Var är robotarna?

Ibland är det skönt att komma hem. Hem till sin egen säng, sin egen kudde och katternas försiktiga tramp på täcket. Men det kan också vara skönt att komma hem till sin egen undervisningskultur.

Efter flera dagar på BETT-mässan i London, där jag bl.a. ledde några guidade turer åt andra medlemmar på DIU’s resa, återkom jag med blandade intryck. Jag visste redan innan jag åkte att det var ett kommersens tempel jag skulle beträda, men det var också en brittisk mässa, med allt som det innebär.

Jag är själv brittisk medborgare, även om jag är född och uppvuxen i Sverige, och har bott där i perioder av mitt liv. Det som jag alltid upplevt som den subtila, men fundamentala skillnaden mellan våra båda kulturer är i relationerna mellan motsatserna. Det är i alla fall min upplevelse att vi i Sverige försöker samarbete mellan gränser. Lärare och elever, anställda och arbetsgivare, föräldrar och barn samarbetar för att uppnå det gemensamma goda. Det är klart det finns undantag, men jag upplever ändå att det finns en grundläggande vilja att sträva åt det hållet här. Inte så i England. Omedelbart som barnet kommer hem från BB finns en strävan att fjärma sig det, ge det ett eget rum, i bästa fall skicka det till internatskola. Väl i skolsystemet är formalia som skoluniform och titlar viktigare än den äkta respekten som duktiga lärare trots allt kan få, men som många aldrig når till på grund av de inneboende motsättningarna mellan dessa båda poler. I arbetslivet är det mycket tydligt ven som är chef och vem som är anställd. Mellanchefer heter managers, ditsatta för att hantera, manage, personalen eftersom den inte antas kunna sköta sig själv utan att riskera jobbet. Låt oss inte gå in på överklass och underklass här, men tro mig, dessa motsättningar mellan olika nivåer genomsyrar deras undermedvetna.

Det här kommer till uttryck även i BETT-mässan givetvis. Jag är väldigt glad att vi inte behöver fundera på att köpa in digital behaviour management tools till våra skolor i Sverige för att med olika poängsystem kontrollera våra elevers beteenden. På samma sätt är jag glad att våra plattformar i alla fall ibland försöker göra det möjligt att publicera innehåll till alla i hela världen, och inte som de engelska, skryter med hur nedlåsta (isolationistiska?) och säkra de är.

På sitt sätt påminde BETT mig om den årliga marknaden i Norrtälje med stånd där godis, leksaker och skämtartiklar bjuds ut, ofta flera gånger av olika stånd, men till samma pris. Jag saknade eftertanken, att faktiskt fundera på vad man vill genomföra och åstadkomma, innan alla rusar till försäljarna för att pröva de senaste VR-glasögonen, arduino-kopiorna och programmerbara robotarna. Hur gör vi något på riktigt och på ett kostnadseffektivt sätt som gagnar eleverna under lång tid framöver?

p1190090

Microsoft Maker Space – Förverkliga din idé med hjälp av ett rum där du kan arbeta med både programmering och limpistol. Men hur mycket kostar det i längden att ha ett resurscenter utan klar bild av hur det ska användas på ett hållbart sätt. Det gäller att tänka till först.

Jag saknade också en del saker. Eftersom mässan är kommersiell och gratis för besökare får företagen betala stora summor för att stå där. Då filtreras vissa aktörer bort, t.ex. GeoGebra, som håller på att transformera matematikundervisningen helt gratis i över 200 länder. Sedan önskar jag att utvecklingen går snabbare. Mitt tema på guidningarna var robotar i alla former. De finns som bilar, humanoider och drönare, javisst, men var är krabborna, bina och myrorna? Var är nanorobotarna, och programvaran som klarar av att låta oss styra svärmar av robotar för att t.ex. städa skolans korridorer eller utforska grottor som är för små att gå in i själv? Och var är 3D-skrivarna som gör fungerande kretskort eller färdiga myrrobotar? Mycket av det här är inte science fiction längre utan existerar i olika experimentella modeller på universitet, men det behöver plockas upp av företagen som jobbar mot skolor och privatpersoner.

Jag behöver myrrobotar till att göra ren min astroturfmatta i hallen. Nu!

