de har en stående videolänk mellan Visby och Uppsala  och ibland plockar in någon på Skype från Egypten. För föreläsningar och helklassdiskussioner fungerar ju detta redan utmärkt utan robot, så vad tillför den egentligen?

teach-reach-nyhetsmorgon

Låt oss för ett ögonblick tänka oss att tekniken hunnit bli billig, lättanvänd och transparent, precis som SMS, ordbehandlare och digitalkameror blivit idag. Då skulle vi kunna uppnå det som kallas telepresence, fjärnärvaro. Det är i själva mötet mellan lärare och elev som själva magin – inlärningen – uppstår. Genom att vara just närvarande och interagerande kan en lärare i Kina lära mina elever det som hon har som specialitet bättre än vad jag skulle kunna göra det.

I slutet på oktober ska jag undervisa Ms Xins elever. Då lär det bli undersökningar i mitt favoritlaboratorium: GeoGebra. Exakt vad är givetvis upp till Ms Xin att avgöra, det ska ju vara något för hennes elever.

screen-shot-10-06-16-at-09-42-am

Klicka på bilden för att pröva själv

Språket då? I Skype översätts en mening i taget. Allt blir givetvis inte perfekt, vid ett tillfälle då Ms Xin bad mig bläddra till nästa sida i presentationen blev det ”Please invite the teacher to dinner the next page”. Meningen går fram men alla ord blir inte rätt. Mina elever lärde sig trots detta faktiskt något om andragradsekvationer som de inte kunde förut, och de tyckte det var spännande. Närvaron av en annan lärare har ju oftast den effekten och när den andra läraren är i form av en robot blir det givetvis extra spännande. När känslor är inblandade blir inlärningen bättre.

Roboten bör dock utvecklas mer. Den behöver få bättre rörlighet, fler kameror och måste kunna peka på både böcker och skärmar. Men låt inte det här avhålla dig från att redan idag bjuda in andra lärare i klassrummet, fysiskt eller via Skype eller annan videolänk, istället för att jämföra våra skolor med Pisa-resultat.

teachers

Ms Xin tar inte över min undervisning. Jag bjuder in henne för att ge mina elever något utöver det jag själv ger dem. Vårt samarbete kan dessutom leda till att även jag lär mig något, vilket är grunden i all min undervisning. För det är väl det som ordet lärare betyder?

Nordisk fältkurs för lärare på Svalbard

img_1338Nyligen hemkommen från en spännande och intensiv vecka på en plats där ”vägarna saknar namn” är jag något omtumlad, men också full av energi och inspiration. Jag har deltagit i en nordisk kurs för lärare om klimatforskning i polara landskap, ett ämnesområde som i sig är mycket aktuellt och intressant. Att fältveckan i kursen sedan var förlagd 78O N i Longyearbyen på Svalbard, gjorde inte saken sämre.

img_3598

Longyearbyen, där skotrarna väntar på snön

Kursen är en distanskurs som i slutänden ger 10 studiepoäng och anordnas av Nordic Esero i samarbete med Rymdstyrelsen, Skolverket och Nord Universitetet i Norge. Det är ett samarbete mellan de nordiska länderna för att vidareutveckla och stärka undervisningen i naturvetenskap och teknik.

Vi var 24 kursdeltagare från Finland, Danmark, Norge och Sverige, som samlades för en fullspäckad vecka. Alla lärare i grundskolan eller gymnasiet och i huvudsak undervisande i naturvetenskapliga ämnen. Syftet med kursen är förutom fördjupade kunskaper i klimatforskning även att utveckla våra digitala färdigheter med geografiska informations- och positionssystem, GIS och GPS, tolkning av satellitbilder och användande av digital mätutrustning. Även att stimulera till utbyte av våra lärarerfarenheter för att vi sedan ska kunna utveckla den egna undervisningen.

petermikael-genomgangx

adventx

 

 

 

 

Upplägget på veckan var blandat med engagerade föreläsningar av klimatforskare, praktiska övningar, samt spännande fältexkursioner. Innan fältveckan hade vi alla förberett oss på hemmaplan med olika uppgifter, så att vi nu var väl förberedda att testa de digitala verktygen i praktiken.

Den första fältdagen var temat permafrost och digitala mätningar. Exkursionen gick till Adventdalen där djupet ner till permafrostlagret mättes upp till ca 1 meter under markytan. En av uppgifterna där var att med datalogger ta olika väderdata samt mäta temperaturen var 20 cm ner till permafrostlagret.