Efter ett år med OneNote ClassNotebook

Till läsåret 2015-2016 så valde de flesta av ekonomiprogrammets lärare att använda OneNote ClassNotebook till att administrera sina kurser. Det var egentligen inte ett gemensamt beslut utan vi inspirerades snarare av varandras idéer om hur man kunde använda verktyget. Det var inte heller ett gemensamt beslut att samtidigt helt sluta använda fronter (vår lärplattform) men det blev så. När man på allvar började att använda OneNote till arbetet i klassrummet så fyllde inte fronter så stor funktion längre. Skulle vi ha fortsatt att använda fronter så hade det inneburit dubbelarbete.

Till viss del hade den här övergången med förändringar i lagets arbetssätt att göra. De senaste åren har vi utvecklat vårt arbetssätt mot att innehålla alltfler inslag av formativ bedömning. Fronter fungerade inte särskilt bra till detta utan är i stort sett helt utformat för att endast fungera vid summativa bedömningar. Detta är inte minst tydligt i hur portfolio- och inlämningsverktyg är utformade. Eftersom OneNote ger läraren så stora friheter att skapa arbetsflöden på gruppnivå så skapade detta verktyg ytterligare en dimension till klassrummet som korresponderade med flera av Dylan Williams nyckelstrategier. Inte minst: Att göra lärandet synligt, att eleverna ska äga sitt eget lärande och i att skapa lärandemål. Att utforma undervisningen på det sättet försvårades avsevärt i fronter.

Under samma läsår som vi började använda OneNote så ökade vi andelen elever som klarade vårt program med gymnasieexamen från 75% till 88%. Detta kan man givetvis inte koppla till OneNote men vi är övertygade om att vårt samlade utvecklingsarbete kring värdegrund, studiekultur, BFL och OneNote är en del av svaret till att vi lyckades bättre.

Eleverna var till en början tveksamma till förändringen men desto mer de lärde sig och desto mer vi lärde oss ju mer positiva blev de. När vi under höstterminen 2016 genomförde en utvärdering av arbetet med OneNote svarade 87% av programmets elever att de föredrog OneNote framför fronter:

utv

Vi bad också eleverna att på en skala från ett till fem ange hur enkelt de tyckte att det var att hitta information i respektive verktyg. I snitt fick då fronter 3,3 medan OneNote fick 4,1. Eleverna tyckte alltså att bägge verktygen var relativt enkla att hitta i men att OneNote var något enklare.

Än mer intressant blir det att läsa de motiveringar till varför de föredrog OneNote framför fronter. En elev skrev såhär:

För att jag tycker att onenote är smidigare även fast jag haft mer erfarenhet av fronter. Man kan lätt arbeta i grupp med hjälp av samarbetsutrymmet och allt är mer kompakt och samlat så man hittar de man vill enkelt.

En annan så här:

Jag tycker att onenote är mycket bättre än fronter då allt känns mycket enklare och smidigare. Dessutom är det väldigt bra då man inte alltid behöver göra word-dokument utan istället kan skriva i onenote direkt. Så jag tycker absolut inte att vi ska jobba med fronter istället, allt skulle bli väldigt mycket krångligare.

De flesta elever framhåller att det är enklare att hitta i OneNote, att samarbetsytan saknas i fronter och att det finns flera funktioner i OneNote.  Frågar man lärarna så framhåller de ungefär samma saker men nämner ytterligare några fördelar. Med hjälp av OneNote så kan du i realtid se allt som skrivs i elevernas anteckningsböcker. Det innebär att du med hjälp av några klick snabbt bilda dig en uppfattning om hur arbetet går och ge instruktioner därefter. Du kan snabbt ta upp och berömma goda exempel och därigenom skapa lärandemål för eleverna. Detta innebär att din kontroll över elevernas lärande ökar och du har möjlighet att arbeta formativt snarare än att bara summativt bedöma det som du hittar i en inlämningsmapp.

Entreprenörskap och digitalisering i skolan – se möjligheterna i våra ungdomar

Att arbeta med unga företagare i gymnasieskolan är ett privilegium. Idag är vi många lärare i gymnasieskolan som efter ett år som UF-lärare pustar ut och tänker, aldrig mera, det är oerhört mycket jobb. NEJ, så är det faktiskt inte, i alla fall inte i mitt fall. Precis tvärtom är det, jag stortrivs.  För några veckor sedan samlades flera gymnasieklasser som bedriver Ung företagsamhet från Rodengymnasiet och Naturbruksgymnasiet på Campus Roslagensområdet i Norrtälje. Uppbackade av Roslagens sparbank, Norrtelje tidning, näringslivets representanter och Ung företagsamhet visade våra elever upp sina produkter och innovationer på en Julmässa. Eleverna har precis färdigställt sina affärsplaner. De har sålt riskkapital, engagerat rådgivare från näringslivet, varit i kontakt med leverantörer. De har också flyttat ut verksamheten på webben. Inget direkt nytt påfund, men ändå något som vi borde uppmärksamma.