Av säkerhetsskäl var det viktigt att gruppen hela tiden höll ihop. En isbjörnshona med unge hade vi också iakttagit på andra sidan av viken, på väg ut till undersökningsplatsen.

permafrost-naddx

matning-pagar

 

 

 

 

Det gäller att nå ända ner till permafrostlagret          Olika väderdata samlas in

En annan uppgift på kursen var att studera olika landskapsformer. Att undersöka vad som kan ses i satellitbilder, positionera platser med GPS och sedan jämföra med hur det ser ut i verkligheten. I det här fallet undersökte vi polygonformationer, som är typiskt regelbundna formationer och kan uppstå i områden med permafrost.

polygonlandskap-satellitbildpolygonmark

 

 

 

Samma plats i verkligheten

Satellitbild med GPS markeringar

Ett annat genomgående tema var Svalbards geologi och spåren efter den tektoniska resa som ögruppen har gjort. I Bolterdalen en bit upp från nuvarande havsnivån, studerades i en bäckravin marina sedimentavlagringar med inbakade fossila skal av musslor. Tydliga spår från tiden för den senaste istiden. Ovanför detta syntes också de snedställda avlagringarna från senare avsatta älvflöden och deltabildningar. På ravinens botten kunde vi även se ett fossilt skelettben från en bardval, vilket var daterat till knappt 10 000 år.

img_3681

Gamla havssediment av lera med fossila musselskal, samt snedställda älvsediment ovanför

 img_3753

Vandring upp för Longyearbreen

En av dagarna vandrade vi upp och undersökte glaciären Longyarbreens utbredning och förändringar i det över tid. Vi fick även tillfälle att vid glaciärens tidigare utbredning leta efter växtfossiler som härstammade ifrån Tertiärperioden, för ca 65 miljoner år sedan. Svalbard låg då på ungefär samma breddgrader som nu, men klimatet var varmare och det växte stora områden med lövskog här. Klart fascinerande att vandra runt vid glaciärens fot och hitta rester ifrån gamla lövträd.

 img_3758img_3738

 

 

 

                                                  Fossilletning nedanför Longyerbreen

En av utmaningarna med kursen var att vi kom från olika nordiska länder och det gemensamma språket just var det nordiska. Det var främst både roligt och nyttigt, men ibland också svårt att förstå danskan och norskan samt att göra sig själv förstådd. Under veckans gång blev det dock allt lättare och flöt på till slut. Vi var också många som satt uppe sent på kvällarna med efterarbeten och i fördjupande diskussioner. Det gavs därmed många tillfällen till att uppfylla kursens mål att stimulera till nordiskt utbyte och till didaktiska diskussioner.

funken-kvallsjobbx

Kvällsarbete

Flera av kursdeltagarna gjorde också som jag och stannade kvar en extra dag för att upptäcka mer utav Svalbard på egen hand.

 img_3794

Med hundspann i Adventdalen

Guldkampen 2016 – En lära-känna-dag för Rodengymnasiet

Rodengymnasiet arrangerade för fjärde året i rad Guldkampen under strålande solsken och med lysande samarbete över programgränser och årskurser. Dagen startades med att Guldkampsgeneral Fredrik Carlnäs och Vice Guldkampsgeneral Christer Andersson skickade iväg de första grupperna av elever kl. 09.00 ut på stadens gator och torg. Samtliga elevgrupper fick en karta i handen med stationer som var utplacerade över Norrtäljes stadskärna och omgivande områden.

Agneta Stensell ser till att eleverna har koll på läget

Agneta Stensell ser till att eleverna har koll på läget.

Fredrik Carlnäs och Christer Andersson in action

Fredrik Carlnäs och Christer Andersson in action.

 

 

 

 

 

 

 

Stationerna på kartorna utformades av samtliga lärare i olika ämneslag där lärarkollektivet  har visat prov på stark samarbetsförmåga i kombination med kreativa lösningar. Detta ledde till intressanta utmaningar för eleverna där de fick visa upp sin problemlösningsförmåga och där de tillsammans löste de verklighetsbaserade uppgifterna med bravur.

Göran Olsson, engagerar som vanligt eleverna, bra där!

Göran Olsson, engagerar som vanligt eleverna, bra där!

Klurigt med Religion?

Klurigt med Religion?