Julmässan 2016, Campus Roslagen

Julmässan 2016, Campus Roslagen

De flesta skolor som anordnar UF inom ramen för gymnasieskolans kurs entreprenörskap och företagande engagerar idag elever som arbetar mycket med datorn och illustrationer samt designade webbsidor. Eleverna har blivit professionella. De arbetar med infographic, de gör Appar, de säljer i vissa fall reklam åt riktiga företag på dessa sajter. Det nämns som: I samarbete med… D.v.s., de arbetar med Business to Business. B2B. De har Office 365 med alla tänkbara funktioner för kommunikation och driver Webbshops
via Visma E-economi.
Digitala marknadsundersökningar förekommer kontinuerligt och de har direktkontakt med kunder som ger dem respons via inlägg på deras chattar och flöden. De har kontroll över deras kunder, de vet vad de efterfrågar just nu!

De kontaktar företag från när och fjärran. De är helt enkelt helt underbara. De kommer glatt till skolan. De säger: Magistern, kolla vilken häftig pryl. Vi har lagt ut den nu, den är ute i den virala stormen. Ja, för den oinvigde kanske det låter konstigt. De har lärt sig viral marknadsföring och sinnesmarknadsföring. Någon elev ropar i korridoren. Ska jag använda konto 2081 för riskkapital i bokföringen? Ja, svarar jag! Hur gjorde man när man ska fixa till extra konton i Wisma E-ekonomi säger någon annan? Någon annan svarar, kom hit, jag vet, jag visar! Där fungerade helt plötsligt kamraten som lärare, sharing is caring! De känner till hur vi bör uppträda i den bästa av världar!

Hållbart företagande, Regrow UF, 2016

Hållbart företagande, Regrow UF, 2016

Med andra ord, en helt vanlig dag på jobbet för en lärare, men ändå, väldigt lika en riktig arbetsplats, där kollegorna utbyter information, är kreativa, arbetar i lag, hjälper varandra. De dricker kaffe, de funderar över om hur de bäst ska presentera sitt resultat. Någon säger: Vi tänker på hur hållbar vår produkt egentligen är, är det här företaget verkligen bra på CSR säger de? De har funderat på att berätta för en kund om deras produkt på ett etiskt sätt. De vill vara helt uppriktiga. Någon meddelar mig på lektionen: Vi ska sammanställa en månadsrapport om försäljningsstatistik nu, vår rådgivare önskar se hur det fungerar. Rådgivaren är en person helt utanför skolan, en företagare i kommunen som driver ett företag och som ställer upp och guidar
våra elever i affärernas djungel. Tack för det, ni är
helt fantastiska ni med!

Ja, så här fungerar det, och de är alla någonstans mellan 18-19 år gamla, de är unga, starka, de har kul. Jag tänker; vem är den arbetsgivare som nekar dessa ungdomar ett jobb efter gymnasiet? Den arbetsgivaren skulle jag vilja tala med, tänker jag. Sedan ändrar jag mig. Jag tänker: Den arbetsgivaren skulle behöva gå här i skolan en vecka. Läsa på Handels med Lena och Ina. Kanske en kurs med Sophie eller Anna i Företagsekonomi? Varför inte en kurs med mig i Redovisning 2 och Marknadsföring. Sedan tänker jag om och skrattar en smula för mig själv. Tanken blir klar, så här är det om ni orkar läsa en stund till?

De här eleverna är väl förberedda för det tjugoförsta århundrandets krav från det omgivande samhället om hur vi ska möta en internationell konkurrens på både djupet och bredden. Jag vet varför, de har fått en utbildning i ekonomi, hållbarhet, entreprenörskap, etik och moral, de har digitala kompetenser som i stor utsträckning överstiger många ledande personer inom det svenska näringslivet. De saknar egentligen bara en sak. Erfarenhet. Då tänker jag, vad bra, då är de inte ännu förda in i en dimridå som säger att allt där ute är omöjligt. Det är de här ungdomarna som ska se till att jag en dag har en hyfsad pension – att du där ute har en bättre ålderdom. Det känns tryggt att känna till, då är det ingen fara och framtiden är här. Grattis till dig som läser och förstår, vi kämpar för dig också, vi lärare!