 

 

 

 

 

 

 

En av behållningarna med denna dag är den spontana dialog som sker mellan elever och lärare som får lära känna varandra i en helt annan miljö än den vardagliga. Vi flyttar helt enkelt ut undervisningen i naturen och i stadsmiljön för att skapa nya infallsvinklar för vår undervisning. Många lärare och elever skapar nya relationer samt får nya perspektiv och idéer som de diskuterar och som de tar med sig till framtida studier i skolan.  Guldkampen skapar med andra ord bra förutsättningar för den fortsatta utvecklingen av den pedagogiska verksamheten.

"Learning by doing", John Dewey!

”Learning by doing”, John Dewey!

Thomas, Kalle och Malin välkomnar eleverna med öppna armar. Kom och lär!

Thomas, Kalle och Malin välkomnar eleverna med öppna armar. Kom och lär!

Guldäpplet 2016

Webbknapp2016_418x101

 

 

Två av Rodengymnasiets lärare har oberoende av varandra nominerats till Guldäpplet, En utmärkelse som bland annat Datorn i utbildningen samt lärarfacken står bakom. Priset delas ut till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.

Jonas Hall

Jonas Hall är förstelärare i matematik, fysik och astronomi. Han är en av Sveriges ledande experter på GeoGebra och har förutom flera artiklar i Nämnaren skrivit en bok om matematisk modellering med GeoGebra som även översatts till engelska.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en produkt av vår tids lyckosamma giftermål mellan matematik och digital teknik. Jag vill ge eleverna de verktyg som de behöver ha för att kunna hantera vår moderna matematiska värld och därigenom ta sig längre än vad de annars skulle kunna göra utan tillgång till digitala verktyg. Vi arbetar så gott som dagligen i GeoGebra som är ett matematiskt laboratorium för dynamiska interaktiva undersökningar. Det är ett program som används i över 200 länder och är översatt till över 50 språk. Jag är själv ansvarig för den svenska supporten.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
Genom att låta datorerna ta hand om det de är bra på – beräkningar och visualiseringar – så frigörs tid så att eleverna kan gå djupare och längre i matematiken. Det är dessutom orimligt att undervisa utan digitala hjälpmedel i dag om man vill ha ett klassrum synkroniserat med samtiden. Visualiseringar, filmer och simuleringar av matematiska modeller utgör en stark bas att bygga förståelse ifrån.

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Genom att använda flera verktyg än bara lärobok och lärare får eleverna fler ingångar till matematiken. Genom att själv använda fler verktyg kan jag lyssna på eleverna på fler sätt och få mer nyanserad kunskap om elevernas behov. Genom verktygen blir också matematiken modern och intressant vilket får eleverna att bli aktivare.

IMG_1258

Jonas Gustafsson är förstelärare i samhällskunskap och företagsekonomi. Han är Microsoft Innovative Educator Expert och har representerat Roden-gymnasiet i internationella sammanhang. Under 2015 deltog han på Educator Exchange, E2, i Seattle USA.

Vem är du och vad jobbar du med?
Jag är en nyfiken person som ivrigt engagerar mig i olika aktiviteter. Tennis, löpträning, båtliv och skärgård ligger mig varmt om hjärtat. Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och företagsekonomi och när eleverna och jag får göra lärandet tillsammans mår jag som allra bäst. Det är underbart att vara lärare! En av mina arbetsuppgifter som förstelärare är att i kollegahandledning utveckla IKT-baserad undervisning med hjälp av Microsofts Office 365. Sedan hösten 2014 har jag ingått i lärarnätverket Microsoft Innovative Educator Expert.

På vilket sätt kan elevernas lärande förnyas med hjälp av IT?
IT är basen för att samla information som vi kan koka ner till kunskaper. Vi är uppdaterade med både det dagsaktuella och det som ligger bakåt i tiden. Vi kan jämföra källorna och se vad som har hänt. Det ger oss möjlighet att också finna vägen till framtiden. Vi blir Up to future!

Hur ser du på din lärarroll och hur inkluderar du alla elever i ditt lärande med IT?
Eftersom jag arbetar mycket med att eleverna ska vara varandras lärare – sharing is caring – behövs det en smidig plattform som ger alla elever tillgång till transparens. Med OneNote ser de elever som behöver extra anpassningar många exempel på vägen mot målen. Den har medfört att eleverna har blivit mer involverade i upplägg, genomförande och utvärderingar av kurserna. Eleverna har utvecklat sin digitala kompetens under åren i så hög grad att de till slut blir mina medlärare för att organisera, leda och följa upp olika lektionspass. Microsofts OneNote Class Notebook gör att vi kan dela med oss av varandras uppgifter och är enkel att använda tillsammans med andra applikationer. Det är som om hela världen blir vårt klassrum!

Webbknapp2016_418x101