Öppet Hus 2016, Rodengymnasiet

Öppet Hus 2016, Rodengymnasiet

Entreprenörskap och företagande, Ung företagsamhet på gymnasiet, är numera helt integrerat med en professionell design i digitala miljöer med en förankring i riktiga affärer med externa partners. Vi är med i tiden, ja vi ligger med stor sannolikhet faktiskt ett steg före. Det känns rätt bra att vara en del av det här tillsammans med mina kollegor och eleverna. Tack för att jag fick förklara. Och en uppmaning till er som arbetar i det lokala näringslivet och som flitigt debatterar skolan samt våra studieresultat i offentliga sammanhang! Se möjligheterna i dessa ungdomar! De är er bästa investering, hoppas ni har förstått. Om inte, välkomna på en lektion hos oss en dag i Ung företagsamhet. Vi är förberedda! Nu måste jag sluta, vi ska se hur försäljningen har gått, vi startar datorn. Tack för mig!

 

 

Roden – CERN

Idag lades en viktig pusselbit i Naturvetenskapliga programmets resa till CERN: Sparbankens resestipendium delades ut. Vi har av Roslagens sparbank fått 25 000 kr för att de elever som läser naturvetenskaplig specialisering skall kunna göra studiebesök på vad som rimligen måste kallas för världens största laboratorium.

fb_img_1481723901137

På CERN studeras elementarpartikelfysik, som är nära sammanvävt med kosmologin eftersom universums födelse i Big Bang påverkades av vilka partiklar som kunde skapas, och hur dessa senare sönderföll och utvecklades till det universum vi ser och lever i idag.

p1010646

I kursen studeras både praktisk astronomi, kosmologi och partikelfysik. Resan är beräknad till början av mars 2017. Watch this space!

 

Stämningsfullt Luciatåg

 

luciatag-2

Vad är en Luciadag utan Luciatåg? I år fick vi avnjuta ett stämningsfullt klassiskt men också modernt luciatåg framfört av elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Framförandet inleddes med versläsning av Lucia. Verserna brukar ju av tradition ha något viktigt att förmedla om frid och fred. Så även detta år. Versen som lästes av Lucia (egenproducerad av eleverna själva) handlade om jämlikhet och om alla människors lika värde, den handlade om öppenhet och tolerans i vårt samhälle. Genom hela framträdandet löpte en röd tråd spunnen av både allvar och humor, så nu bär vi  med oss det hela dagen, tack alla elever!

 

NaNobeldagen 2016

I lördags firades Nobeldagen med traditionell prisceremoni i Konserthuset och efterföljande bankett i Stadshuset. Idag firade vi på naturvetenskapsprogrammet NaNobeldagen med traditionell prisceremoni i NA-korridorens pentry och efterföljande gemensam lunch och fika. Ceremonimästare Jonas Hall höll ihop festligheterna, rektor Michael Eriksson stod för ett tal och övriga lärare meddelade motiveringar och presentationer av pristagarna. De vinnande eleverna gav i sin tur tacktal och mottog rungande applåder.

Alla pristagare 2.jpg

Årets vinnare från  vänster, Frida Lidén och Wilma Olsson, Biologi, Karolina Linusson, Ekonomi, Gustav Sundin, Litteratur, Svante Brus, Kemi och Oskar Anderhagen Holmes, Fysik.

Na15 besökte idag Stockholm International Youth Science Seminar (SIYSS) 2016

Det blev en tidig morgon för eleverna i NA15 idag, fredag 9/12. De skulle möta upp med sina lärare vid Aula Medica, Karolinska Institutet, för att gå på Stockholm International Youth Science Seminar 2016 som arrangeras av föreningen Unga Forskare. De har sedan 1976 varje år bjudit in 25 världsledande unga forskare mellan 18 och 25 år att ta del av ett exklusivt vetenskapligt program under Nobelveckan.

na15-2

Svenska gymnasielever har blivit inbjudna till SIYSS-seminariet för att träffa årets deltagare och ta del av deras  föreläsningar. Syftet är att inspirera elever och visa den bredd av forskningsmöjligheter som är tillgängliga för unga forskare inom naturvetenskap och teknik. Vi känner att eleverna i NA15 blev inspirerade av föreläsarna då de under lunchen pratade om hur de fascinerades av de unga forskarnas engagemang och hängivenhet. ”Häftigt” sa en av våra elever som upplevde att deras brinnande intresse, totalfokus och målmedvetenhet var en gemensam nämnare hos samtliga föreläsare.

releaf-2

Sammanfattningsvis tycker vi att det har varit en givande och lärorik dag för både våra elever och för oss själva.

Marlene Adolfsson Funk och Fredrik Carlnäs